• Anonym (Mamman)

    Pappan vill ha ett intyg på att vår son får prata med socialen! Vad händer!!?

    Lite kort fakta:
    Har en son på 5 år.
    Hans pappa och jag har aldrig levt tillsammans.
    Pappan har för många år sen haft missbruksproblematik
    Pappan bor sen ett par år med en annan kvinna med 2 st barn 10 och 7 år.
    Mamman o barnens pappa ligger i en ganska infekterad vårdnadstvist.

    Fick veta i dag att tydligen så har sonens pappa o hans tjej problem med hennes ungar.
    Den äldsta har t.ex fått byta skola eftersom han slagit andra elever och lärare.
    Han går tydligen på BUP och stödsamtal via soc.
    Nu har tydligen den yngre pojken också hamnat i trubbel så skolan slagit larm till socialen.
    Och de har fått samtalshjälp, familjerådgivning mm genom socialen.
    Nu är det så att pappan ringde i dag och sa att ytterligare en insats satts in och socialen ska nu komma hem till den 1 tillfälle per vecka och prata med familjen.
    Nu är det ju så att vi har gemensam vårdnad om vår son o han är där varannan vecka.
    Därför vill socialen nu ha ett intyg av mig att sonen får delta i familjerådgivningen och att de får prata med honom utan föräldrarnas närvarande.,

    Detta har fått mina varningsklockar att ljuda ordentligt.
    Och har en massa frågor som snurrar i huvudet.

    Ska familjen granskas eller vad handlar det om?
    Jag kan inte själv ringa soc o fråga då de har tystnadsplikt.
    Kan jag neka eller kräva att få vara med?
    Om socialen har något att anmärka på i deras föräldraroll kommer de då meddela mig eftersom min son också bor där varannan vecka.

    Jag vill inte att min lilla pojke blir inblandad in sån här skit.
    Är rädd för att den miljön de har inte är så bra för honom.

    Har jag som utomstående förälder någon rätt att ta del av deras utredning?!!

  • Svar på tråden Pappan vill ha ett intyg på att vår son får prata med socialen! Vad händer!!?
  • Anonym (Mamman)
    Lindsey Egot NO1 skrev 2013-06-12 22:29:50 följande:
    Det bästa du kan göra för DIN son är att samarbeta med de sociala myndigheterna.
    Är det ett dysfunktionellt hem så kan det vara bra att du samarbetar så du vet hur du ska kunna hjälpa din son. För soc ska ge dig verktyg på hur du i ditt hem ska kunna hjälpa ditt barn att hantera detta. Sedan kanske det visar sig att ditt barn mår bäst av att vara hos dig och bara ha dag umgänge med sin pappa en tid. De måste iaf få i ordning på bonussyskonens beteende för det drabbar ju ditt barn. Men låt soc sköta det.
    På vilket sätt ska jag samarbeta med dom?
    Skriva på avtalet antar jag. Men ska jag kontakta dem och uttrycka min oro?
    Vill ju inte förvärra sitsen för pappan, men måste sätta sonen först!
  • kenopeno
    Anonym (Mamman) skrev 2013-06-12 22:32:08 följande:
    På vilket sätt ska jag samarbeta med dom?
    Skriva på avtalet antar jag. Men ska jag kontakta dem och uttrycka min oro?
    Vill ju inte förvärra sitsen för pappan, men måste sätta sonen först!

    Det enda du behöver göra att att ringa och fråga om det är något du behöver veta, då det kommer till din sons trygghet och välfärd.

    Även fråga angående intyget och vad detta innebär och kommer innebära för din son.

    Om du håller dig till ditt ansvar för din son och dessa ifrågaställande, så kan jag inte se hur du skulle kunna förvärra det för pappan.     
  • h8him
    Anonym (Mamman) skrev 2013-06-12 22:14:16 följande:

    Tack!

    Pratade lite med pappan nyss. Tydligen så har de erbjudits hjälp efter att skolan slagit larm.
    Men den var väl mer eller mindre frivillig.
    Men nu så har pojkarnas pappa satt sig emot hjälpen och förbjudit Soc till att ha kontakt med barnen.
    Så nu visste de inte vad som skulle hända.
    De hade haft ett sammarbetesamtal som inte gav ngt, och rådgivarna hade sagt att de ej kunde hjälpa dom utan att tingsrätten fick bedöma själva vårdnadstvisten.
    Ang intyget så är det för att vår son ska kunna delta i samtalen när familjestödjarna kommer dit, men nu verkar det ju inte som om dom kommer dit mer.

