Hur kan ni socionomer fortsätta skicka klienter till Bromstensgården?

En annan kvinna som hade det tvivelaktiga nöjet att vara fängslad - jag menar utreddes - på B-gården skrev också en text, som hon mailade mig. En härligt sarkastisk och träffande text, men också skrämmande eftersom den är så "spot on":

"Bromstensgården

Behandlingsinnehåll: verksamhetens mål är att göra underkvalitativa, förkastliga tortyrutredningar i förvaringsanläggningar för barnfamiljer och tonåringar på uppdrag av beställaren. För varje familj eller ensam  ungdom upprättas en utredningsplan att i den mån vi kan bryta ner föräldrarna genom fysisk och psykisk tortyr, så vi stolt till beställarnas belåtenhet kan hitta anledningar att splittra familjen. Familjeutredarna är socionomer och behandlingsassistenter med sociopatisk läggning. Utredningsplanens innehåll är lekar med trädockor och sandlådelekar, värdelösa utredningstekniker utifrån BBIC som inte är nationellt godkända.

Såväl föräldrar och barn tvingas till psykologutredningar och de insatser vi erbjuder är att LVU stämpla barnen och placera barnen i HVB hem och fosterhem så långt som möjligt ifrån föräldrarna. Vi förnekar banden mellan barn och föräldrar, för oss är moderskärlek nonsens. Vi anser eftersom vi har gått kurser veta bättre vad som är bäst för barnen, mycket bättre än de själva och vi omyndigförklarar föräldrarna redan första dagen socialen kidnappat dem hit till oss. Vi tvingar dem under hot att ta det finaste de har (deras barn) ifrån dem om de inte skriver på papper att de är här frivilligt och underkastar sig våra påhittade utredningar i sandlådan(dock är detta ingen garanti för att vi inte skall ta ifrån dem deras barn ändå). Barnläkare är inte knutna hit och vi släpper inte iväg sjuka barn till sjukhuset.

Välkomna att rekommendera Bromstensgården till så många du kan!"

 

Ett par klargöranden:

*Naturligtvis "kan" Socialtjänsten varken kidnappa barn eller vuxna, gäller det barn heter det "omhändertagande" vilket givetvis är fullt lagligt när det är beslutat av Socialnämnd att så skall ske. Men för föräldrar vars barn slits ur deras famnar (ibland bokstavligen) är "kidnappning" det enda ord som bäst beskriver situationen.

*Vad gäller placering av familjer på utredningshem har föräldrarna ofta inget val; går de inte med på placering hotas de med omedelbart omhändertagande av barnen. Flera föräldrar som tvingats till utredningshem på detta sätt har berättat att soctanterna själva kallat det "frivilligt tvång" varpå de flinat smått generat ("frivilligt tvång" är ju en oxymoron som heter duga). Detta är naturligtvis inte heller kidnappning i juridisk mening, men för familjerna finns det inte heller här något ord som bättre beskriver det...

*Angående "vi släpper inte iväg sjuka barn till sjukhuset" är det precis vad som hänt vid flera tillfällen. En ung flickas baby, bara någon månad gammal, blev svårt sjuk med hög feber och svåra förkylningssymptom. Mamman och morföräldrarna bönade och bad att få ta babyn till sjukhus men fick svaret att "barn blir sjuka och får feber, det är inte farligt". Morföräldrarna erbjöd sig att själva köra babyn till sjukhus men nekades. Till slut kom en ur personalen in i deras rum och sade: "Jag slutar om 1½ timme, jag kör er till sjukhuset. Men får ni inte träffa läkare inom den tiden måste ni tillbaka hit, jag ska hem." De gav sig iväg och fick komma in till läkare direkt. Barnet hade rs-virus. www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/RS-virus-hos-barn/

Denna lilla baby hade mycket väl kunnat avlida i brist på adekvat vård. Hade det hänt hade det varit mamman som fått sk*t för det. Så fungerar det nämligen på B-gården.Som en parentes kan nämnas att efter bara någon vecka på B-gården tyckte personalen att detta lilla spädbarn behövde komma ifrån mamman en kort period (detta var innan rs-incidenten). Morföräldrarna erbjöd sig att ta hand om flickan, men fick veta att barnet behövde fler kontakter!? Hur många kontakter behöver ett nyfött spädbarn? Men barnet placerades i fosterhem. Efter drygt en vecka kom barnet tillbaka till mamman, då var amningen förstörd och mamman fick börja ge ersättning. I hennes utredning stod sedan att hon visade ointresse för barnet och inte ville amma det. Behöver jag säga att man rekommenderade att mamman inte skulle få ha sitt barn, eftersom hon var olämplig som förädlder, och att soc omhändertog, LVU:ade och placerade barnet?

