Gift med narkoman, ett rent helvete.

Angel - man äger inte en annan människa - eller gör man det?

Markvii anser inte det - däremot äger jag mina bilar, smycken,
pälsar och mina guldklockor - därför satsar jag på det - och dam
inom ramen för att allt skall funka.

Kanske skulle du göra likadant - de sakerna är mycket mer
pålitliga än narkiomaner - även ett tips till TS

Ts, du har endast dig själv att skylla. Orsaken till att du fortsätter denna helvetesdans med denna människa, är att du i grund och botten älskar dramat hon och hennes tillstånd medför. Ett vanligt svenssonliv utan drama är för tråkigt för dig. Något du självklart aldrig skulle erkänna om du så ens var under pistolhot, du lurar dig själv till tron att du har en ryggrad. Faktum är: det har du inte. Någon partner har du inte heller, den människan är borta, drunknad i ett artificiellt tillstånd av preparat. Och du valsar med. Du måste sluta tycka synd om dig själv. Antingen fortsätter du detta älskade drama med denna döda person ( neddrogad=död) eller så lämnar du dennes tillstånd av förtvivlan. Att HON skulle få vårdnad om era barn...pyttsan, vad får du det ifrån? Ett jävla pisstest och HON får aldrig mer se dom! Och att du, DU som är nykter (?) INTE skyddar era barn? Du har ju mer skuld i deras lidande än någon annan! Att du inte skäms? Fy för den lede...vore du min far och du lät mig växa upp med en sådan ynklig varelse som den kvinna du när vid din barm, skulle jag spotta på din grav den dagen hennes dödsdans tog kål på dig. Sanna mina ord, en narkomans dans är inte långlivad, även om var eländiga minut av dennes existens upplevs som två livstider gånger tio.

Var en man! Skydda dina barn! Eller lämna dom i fosterhem och låt dom beskyddas från er eländiga existens.

Såg nu när jag läste bakåt att det är benzos människa missbrukar, vilket inte är narkotika ( opiater, meth, etc) och det kan vara rent av livsfarligt att tända av cold turkey, lika som med grava alkisar. Hon måste ha proffshjälp här. Om du bryr dig, så anmäler du henne, för barnets skull. Skit samma om du nu aldrig mer få se ungen, fan, tänk på barnet! Är du så innerligt korkad? Ungen måste bort och ut ur denna situation. Om morsan någonsin kommer över sitt missbruk, så ok, då kan dom återförenas, men just nu måste barnet bort, om du nu inte önskar att hon blir helt psyco för resten av livet, antagligen börjar sin egna onda cirkel av bedövande medel för att slippa ungdomens smärtor. Sluta vara en ynkrygg nu och anmäl kräket. För BARNETS skull! Jag fullkomligt skiter i vad som händer dig och den usla kvinna du hakat dig i slang med, men för Guds skull, skadan te barnet! DU är just nu dennes enda hopp till en värdig uppväxt och ditt tigande och din "kärlek" för denna orm står i vägen för en oskyldig varelses hopp om en ljusglimt i framtiden. Hoppas du aldrig finner ro om detta barn förstörs för alltid om du nu inte sätter stopp på detta pajaseri.

Har aldrig varit gift med en narkoman, däremot är jag ihop med en som missbrukat i 10 år. Han bättrar sig, förhållandet är bättre, han faller tillbaka.Fram och tillbaka. Egotrippade idioter och man älskar dom så de gör oont men samtidigt hatar man dom för egentligen står man längst ner på deras lista. Nu väntar jag barn med honom och han har inte haft mobilen på på 2 dagar. Varför var man tvungen att bli ihop med en sån. . Man mår så jävka dåligt så ja förstår dig!

Jag vet att tråden är ganska gammal men jag gör ett försök ändå: TS hur har det gått? Hur ser ditt liv ut idag?

Jag va gift med en narkoman och alkoholist, vet precis hur du känner:( jag sa alltid det här är din SISTA chans!! Och sen när det blev igen så blev det förlåt förlåt förlåt!! Osv... Hela tiden:(

Jag fick nog den dagen han tog lugnande i hop med vår 8-månaders och somnade på soffan och när jag kom hem så sov han men inte bebis... Då slängde jag ut honom och bara använde ilskan till att inte ta tillbaka honom. Jag är så sjukt glad för att jag tog det steget! Tänk på ditt barn, skydda barnet och lämna, ring polisen nästa gång hon är påverkad och kräv egen vårdnad. Stå på dej!

"Smedsgubbe", vi skulle jättegärna vilja ha kontakt med dig. Vi jobbar just nu med en dokumentär om anhörigskap för SVT och vi söker män som har varit/är i den situationen? Hör gärna av dig till [email protected] om du vill!

Så några lyckliga par där droger förekommer, verkar är du inte intresserad av.
Lustigt att SVT underblåser under stigmatiseringen i Sverige, ett regeringsuppdrag.

Eller själv utnämnt?

Då att man beror en mycket liten del av de som konsumerar droger, och försöker framställa detta är de flesta.

När det är helt tvärtom.

Du har rätt jag inte sett programmet än, mitt fel.

Drogliberalisering?

Ska man inte återskapa verkligheten, eller är verkligheten nått vi ska gömma undan?

De som har problem med droger, tillhör en klar minoritet av de som nyttjar droger.
Men det finns de som inbillar sig alla är psykotiska missbrukare, det har man sett i diskussioner här.

Rätt ointressant vad jag gör annars, nu är vi här och det är denna tråden vi är i.

Har du problem med att hantera denna lilla värld i denna tråd, så är du inte redo för resten av min värld.
Så ta ett andetag och försök igen.

Är själv i samma sits... Har lämnat en gång men han vann vårdnadstvisten och skulle få delad vårdnad. "En pappa har rätt till sina barn" hette det. Duktig som han är kan han lura drogtester och han har en dokumenterad "supersnabb ämnesomsättning" han får ut heroin på under 24 timmar... Spårlöst. Jag har själv upplevt det. Så han lämnar bara tvetydiga spår av missbruk. Så alltså enligt rätten ljuger jag när jag säger att han är en fara för sin dåvarande 2 åriga son. Han har ett barn till från ett tidigare förhållande som mamman har förlorat i rätten på samma vis som jag. Fram tills att barnet (nu 12 år) själv säger att hon inte vill ha med honom att göra. Detta hjälper inte mig alls. Det handlar om två olika individer så jag kan inte dra nytta av den 10 åriga rättsprocessen dom genomgick. Min man blev svårt sjuk efter rättegången och då vi ännu var gifta ringa läkarna mig. Jag blev även kontaktperson för min son under träffarna med pappa.

Han ångrade sig efter sin nära döden situation och efter 6 månader blev vi tillsammans igen. Nu 1 1/2 år senare har han återfallit igen och vi hade kommit såååå långt. Missbrukaren är tillbaka och tar all sin plats och kag är förkrossad. Min älskade make är försvunnen och endast eländet finns kvar.

Jag är rädd för jag vet att jag inte har stöd någonstans ifrån. Jag har inga rättigheter, ingen trygghet. Vi får rida it denna stormen tills min son är tillräckligt gammal för att själv säga att han inte vill mer. Sverige har ett SJUKT rättsystem som skyddar fel personer.

Jag önskar dig lycka till och speciellt barnen.