Inget foster v 6+0... *bild på vul*

Elände!

I morse fick jag attackont på samma ställe till vänster om livmodern. Gick på toaletten och märker hur jag blöder, mycket. Ringer 1177 som hänvisar till akuten igen. Åker dit och det är en hemsk upplevelse.

När de ropar upp mig från väntrummet så ställer jag mig upp och börjar gå mot sköterskan och allt blir svart. Jag var nog avsvimmad i ett par sekunder bara men sen kommer jag bara ihåg dimmigt hur de sätter infart i armen och klär av mig. Hör ordet "X" och operation flera gånger o blir jätterädd. Får flytta till gynstol och läkaren undersöker och trycker jättehårt. Sedan gör han ul och jag upplever att han "stressar ner" lite, inte verkar lika spänd. Kanske trodde han att äggledaren blödde, eller nåt annat "farligt".

Han säger att det är inte ett "ex" utan "vanligt" missfall. (Ex är alltså samma som utomkvedshavandeskap). Han kollar noga på äggledaren och ser inget, däremot pågående blödning i livmodern. Tyvärr är han hemsk vad gäller bemötande, bara snäser och suckar när jag inte kan svara direkt på hans frågor (för att jag gråter.) Som tur väl är så är det en rar sköterska som väger upp.

Jag frågade också efter vad HCG-proven visade och fick reda på att söndagens prov visade 126 och måndagens 123. Definitivt inga bra siffror för vecka 6+1. Jag önskar läkaren hade sagt vilka dåliga siffror jag hade i söndags, då hade jag varit mer beredd på att det var kört.

Dagens läkare sa att jag ska komma och ta HCG onsdag och måndag för att se att det sjunker. Jag har dock bestämt mig för att avstå då jag är så fruktansvärt nålrädd och är helt sönderstucken efter alla prover och dessutom PVK:n i dag.

Under dagen har alla graviditetssymptom försvunnit från ena timmen till den andra.

Blödningen har också helt upphört nu på kvällen, verkligen konstigt. Räknar med att det kommer mer, det kan ju inte bara ta en dag!? Å andra sidan kom det ju fruktansvärt mycket på en gång förut, så allt kanske är ute.

Nu längtar jag efter min fina make som snart sitter på sin dyngslånga flygresa hem till mig. Sen ska vi trösta oss själva med fin mat, fint vin, massor av brie och kanske bokning av nån trevlig resa. Livet går vidare men den här upplevelsen kommer för alltid finnas som en liten skärva i mitt hjärta..

Hej!

Är i samma situation som dig. Var igår in på gynakuten för detta. Är orolig och rädd nu när jag hör alla skräck historier. Läkarens ord:" åhhh neeeejjjj bara det inte är ett utomkvedshavandeskap" gjorde ju inte saken bättre. Har börjat få brun/röda flytningar....är det typiskt för utomkveds?

Nej fy fan jag trodde jag skulle svimma av skräck när jag såg min läkarens stress, han såg ut som han hade tunnelseende och bara jobbade på liksom, gastade order till sköterskor och snäste åt mig. Fy FAN.

Vet inte vad som är typiskt för utomkveds, men fick först vanligt blod (massor) och nu på kvällen brunt. Så kan det alltså se ut vid missfall som jag troligen har.

Usch jag håller mina tummar för dig. vilket elände vi har.

Näääee fyyy! obehaglig situation. Håller tummarna för varandra. Men för mig verkar det ju som ett utomkveds eftersom tillåmed slemhinnan såg fin ut... hon såg alltså absolut INGET! Då lär det ju sitta någon annanstans!

Vill bara ge er en kram! Vet hur jobbigt det är när det blöder och strular :( Jag har fått göra 2 skrapningar mellan 5-11 juni pga MA och blödningar. var inne en sväng igår kväll på gynakuten igen pga blödning men då kunde de inte se några rester. Får ändå som skjutsar med blod till och från. Man vill att det ska vara över!!!

Enäggs81, tack och kram tillbaks.

Så skönt att få ventilera med er kära medsystrar, det värmer verkligen när det gör ont..

Krya på dig vännen!

