• LindaSvensson

    HJÄLP! 18år, arbetslös, ingen bil, pluggar. BLIVANDE MAMMA!

    Hejsan! Jag behöver otroligt mycket hjälp och vill veta vad andra utanför min omgivning anser om mina och min sambos planner. Jag kan säga att jag känner mig sjukt spänd och stressad. 

    Jag och min sambo bor i en lägenhet (en två) som han har köpt och står på. Jag är fortfarande skriven hos mina föräldrar men bor här. Han är 22 och jag är 18. Vi har varit tillsammans i drygt ett halvår och älskar varandra jätte mycket. I Januari friade han till mig på min födelsedag. Allt kändes så otroligt underbart! Han jobbar som murare och tjänar mellan 15-25 i månaden. Medans jag pluggar gymnasiumet hemifrån (distans gymnasium) och kommer antagligen vara klar till nästa höst. Just nu är min inkomst 3000kr i månaden av skolan. Tillsammans har vi också vår underbara hund!

    Både jag och min sambo/festman har planner på att gifta oss dem kommande åren. Vi vill ha hus och jag vill kunna ha jobb direkt efter jag slutat skolan. (kvittar vad det är för jobb bara jag får in pengar o kan behålla det). Vi har också planner på att gifta oss. Och tänkte åka till Thailand till jul. Men det kan vi väl fet glömma nu, för att:

    NU TILL DET STORA PROBLEMET! Eller vad man nu ska säga!
    HAN VILL ATT VI BÖRJAR FÖRSÖKA SKAFFA BARN! Och vi har redan börjat!  
    Ja, det är klart jag vill ha barn. Och jag ser väl inga större problem med att få barn nu. Men jag hade faktiskt velat ha jobb först och pluggat klart. Och hur ska vi kunna bo i en två med ett barn? Barnet ska ju helst ha ett rum innan den fyller 2? Ska vi då hinna skaffa hus på 2 och ett halv år? Jag kan ju plugga undertiden jag är gravid och när jag är hemma med barnet efter födslen men kommer jag hinna med att skolarbete? Då måste min sambo lägga ner sin tränning som bodybuilder och vara hemma mer. Det stora problemet är ju inte kompisar för jag och min sambo är inga direkt festpirar. Men vi har ändå dyra utgifter med hans tränning och kost och med tanke på att jag inte har nån inkomst knappt. PLUS vår hund! Jag har börjat med körkort och de går inte så snabbt om man säger så. Har inte ens börjat ta körlektioner än men har betalat det. MEN MEST OROLIG ÄR JAG NOG FÖR HUR ALLA ANDRA SKA REAGERA!

    Skulle gärna uppskata både bra och dåliga anledningar för mig och min sambo att skaffa barn. Så jag kan överlägga innan jag får totalpanik!  TACK FÖR HJÄLPEN PÅ FÖRHAND! MVH: Ung "snart mamma"
    förälder. 

    ( men jag är väldigt ekonomisk så är inte en person som sätter sprätt på pengar) 

  • Svar på tråden HJÄLP! 18år, arbetslös, ingen bil, pluggar. BLIVANDE MAMMA!
  • LindaSvensson

    Sen ska man ju inte tänka så heller om han lämnar mig. Men det är klart ni har rätt. Jag kan fixa jobb snabbt om det är nödfall som personligassistent för min kompis har eget företag. Men fortfarande: skolan vill man ju bli klar med. Ja jag vill ju ha barn. Antar att min sambo bara vill det mer o snabbare än mig. Även då jag känner att jag också vill, men ja det är svårt.. de är ju inte som att skaffa en hund direkt. 

  • Lizette80
    LindaSvensson skrev 2013-03-21 09:08:16 följande:
    Så sant så! Men fortfarande så har vi redan börjat och mycket typsikt mig så säger jag saker utan att tänka efter tillexempel att "jag aldrig hade kunnat förstöra någon annans liv bara för jag klantat till mig" där jag menat att jag aldrig skulle kunna göra abort om jag blev med barn. Klart jag kan säga att jag vill vänta, men på ett sätt vill jag ju inte det. Vill ju ha barn med han så fort det bara går. Men vill kunna ge mitt barn allt! Och kommer jag kunna det så som det ser ut nu? 

    (studerar ju hemifrån så är ju hemmma hela dagarna)  
    Varför vill du skaffa barn med han så fort som möjligt????
    Ni har vart ett par i 6 månader..
    Du studerar hemma ja, men med ett barn är det int elika lätt o du kommer inte ha den tiden som krävs heller....ELLER orken!!!!