 

För det är så här, att när man sitter där i Förvaltningsrätten kan det kvitta hur många positiva omdömen man har som förälder (om de ens tas upp, alltså), ett utredningshems slutsatser väger alltid tyngre. I soc ögon är B-gården och andra sådana här hem gudar, allt de säger är korrekt, och de behöver inte bilda sig fler uppfattningar.

Att utredningarna kan vara fulla av sk*t spelar ingen roll, de har ju observerat familjerna under 12 veckor och borde alltså veta vad de talar om...

 

Ett föräldrapar frågade soc "Vad är det för brister vi har som ni är så oroade för?" Svaret de fick var: "Vill ni ha hjälp med att läsa Bromstensgårdens utredning?" Soc kan inte själva redogöra för varför de är så oroliga, det är enbart B-gårdens ord de går efter.

 

Oj, jag börjar sväva iväg igen. Sorry.

Jag bode ett tag på Bromstensgården som tonåring.....

Kopierat från en annan tråd:

"Lite info om Bromstensgården. Valt de två senaste åren då dessa är vad JO kan ta upp. Finns dock fler anmälningar bakåt i tiden.
  

2011

Socialstyrelsens tillsynsbesök på Bromstensgården 23 februari 2011. Man fann stora problem med dokumentationen.

Åtgärdsplan skrevs den 24 maj 2011

Åtgärder ska ha vidtagits senast den 31 juli 2011

       Dnr 9.1- 4113/2011-4

 

ŸAnmälan inkom till Socialstyrelsen

       D nr 9.2-28144/2011

 

ŸAnmälan inkom till Socialstyrelsen 27 oktober 2011

Citat: ”Det är svårt att följa eventuell logik. Det finns ingenting i observationerna som styrker tolkningen som den uttrycks i analysen sedan från utredarna.

”Det går ej att förstå slutsatserna utifrån det observationesunderlag….”

Undertecknat Gun Forslund-Touminen, Leg psykolog Mödra- och barnhälsovård

       D nr 37416/2011-1
 

ŸAnmälan inkom till Socialstyrelsen den 9 november 2011

       D nr 9.2-31147/2011

ŸSocialstyrelsen genomförde den 2 september 2011 en oanmäld inspektion på Bromstensgårdens utrednings- och akuthem. Denna inspektion skedde mot bakgrund av Socialstyrelsens tidigare beslut och inspektion.

ŸSocialstyrelsens beslut den 31 oktober 2011 åberopas att Bromstensgården innan den 31 juli 2012 ska vidta följande åtgärd:

-       Säkerställa att dokumentation av vården utförs enligt gällande lagstiftning.         

Åtgärder ska ha vidtagits senast den 30 december 2011. Uppföljning av vidtagna åtgärder kommer att följas upp vid Socialstyrelsens tillsynsbesök våren 2012.

 

ŸSocialstyrelsen skriver ”Bromstensgården har påbörjat ett arbete med att utveckla och systematisera dokumentationen.  Det är fortfarande otydligt vem som ansvarar för dokumentationen, hur den ska se ut och vad som ska dokumenteras. Socialstyrelsen anser att det är svårt att följa hur utredningsarbetet går till.”

       Dnr 9.1 – 29099/201

Anmälan inkom 30 januari 2012

Bromstensgårdens socionomer, vikarier mfl 21 personer gör egna psykologiska tolkningar, omskriver psykologutlåtanden, stora brister i dokumentationen då observationer och slutrapporter ej är samstämmiga och deras analyser ej går att föstå utifrån utredningsmaterialet.