    Jag misstror inte sonens pappa på något sätt, och jag vet att han vill sonen väl.
    Men har hela tiden sen de träffades känt att ngt inte riktigt stämmer med henne och hennes pojkar.
    Jag har själv ALDRIG fått träffa henne, trots att de bott ihop i ca 2 år. Han pratar aldrig om henne, och jag vet att pappan sagt att hon inte är speciellt engagerad i honom eller hans uppfostran.
    Och nu all denna information, jag tycker på ett sätt att det är bra att socialen utreder familjesituationen för då får jag ändå veta hur miljön är. Men jag tycker det är så oerhört jobbigt att inte få veta vad som utreds.
    Iom att sonen i dagsläget inte är inblandad, så vet jag inte om de uppmärksammar hans välbefinnande.
    Men OM de på ngt sätt tycker att miljön inte är bra för de andra barnen så gäller väl det även sonen väl?
    Å andra sidan så är det just bråken mellan de andra barnen och föräldrarna som är problemet.

    Många tankar som far i huvudet just nu...
    Lagen är ändrad sen förra året så det räcker med en vårdnadshavares godkännande för att barn ska kunna få hjälp av soc, BUP osv.

    Att hon inte är speciellt engagerad i er sons uppfostran behöver inte betyda att hon struntar i sonen. Pappan får kanske fatta egna beslut rörande ert barn helt enkelt. Måla inte fan på väggen innan du vet mer.

    Eftersom de andra barnens föräldrar ligger i tvist så kan deras dåliga mående bero på det, eller att de mår dåligt hos sin pappa, eller hos sin mamma eller i skolan osv. Problemen behöver inte finnas i familjen där din son bor även om det är lätt att tänka så. Skulle något oroväckande rörande er son upptäckas så ska de kontakta dig som också är vårdnadshavare.


  • Lindsey Egot NO1

    De vet ju redan att det finns problem annars hade du inte blivit kontaktad av pappan ang påskrift för samtal. Soc vet redan och du kan ju ringa och fråga om det gäller ditt barn. Om det finns en uppenbar fara för ditt barn. Det hade jag gjort.

  • Anonym (Mamman)
    h8him skrev 2013-06-12 22:45:31 följande:
    Lagen är ändrad sen förra året så det räcker med en vårdnadshavares godkännande för att barn ska kunna få hjälp av soc, BUP osv.

    Att hon inte är speciellt engagerad i er sons uppfostran behöver inte betyda att hon struntar i sonen. Pappan får kanske fatta egna beslut rörande ert barn helt enkelt. Måla inte fan på väggen innan du vet mer.

    Eftersom de andra barnens föräldrar ligger i tvist så kan deras dåliga mående bero på det, eller att de mår dåligt hos sin pappa, eller hos sin mamma eller i skolan osv. Problemen behöver inte finnas i familjen där din son bor även om det är lätt att tänka så. Skulle något oroväckande rörande er son upptäckas så ska de kontakta dig som också är vårdnadshavare.


    Jag menar inte att hon struntar i sonen. Utan mer att hon kanske haft så mkt annat att tänka på så det är därför jag upplevt henne "konstig".

    Jag vet ju att de mår dåligt pga allt bråk emellan föräldrarna, o all myndighetskontakt.
    Men fick också bekräftat av pappan att de har svårt att sätta gränser hemma och att barnen och mamman bråkar och skriker väldigt mycket. Och mitt ex tror att den ena pojken har någon psykiskt diagnos som mamman inte vill se. Så ganska ofta får han vredesutbrott och kastar grejer, slåss mm. Hon får då "brotta" ner sonen tills han lugnar ner sig.
    Hon uppfostrar sina barn och han uppfostrar vår son.
    Men samtidigt så är han mitt i allt detta bråk och tjafs 50 % av sin tid.
    Så han kanske får se och höra ganska mkt.
    Det kan ju påverka honom också. Han ser upp till sina bröder...
  • Lindsey Egot NO1

    Du ska skydda din son även hans pappa ska göra det. Du och pappan får träffas själva och prata igenom hur ni ska skydda ER son mot dessa destruktiva beteenden som bonussyskonen har. ER son påverkas mer än vad ni tror och ni är de enda som kan skydda honom och lösa problemet för honom.