  • Lizette80
    LindaSvensson skrev 2013-03-21 09:16:32 följande:
    Sen ska man ju inte tänka så heller om han lämnar mig. Men det är klart ni har rätt. Jag kan fixa jobb snabbt om det är nödfall som personligassistent för min kompis har eget företag. Men fortfarande: skolan vill man ju bli klar med. Ja jag vill ju ha barn. Antar att min sambo bara vill det mer o snabbare än mig. Även då jag känner att jag också vill, men ja det är svårt.. de är ju inte som att skaffa en hund direkt. 
    Fast nu säger du emot dig själv.
    Du sa tidigare att du vill ha barn så fort som möjligt med han o nu skriver du att du inte vill lika mkt som han..
    VILL du VERKLIGEN detta????
    Du verkar lite kluven??!!
  • skogsvitter

    Det är naturligtvis för tidigt att få barn när du själv inte ens gått ut gymnasiet än. Det är ingen brådska, han får faktiskt vänta tills du är klar! Älskar han dig på riktigt så kommer han att göra det. Du ska absolut inte gå och bli gravid bara för att han kräver det!

    Du skriver att du ser inga större problem med att få barn nu, fast det är det. Det är ett problem att få barn innan man gått ut skolan. Kan man inte se det så ja, då är man faktiskt inte mogen att axla ansvaret som förälder heller... den hårda sanningen!

  • skogsvitter
    Lizette80 skrev 2013-03-21 09:21:15 följande:
    Fast nu säger du emot dig själv.
    Du sa tidigare att du vill ha barn så fort som möjligt med han o nu skriver du att du inte vill lika mkt som han..
    VILL du VERKLIGEN detta????
    Du verkar lite kluven??!!
    Jag tror inte TS vill detta innerst inne utan gör det för honom isf, kanske av rädsla att förlora honom.
  • LindaSvensson

    Ja det är klart jag vill. Men det är så mycket mer än viljan som står på spel. Som du säger studerande, orken. Både jag och min sambo är väldigt ansvarstagande personer. såg ett program på tv3 som handla om unga mammor. det var så att jag viljegråta när jag såg hur tvn försökte få det att se så bra som möjligt ut men det var  förjävligt, mammorna var omogna och okuniga. Slarviga o hela deras hem för smutsigt. Även då jag o min sambo inte är så blir man ändå rädd även då dessa mammorna var runt 16 

  • skogsvitter

    Har man dessutom bara varit ihop i 6 mån så går man ju på rosa moln fortfarande. Dvs absolut inte läge att skaffa barn utöver alla de extremt höga utgifter och ansvar ni redan har i dagsläget.

  • tyfg

    Herregud, skaffa inte barn nu. Ni känns som 10-åringar som blivit ihop och ska gifta sig, skaffa barn och hus och kommer vara tillsammans hela livet. 

    Varför inte bara.. vänta lite?

  • skogsvitter
    tyfg skrev 2013-03-21 09:26:46 följande:
    Herregud, skaffa inte barn nu. Ni känns som 10-åringar som blivit ihop och ska gifta sig, skaffa barn och hus och kommer vara tillsammans hela livet. 

    Varför inte bara.. vänta lite?
    Ja det känns väldigt naivt och "sagotänkt" faktiskt. Det känns inte som realistiska förväntningar. De har redan hund och andra dyra utgifter, TS har inte ens gått ut skolan, har ingen inkomst och inget körkort men ändå ska de gifta sig, ha villa, vovve, volvo och till på det även barn. Det fattar vem som helst att detta inte håller i verkligheten.

    Det finns inte en enda fördel att hetsa in i ett föräldraskap i det här läget. Inte en enda.
  • Topcom

    Tycker förresten det är lite sjukt att han sätter sån press på dig redan nu, ett halvår tillsammans, du går gymnasiet som fakriskt måste bli klart, du är inte självständig för fem öre.. Det är dömt att misslyckas:/ om du är vuxen nog för ett barn inser du även att situationen skulle bli ohållbar om ni fick barn nu.

  • Loriyana

    Jag hade inte reagerat nämnvärt, tycker barn är något positivt. Känner dessutom många familjer som bor i en tvåa. Själv bor jag och min 6-åriga dotter i en tvåa och det funkar bra. Barn behöver inte ha eget rum.

    Däremot så förstår jag verkligen om du vill vänta lite. Att bli gravid och få barn är något otroligt omtumlande. Ibland går allt bra, känner många som har studerat samtidigt som de varit småbarnsförälder. Men för många kan småbarnstiden vara otroligt krävande. Jag minns själv den första tiden med min dotter, det var nog den värsta tiden i mitt liv!!! Jag var totalt sönderstressad, amningen fungerade inte, barnet bara skrek och skrek, jag fick ingen sömn och började se syner, drabbades av förlossningsdepression och det hela slutade med att jag blev sjukskriven under ett helt år!

    Min väninna åh andra sidan fick barn som 16-åring. Hon klarade av gymnasiet utan några problem. Barnet sov nästan jämt och var extremt lätthanterlig. Hon studerade, fick sedan jobb och är nu chef och har hög lön.

    Det kan vara så olika!        

