När maken inte längre vill, nöja sig med husfridsknull?
Letar efter förslag, tankar och idéer på hur jag ska hantera livet så som det har blivit.
Har varit tillsammans med min make i åtta år, och han är med all säkerhet den mest fantastiska människa jag träffat. I början hade vi bra sex, mycket och ofta. Men med tiden har det glesat ut, speciellt efter vi fått barn.
För någon vecka sedan hade vi ett samtal om detta, att det kändes som att vi hade väldigt olika behov av sex. Då släpper han bomben! Han tycker att sex 1-2 gånger per månad är lagom! Jag tycker snarare 1-2 gånger per dag!
Han kan tänka sig att tillfredställa mig med sina fingrar, men bara om jag ber honom om det. Och då inte som något sex oss emellan utan att det bara är något vi gör, inga kyssar eller smek utöver det. Så fort, tyst och effektivt som det bara går.
När vi väl har sex nu så är det egentligen bra. Bara det att det numera känns som han gör det enbart för att han vet att jag längtar efter honom. Inte för att han verkligen vill ha mig.
Han är inte helt okej med att jag skulle ha en älskare, men det är inget han säger direkt nej till heller. Och jag vet inte ens om jag vill det egentligen... Jag vet bara att jag innerligt längtar efter sex med någon som vill ha mig! Jag vill att han ska längta efter mig så som jag längtar efter honom.
Vad ska jag göra? Vad ska vi göra tillsammans? Vad hade ni gjort i min situation?
Vi är båda lika gamla, har ordnad ekonomi och ser i stort sett ut i kroppen som vi gjorde när vi träffades (normalviktiga, slanka, vältränade). Så det känns inte som att det beror på någon yttre omständighet.