Ska det få fortstätta så här år efter år när det är barn det handlar om?? Stäng stället tills de åtgärdat problemen tycker jag. Under år 2011-2012 har, med en genomsnittlig utredningstid om 3 månader, och med nästintill full belastning enligt deras bokslut, bott 64 familjer bott på Bromstensgården. Vissa har inte vistats där så länge som 3 månader så siffran är säkert högre. Hur kan man få fortsätta placera föräldrar och barn på ett utredningshem som har så allvarliga brister, barnen under dessa år blir som små försöksdjur och när de två åren är slut och bristerna fortfarande finns kvar - vem hjälper barnen som bodde där och som ev har fått sina liv förstörda genom felaktiga beslut? Alla har inte råd med juridiskt biträde i dessa lägen!"

"Det finns ingenting i observationerna som styrker tolkningen som den uttrycks i analysen sedan av utredarna." Det är ju för f*n skrämmande! Men ingen som varit på Bromstensgården kan bli överraskad - det är precis den upplevelsen man får när man läser de utredningar som görs på det där stället...

Och märk väl att det som nämns i det inlägget enbart är från de senaste två åren - tänk vad som måste finna från alla andra år!

Hej allihopa! Försöker väcka lite liv i denna tråd. 

Ovan inlägg, som kopierats, är det jag som ursprungligen skrivit. Jag har under en tid samlat info om Bromstensgården. Det är nu dags att agera!

Klagomålen på Bromstensgården är många. Men istället för att bara klaga tycker jag att vi nu ska agera istället.

Jag samlar in alla klagomål, berättelser etc och väjer ut de mest klockrena som juridiskt går att använda och som bär i domstol. Även om vissa berättelser är fruktansvärda så behövs det starka grunder och tydlig bevisning för att vinna framgång. 

Vill du vara med att gå in med en stämningsansökan mot Bromstensgården (utan kostnad för ombud)? Skriv till mig här så får du min privata mail adress.

Syfte med detta är att dels få slut på eländet, dels få upprättelse och sist men inte minst ett skadeståndsanspråk.

Jag fokuserar på ärenden som
- innehåller rena lögner från Bromstensgården där de hittar på problem
- innehåller motsägningar i rapporten jämfört med vad som faktiskt har observerats
- innehåller incidenter som inte får förekomma på utredningshem
- innehåller LVU som följd som därefter hävts pga brister
- innehåller slutsatser vilka soc sedan ej har följt
- innehåller kritik från soc, vårdpersonal eller annan som granskat utredningen

Kom igen nu allihopa! Låt oss få ett slut på detta. Dessa trådar om Bromstensgården har funnits i många år och om ingen gör något kommer dom att finnas i många år till och ytterligare barn och familjer utsätts. 

Vad bra! Tummen upp för ditt engagemang!

Bra att någon tar tag i det! Du har PM!

Vad bra att detta uppmärksammas. De senaste åren har det varit många fall i riksmedia som pekat på den brist på rättssäkerhet som finns i samband med socialens arbete, främst inom LVU. Trots det sitter det människor som ihärdigt förnekar detta, som påstår att systemet fungerar bra och att vi som kan berätta om motsatsen "saknar insikt", "vill bara skrämmas" eller "kasta skit på socialen".

Jag har läst och skrivit i rätt många sådana här trådar vid det här laget, och det jag slås av är att de som ihärdigast försvarar socialens tillvägagångssätt antingen aldrig själva haft med dem att göra eller jobbar inom systemet.

Jag påstår inte att alla socialsekreterare är ondskans avföda, men socionomutbildningen ger helt enkelt inte kompetens att göra den typen av bedömningar som är vardagsmat för en socialsekreterare som jobbar inom barn och familj. Detta anser jag vara huvudproblemen med nuvarande system:

-Socionomutbildningen ger inte kompetens för de bedömningar som krävs, för journalföring och i utredningsmetodik
-Det finns ingen som har ansvaret i praktiken för dessa bedömningar och eventuella insatser
- Socialnämnd och förvaltningsrätt struntar ofta i sin undersökningsplikt ("litar på tjänstemännen")
-Det ligger ekonomiska intressen i omhändertagande

 Hon skrev ju heller inte att du hade sagt att hon var 11, utan att du liknade hennes sätt att resonera vid en 11-årings:

Innuendo:
"Ledsen, men ditt infantila försök att trycka ner mig genom att likna mitt sätt att resonera vid en 11-årings rinner av mig mig utan att sätta minsta spår. Det är möjligt att du har rätt, men i så fall är det mängder av jurister, barnpsykologer och andra högutbildade som också resonerar som 11-åringar. Att soc använder sig av fula metoder i sina utredningar, utelämnar positiva saker och fokuserar på negativa till exempel, är välkänt bland alla som haft det tvivelaktiga nöjet att frivilligt eller ofrivilligt kommit i kontakt med dem.

Ur en debattartikel skriven av bland annat Peter Althin (född 1941 och således en bra bit över 11 år):"

Sedan skämtade hon när hon skrev om Peter Althins ålder (tror jag, så tolkade jag det i alla fall).

Du försökte att indirekt säga att Innuendo har bristande mental kapacitet men du begrep inte vad hon skrev. Oh, the irony...Men det är inte alla föräldrar som får lyxen att ha med dagis, grannar, läkare o s v.

I utredningar tas positiva saker som sägs om föräldrarna helst inte upp - det skulle ju kunna bli negativt för dem.

Barnets ombud bryr sig ibland inte om att göra några egna utredningar/undersökningar utan går bara på vad som står i soc utredningar. Så jo, barnens ombud kan inte bara låta någon komma undan med lögner utan framföra samma lögner.

Jag fick inte uppfattningen att Innuendo tyckte alla soc gör fel och är "dumma". Jag vet inte om det var i den här tråden eller någon annan, men h*n skrev ofta att h*n tyckte det var bra att soc fanns och att var säker på att de flesta omhändertaganden faktiskt var nödvändiga. Det var de felaktiga omhändertagandena, som förekommer vare sig du vill tro det eller ej, h*n diskuterade och det är väl klart att man tycker alla soctanter som orsakar felaktiga omhändertaganden är "dumma". Vad ska man säga om dem som splittrar familjer i onödan? De är skickliga på sitt jobb, men hade bara en dålig dag?

H*n skriver att personalen på socialtjänsten är inkompetent, men det stämmer ju. Som Anonym (Vann i FR) säger saknar de kompetens för en hel del saker. Och det är illa, när man tänker på vad de jobbar med. De kan splittra familjer och traumatisera dem för livet.

Men h*n verkar inte vara kvar på forumet längre så egentligen är det väl fel att diskutera vad h*n sagt och tyckt.

Jag tycker i alla fall att soc kan vara bra, för självklart behöver man ibland omhänderta barn som far illa. Men det krävs en rejäl omorganisation inom myndigheten och man får inte göra en massa felaktiga omhändertaganden (och då menar jag "åt bägge håll", alltså att man inte omhändertar barn som skulle behöva det eller omhändertar barn som inte behöver det).

Det skulle behövas nationella riktlinjer för hur man ska jobba, som det är nu är det ju fruktansvärt godtyckligt. Socsekreterare i Ystad kan se genom fingrarna på saker som socsekreterare i Östersund agerar stenhårt på.Får du soc på halsenangående ditt/dina barn är det inte alltid nödvändigt att göra några förändringar, det räcker med att flytta till en annan kommun så lägger de ner hela utredningen för där har de en annan syn på saker.

Det finns föräldrar som borde fått barnen omhändertagna för länge sedan som "kommer undan" i åratal genom att göra så.

Det finns mycket annat också men jag är lite för trött för att komma på allt nu, det kommer när jag är piggare. Och tråden handlar ju egentligen om Bromstensgården, så det blir väl OT att gå in för mycket på soc här.

@ Semlans: Härligt att någon tar tag i det där för vad jag förstår har Bromstensgården varit sk*t i många år. Både när det gäller hur personalen jobbar och rent miljömässigt. Hoppas det kommer många svar!


@Anonym(Vann i FR): Gratulerar till att du vann där och slapp gå vidare, har en väninna som förlorade och gick vidare till KR, förlorade där, överklagade, förlorade... Hon har ett helvete rent ut sagt.