  • Anonym (Mamman)
    Lindsey Egot NO1 skrev 2013-06-12 23:12:20 följande:
    Du ska skydda din son även hans pappa ska göra det. Du och pappan får träffas själva och prata igenom hur ni ska skydda ER son mot dessa destruktiva beteenden som bonussyskonen har. ER son påverkas mer än vad ni tror och ni är de enda som kan skydda honom och lösa problemet för honom.
    Ska ringa och prata med soc imorgon. Och uttrycka min oro över att inte ha kontrollen o veta vad som händer.
    Ska även se om det finns något sätt jag kan hjälpa till på.
    Kan behöva råd och stöd jag med om hur jag ska förhålla mig till allt detta gentemot sonen och pappan.
  • kenopeno
    Anonym (Mamman) skrev 2013-06-12 23:18:08 följande:
    Ska ringa och prata med soc imorgon. Och uttrycka min oro över att inte ha kontrollen o veta vad som händer.
    Ska även se om det finns något sätt jag kan hjälpa till på.
    Kan behöva råd och stöd jag med om hur jag ska förhålla mig till allt detta gentemot sonen och pappan.
  • Lindsey Egot NO1

    Det låter jätte bra ts

  • h8him
    Anonym (Mamman) skrev 2013-06-12 22:58:46 följande:
    Jag menar inte att hon struntar i sonen. Utan mer att hon kanske haft så mkt annat att tänka på så det är därför jag upplevt henne "konstig".

    Jag vet ju att de mår dåligt pga allt bråk emellan föräldrarna, o all myndighetskontakt.
    Men fick också bekräftat av pappan att de har svårt att sätta gränser hemma och att barnen och mamman bråkar och skriker väldigt mycket. Och mitt ex tror att den ena pojken har någon psykiskt diagnos som mamman inte vill se. Så ganska ofta får han vredesutbrott och kastar grejer, slåss mm. Hon får då "brotta" ner sonen tills han lugnar ner sig.
    Hon uppfostrar sina barn och han uppfostrar vår son.
    Men samtidigt så är han mitt i allt detta bråk och tjafs 50 % av sin tid.
    Så han kanske får se och höra ganska mkt.
    Det kan ju påverka honom också. Han ser upp till sina bröder...
    Okej.

    Men då kan du kanske erbjuda att sonen bor mer hemma hos dig en tid, utan att det ska vara definitivt, utan bara tills de fått den hjälp som behövs och för att alla ska kunna börja må bra igen. Försök få pappan att se positivt på att sonen är trygg med dig under en period istället för att han, som han förmodligen tror, ska känna att han förlorar sonen för gott. Kanske kan de träffas även om sonen bor mer hos dig? Åka och bada, äta tillsammans, besöka en lekpark eller vad som helst, så att de får mer tid tillsammans samtidigt som sonen får sova tryggt hemma? Försök att låta pappan veta att det är en tillfällig lösning och att du vill att ert växelvisa boende ska börja igen, så snart allt lugnar ner sig. (Så uppfattar jag dig i alla fall.)
  • Anonym (etm)

    tystnadsplikten gäller ju inte ditt barn eftersom du faktiskt har vårdnaden om det. du kan få reda på allt hur ditt barn har det, om det finns några problem och vad du ska göra. har en kompis som har samma problem, hon fick reda på all info om barnen men inget om pappan och hans nya och hennes barn. kontakta dom och fråga vad för utredning som ska göras och vad dom vill veta från ditt barn. fråga även om dom tror ditt barn utsätts för fara/vanvård där. fråga om saker som du vet att deras tystnadsplikt inte stoppar svaren som du faktiskt har rätt att få och enligt mig behöver.

Svar på tråden Pappan vill ha ett intyg på att vår son får prata med socialen! Vad händer!!?