  • Lizette80
    skogsvitter skrev 2013-03-21 09:29:24 följande:
    Ja det känns väldigt naivt och "sagotänkt" faktiskt. Det känns inte som realistiska förväntningar. De har redan hund och andra dyra utgifter, TS har inte ens gått ut skolan, har ingen inkomst och inget körkort men ändå ska de gifta sig, ha villa, vovve, volvo och till på det även barn. Det fattar vem som helst att detta inte håller i verkligheten.

    Det finns inte en enda fördel att hetsa in i ett föräldraskap i det här läget. Inte en enda.
    Prata med din kille o kom överens om att du åtminstonde går ut gymnasiet först!!
    Va ett par i ngt/nga år o se vart dt  leder!!
    Som ngn ovan skrev så är 6 månader INGENTING, det är den bästa tiden i förhållandet o man springer på rosa moln!!
    Tar det slut mellan er vilket risken är ganska stor för så står du själv där med ett barn, ingen bostad(för du bor hos dina mamma o pappa)
    Ta det lugnt o vänta lite ist!!
  • Hannah76

    Är det inte bättre att ha mer tid tillsammans innan ni blir föräldrar? Varför ha så brättom?

  • Stugmamman

    Varför krångla till sitt liv i onödan? Inse att du gamblar om resten av ditt liv. Visst det kan gå bra men oddsen är mycket större att det skiter sig. Få förhållanden stärks av ett litet barn och har man bara varit tillsammans ett halvår har man inget att "ta av".

    Att ens riskera att stå som ensamstående mamma utan föräldrapenning, utan utbildning... Förstår du hur resten av ditt liv kommer att gestalta sig då? Fatta hur bittert det kommer att kännas bara för att ni inte kunde vänta några år och få njuta av er nyförälskelse.

    Ni låter inte som ansvarstagande personer. Ni låter unga och naiva.  

    Du skriver "Sen ska man ju inte tänka så heller om han lämnar mig" men det är precis det man ska, då är man ansvarstagande. Själv är jag 35 år och ska snart gifta mig med min sambo sedan 14 år tillbaka. Klart som fan att vi går igenom olika scenarior om vad som skulle hända med hus och hem och arv om någon skulle dö eller om den ena skulle lämna den andra, hur det skulle påverka pension osv. Man måste se om sitt hus, vara realist, sluta leva i nuet.

  • Tealhawk

    Varför försöker ni aktivt få barn när du inte är klar med skolan och vill göra mer grejer innan? Ni har ju bara varit tillsammans i drygt 6 månader också. Känns som att han bara är desperat för en anledning att hålla dig kvar eftersom han vill ha barn nu.


    These are not the droids you're looking for
  • babyväntar

    Är du osäker på hur du vill göra är det nog bäst av kanske vänta?

    Kan berätta att jag blev gravid (planerat) sista året på gymnasiet och var i vecka 30 på studenten.
    Vi bor i en två och det går hur bra som helst och sonen är nu 9månader, visst det är leksaker i hela vardagsrummet men vad gör det? :) Vi letar större men väntar tills det dyker upp något vi verkligen vill ha.
    Min sambo jobbar och ska gå hem nu till sommaren då jag ska ut och jobba. 

    Att få barn tär på förhållandet och är jobbigt det finns det inga tvivel om men vi har kämpat och är en sådan lycklig familj och det går upp och ner. Så vill bara säga att det går om man vill, men man ska vara helt säker på vad man vill!!     

  • Natulcien

    Att vara ung eller att bo i en 2:a är ju inga konstigheter vad gäller att skaffa barn.

    Däremot reagerar jag på att ni bara har varit ihop ett halvår. Att du inte är klar med dina studier, och framför allt att han är så "på" med att skaffa barn så snabbt...verkar lite skumt, faktiskt.

    Jag skulle kräva att få avvakta åtminstone något år till om jag var du, för att se hur det hela utvecklar sig. Om inte annat så för ert framtida barns skull.

  • Myastrand

    Jag själv är 18 år och väntar barn 2!

    Allt går om man vill!

    Men du måste ta och fundera riktigt ordentligt!
    Finns det en liten tvekan så vänta!
    Du har hela livet på dig!
    Om du nu är färdig med skolan snart så vänta tills du är klar, det är inte kul utan utbildning när man har barn även om man kan plugga sen.
    Spara pengar för det är alltid gott att ha och kunna köpa den ni vill se det som en förberedelse, kanske flytta kanske inte till hus men en större lägenhet tills ni hittar något ni vill ha och har pengar till, resa och hinner känna dig säkrare! tiden går fort!

    Och jag förstår att detta känns tjatigt!
    Jag har vart där och är där nu ;)
    Men även om du väljer att inte väta så önskar ja dig och din pojkvän lycka till!
    Ni löser det bara ni ger er f*n på det ;)

Svar på tråden HJÄLP! 18år, arbetslös, ingen bil, pluggar. BLIVANDE MAMMA!