Vi vann andra omgången i FR (när vi ansökte om hemtagning), när barnen varit omhändertagna ungefär ett år. Första omgången med FR och sedan KR förlorade vi. Det ironiska är att socialtjänstens slagträ under andra FR var att "det inte hänt någonting nytt sedan senaste domslutet". Tacka för det när soc bara försvårat en återförening. Soc gjorde allt i deras makt för att försvåra för hemflytt; de separerade barnen, vi fick inte träffas alla samtidigt på umgängena, de införde umgängesbegränsning (utan konkreta skäl), de gjorde inga insatser överhuvudtaget mot oss föräldrar som skulle underlätta hemflytt o.s.v.

Tack och lov insåg de jurister i andra omgången FR detta, och bristen på insatser, samt försvårandet av hemflytt var några av de saker socialen fick skarp kritik för. Själva utredningarna och vårdplanerna var i princip de samma andra omgången, men då bedömde FR det annorlunda än första, vilket ju bara visar hur godtyckligt systemet är. Vi hade tur, helt enkelt som fick "rätt" personer i beslutspositionen.

Jag är övertygad om att om vår anmälan kommit till andra, mer erfarna socialsekreterare och inte till två unga, nyutexaminerade med ett starkt prestigetänk, så skulle detta års helvete inte ha hänt. Det är hemskt att en sådan sak får avgöra en familjs framtid, hälsa och välmående. Ett system som tillåter sådan godtycklighet måste skärpas till!

Jaha, oj då, ni fick gå igenom en del först... Det är ju det här jag säger, det är så godtyckligt! Skulle det här accepteras inom straffrätt? Knappast! Ändå är det ju så att de om får sina barn omhändertagna i en hel del fall inte gjort något fel, de har bara råkat ut för övernitiska inkompetenta socialsekreterare. Men de behandlas som om de begått ett brott, de får ett straff - men de får inte veta hur långt straffet kommet bli.

Rånar du en bank får du ju ett tidsbestämt straff men får du ditt/dina barn omhändertagna får du aldrig veta hur lång tid det kommer röra sig om, det är helt upp till de enskilda socialsekreterarna (ja, socialnämnden har ju något att säga till om men de gör ju oftast som socialsekreterarna föreslår. FR likaså).

En annan sak som aldrig skulle accepteras när det gäller straffrätt är ju att soc är både utredare, åklagare och verkställare av "straffet". Det är som om polisen skulle sköta utredningar, vara åklagare samt besluta och verkställa straffet. Jag tror det skulle bli ett ramaskri om det gick till så, folk skulle (med all rätt, förtås) värna om kriminellas rättigheter eftersom det är otroligt viktigt att vi har en bra och välfungerande rättssäkerhet . Men ingen bryr sig i de här fallen.. I den mån någon säger något är det bara loja kommentarer i stil med "Ja men det är ju bara dåliga föräldrar som får sina barn omhändertagna" och det förhatliga "Ingen rök utan eld!".

Förlåt, jag jagar lätt upp mig i de här frågorna, de ligger mig mycket varmt om hjärtat. Jag håller helt med dig i ditt sista stycke, jag är övertygad om att många socialsekreterare är för prestigeinriktade och det du säger om att systemet måste skärpas till är helt sant. Som sagt, tyvärr behövs nog soc eftersom det ju tyvärr finns barn som behöver omhändertas, men systemet är för godtyckligt och det omhändertas barn helt i onödan. Och till vilket pris? Barn och föräldrar traumatiseras och mår dåligt för resten av livet, för att inte tala om att det kostar en del i reda pengar för skattebetalarna!

Vilken oerhört gripande historia detta var! Jag och sonen ska precis flytta till Bromsten och jag började att googla på Bromsten och vad som är aktuellt där, och så snubblade jag in på den här tråden om Bromstensgården... Mina reflektioner är precis detsamma som trådstartarens; jag har insett sedan jag fick barn och blev ensamstående (helt) hur lätt det skulle kunna vara att bli av med sitt barn om du har oturen att råka på maktmissbrukare inom socialtjänst eller annan myndighet som barn kan komma i klorna på, såsom skola och fritidshem. Nu har jag ju turen att sonens pappa och jag är gamla kompisar sedan länge, men har noll med varann att göra i föräldrafrågan- så han lämnar helt och hållet alla beslut rörande sonen, i mina händer. Annars har jag förstått att det här dramat som startas och hålls igång av socialtjänstens maktmissbrukare (jag säger maktmissbrukare och med detta inkluderar inte jag heller ALLA anställda av staten anställda socionomer eller annat löst folk (självutnämnda förståsigpåare) startas av just de här grälen där ena föräldern ställer den andra mot den andra. 

