Har svårt för bonusbarnen!

Usch, efter dryga två år så skulle jag inte rekommendera någon att träffa en man som har barn sedan innan....Två år, utbränd, deprimerad och verkligen avskyr att ha det man kallar "bonusbarn". Jag ser inget som helst bonus med dem. Du bränner massa energi, tid o resurser på något som bara står i vägen för ditt och den du älskars liv. De små positiva glimtar kan aldrig väga upp den känslomässiga påfrestning som det innebär att leva med en man som har barn sedan förut. Att behöva ha andras barn i sitt hem, barn som du inte varit med och fostrat och önskat, som kanske har egenskaper du avskyr och som får göra saker du aldrig skulle tillåta dina egna barn osv osv. Fy,faan! 

Alla ni som är singlar!!! Har rätt hyfsade liv, där ni försörjer er själva, har tid, vänner ett jobb ni gillar, ett schyst boend....ja, ni kan aldrig få det BÄTTRE i en relation med män med barn. Det är att byta ned sig. 

Låt dessa "damaged goods" leva med någon annan som också tagit oåterkalleliga beslut med någon annan. 
Shit, livet är ju underbart och behöver inte belastas med andras ungar och ansvar och konflikter och känslomässig belastning.....Skapa era egna liv där andras omständigheter inte BEGRÄNSAR....

Bitter??? Ja, kanske..."En optimist med "styvfamiljserfarenhet"" skulle jag vilja kalla det.
Älskar mannen jag lever med....verkligen. Mannen i mitt liv! Men omständigheterna har snart urlakat alla positiva känslor. En psykiskt störd och osjälvständig bio-mamma som levt på sin pappa, bidrag och min man hela sitt liv. Tre ungar, en som var i ålder jag kunde påverka - så hon funkar. Men två äldre söner som är inaktiva, omogna för sin ålder, kan inte enkla saker som cykla 2 km i stadsmiljö, åka stadsbuss, handha egen veckopeng osv. Ja, fyfaan, helt jävla initiativlösa och menlösa. 

 

Det är kanske han som du älskar så mycket som har varit en menlös och tafatt pappa, eller vaknade han bara en morgon med två omöjliga barn.

Det har mer att göra med vilken relation föräldrarna har till varann. Huruvida barnen kan spela ut dem mot varann eller om barnen möter en kompakt vägg.

Jag tror inte att barn som beskrivs som så menlösa och initiativlösa åt ena hållet skulle klara av att konspirera ihop att de ska spela dum för att pappa och mamma hatar varandra nuförtiden.Det går liksom inte ihop.

Nu är jag ungen fan av kompakta väggar inom familjen utan det får stå för andra...

Det jag tror TS glömmer och som (en fråga) har en poäng i är att mannen som är TS 'livs kärlek' är samma man som uppfostrat sina barn (eller underlåtit att uppfostra dem).. Kan det inte vara TS som är blind gällande mannen? Äpplen faller sällan långt från trädet..

Betyder det att bara för att han inte lyckats med att uppfostra sina barn särskilt väl är en dålig man på alla plan?

TS är väl kanske inte intresserad av honom som barnuppfostrare utan som man helt enkelt. 

Nu är det väl ingen som vet vad hon ska använda honom till.Men till avelsmaterial är väl rätt sannolikt,fast stamtavlan verkar ju inte vara så bra.
En dålig man är han säkert inte men en bra pappa.Ja kanske kanske inte .

Är det så du ser på män, avelsmaterial?

Allt här i världen handlar inte om barn, man kan träffa och leva tillsammans med någon utan att för den skull vilja skaffa barn tillsammans.

   

En ung kvinna i fertil ålder som har hittat kärleken i sitt liv.Nej det brukar ju inte alls vilja ha barn någonsin i livet.Avelsmaterial Nej det är inte så jag ser på män de flesta kan man använda till annat också.Ta hand om sina egna barn t.ex

Jag har ingen strävan efter att skaffa gemensamt barn och ej heller bli sambo, det är absolut inte ett alternativ. 

Så här skrev TS i ett inlägg.
 
Det tyder väl ganska mycket på att hon inte är så intresserad av hans pappaegenskaper.. 

Betyder det att bara för att han inte lyckats med att uppfostra sina barn särskilt väl är en dålig man på alla plan?

TS är väl kanske inte intresserad av honom som barnuppfostrare utan som man helt enkelt. 

Jag anser att vara barnuppfostrare är en viktig del av att vara man (om man har barn). Säger en del om personen hur man uppfostrar sina barn eller hur?

Men, självklart kan ju TS 'vara blind' och bli förälskad i vilken mes som helst, det är ju vanligt i denna typ av 'bonusbarn'/'biomamma'-trådar.  

nu var det ju iofs flinga76 som jag hade svarat, hon med menlösa styvbarn.Jag uppfattade det som att hon inte skulle låta sina EGNA barn bli så.

Ruffa: Så om din man agade sitt barn som uppfostringsmetod skulle du rycka på axlarna och säga att det inte påverkade din uppfattning av din man då du 'inte är i den fasen att du bryr dig'?

Att du sen tycker det är jobbigt att dela uppmärksamheten med barnet har väl inget med hur han är som person? Det säger väl mer om dig!

'Det sista' är ju ett faktum. Läs igenom några trådar så ser du snabbt att även om resp TS klagar på bonusar och ex så är det ofta bilden av en feg (eller lat) man som kommer fram. 'Dyngar över' (Som Ess skulle sagt) ansvaret på 'den nya' (håller med henne i sak där). Alternativt Löser inte sin relation med exet.