Själv har jag haft enorm otur gällandes byte av lägenhet och har av den anledningen tagit kontakt med socialtjänsten för att få hjälp att lösa situationen då ingen har velat byta. Det tog 2 år och lite mer innan jag slutligen, efter att ha suttit minst en timma om dagen med aktivt sökande både i telefon, annonsering på 4 olika sajter och intresseanmälningar på bostadsförmedlingens kö- slutligen fått napp. Under den här tiden har mina anmälningar resulterat i att jag själv blivit anmäld och synad under lupp, min föräldrakapacitet har ifrågasatts, vilket ju var därför jag vände mig till familjeenheten från början- för ATT jag bekymrade mig mycket över hur sonen mådde genom denna dåliga flytt och mobbingen som drabbade honom i "upptagningsskolan" och så vidare... 

Jag inser att hade jag haft oturen att ha fått träffa andra socionomer på familjeenheten än de jag träffat- hade utgången inte blivit lika lycklig som den blev. Socialtjänsten löste inte problemet. De gjorde bara situationen ännu mer osäker för oss genom att de svarade med att ifrågasätta skälet till att jag ville ha deras hjälp. Jag vill passa på att meddela att jag haft en riktigt bra start med sonen då han föddes medan jag bodde kvar på Södermalm. Det är en MILSVID skillnad på stadsdelarna och dess socionomer. Därav att jag saknar Södermalm ngt oerhört. Deras soctanter är underbara då de flesta (2007 åtminstone) bestod av grånade damer som varit med om den del, och visste exakt vad nykläckta bebisar och deras amatörmorsor behövde. 

Bromma stads socionomer består av deras motsats: Prestigefyllda nyutexaminerade socionomer med nyinköpta hus med pojkvännen som har högre betalda jobb och måste klättra i karriären. Vad är bättre att klättra uppför i om inte de lågutbildade och tacksamt självutplånande ensammorsorna? Jag har många gånger önskat livet ur de här skitmänniskorna. Men jag har förstått att de just ÄR självutplånande själva. För jag tror faktiskt att folk inte går på det här längre. Det är faktiskt- tack vare internet och forum som familjeliv som deras spel för charaderna- inte håller som karriärsstege.

Tack och lov! Kram till er alla!

Eftersom socionomer är de mest korkade akademikerna. Utan tvekan......

Nu ser jag ju att tråden är daterad med födelsedatum för 2 år sedan... Hur gick det med allt? Har bromstensgården blivit nedlagt? Har personalen bytts ut?

Hoppas det?

Vi får nog helt enkelt konstatera att det är vi som avgör. Bromstensgården kommer att fortsätta avgöra livet för framtida familjer som inte delar "solsidans" verklighetsbild. Eftersom alltfler kämpar på i det tysta och låter därmed, alltfler familjer livnära sig på de. Ju fler stackars "flyktingar" man tar hit genom det svenska systemet, ju mer kommer det att drabba de redan etablerade familjerna som redan innan hade det svårt. Och ju fler socionomer utbildas varav alltför få verkligen vill hjälpa någon.

Bromstensgården är nog inte usel av en enda anledning. DEn ligger i en stadsdel som delar familjer i rinkeby/Tensta i hyresrätter och ett fåtal i Bromsten, med villafamiljerna i 10-miljonerklassen - att dela på samma "kaka".

Hur många i villorna tror ni att Bromsten har upptagningsområdesplikt för?

Bromstensgården finns kvar och frodas ännu.

De har bytt chef, det är väl allt.

Tänkte kolla om man kunde ta upp den här tråden igen då jag är i behov av snabb information om bromstensgården ni kan höra av er i pm eller skriva här. Skulle uppskattas jättemycket!!

Skickar pm så fort jag kan!