Är det någon här som kan något om slemhinnorna dem ser på vul? hon sa att slemhinnan blir mer "fluffig" när man är gravid, och min såg helt perfekt och normal ut??? Är detta då ett säkert bevis på att jag inte är gravid?

Min slemhinna var förtjockad i söndags.. Fluffig vet jag inte. På min vulbild står det nåt om 1.2cm, kanske det är slemhinnans tjocklek? I dag var samma slemhinna borta och han såg som sagt pågående blödning och endast lite förtjockad hinna kvar..

Usch hoppas det löser sig för dig.

nu när de skrapat mig är min slemhinna 5 mm.... När det fanns rester efter första skrapningen pratade läkaren nåt om 3 cm?! Vet att slemhinnan är tjockare när man är gravid. Men vet inte hur mycket tjockare? Läkaren brukar se på vul om slemhinnan är tjock nog för graviditet tror jag? Den ska inte va tunn i alla fall....

jag med: om det är en tidig graviditet kan man inte se det på vul. så det borde finnas hopp för dig! eller så kan det va ett tidigt MF . behöver inte va X!

Vill bara uppdatera tråden (lånat login, men det är jag som är TS). Det blödde i nästan exakt en vecka efter MF den 18/6. Neg clearblue digital gravtest på morgonurin dag 8 från mf. Har testat med clearblue digital ÄL på cykeldag 10-16 räknat från mf första dag. Ingen LH-stegring så det blev nog ingen äl. Nu väntar jag på vad som ska hända, om det kommer mens eller vad som händer.. Uppdaterar här eftersom jag vet hur mkt man vill veta "vad hände sen" om man hittar en sådan här tråd. Uppdaterar igen om vad som händer.

Vill bara dela med mig av min egna upplevelse då jag maniskt läste dessa trådar för att hitta hopp och ljus när jag själv var helt förtvivlad och knäckt, så en liten solskens berättelse kanske kan hjälpa om du som läser går igenom samma sak!

Jag fick ett positivt graviditetstest tidigare i år och fick ett inskrivningsbesök hos Mama mia i min kommun några veckor senare, när jag kom dit så berättade jag att jag var väldigt osäker på hur långt gången jag var då min menscykel är relativt oregelbunden (varierar mellan 28-34 dagar). Min dåvarande BM (barnmorska) bokade då ett tidigt VUL (vaginalt ultraljud) för att kunna få en fingervisning på hur långt gången jag var, inte en enda gång under detta besök berättar hon för mig att det faktiskt är VÄLDIGT VANLIGT att man kanske inte ser ett foster om man är tidigt in i graviditeten. 

Jag kommer till mitt läkarbesök tillsammans med min sambo och är redan JÄTTE nervös för jag har ingen bra erfarenhet av vaginala undersökningar, vi påbörjar utraljudet och hon sitter tyst en bra stund innan hon säger att hon "borde se något här" givet den veckan jag "borde" vara i baserat på deras beräkningar (trots att jag var jättetydlig med att jag inte hade följt min cykel och inte hade koll på ägglossning, senaste mens osv).. jag blir självklart helt FÖRKROSSAD och bryter ihop medan min partner försöker trösta mig. 

Samtidigt som jag befinner mig i detta paniktillstånd och gråter floder så fortsätter läkaren med en GLAD stämma att säga " Mina 23 års erfarenhet säger att detta är ett missfall, det kan vara för tidigt för att se fostret men min erfarenhet säger att det inte är troligt.. din slemhinna är jättetjock, vilket betyder att du är väldigt fertil och du är väldigt ung så jag rekommenderar er att åka hem och ha sex och ta tillfället i akt nu när slemhinnan är så tjock" 

Detta fick mig att gå sönder, hur kunde en läkare inom denna profession uttala sig på det sättet till någon som precis fått höra att hon fått ett missfall? Hon fortsatte sedan med att förklara att det inte fanns något foster kvar så jag kommer åtminstone slippa skrapa.. 

Allt i min kropp SKREK att jag var gravid, jag kunde verkligen inte tro på detta. Så jag valde faktiskt att göra ett HCG blodtest 2 veckor senare och boka ett privat ultraljud som visade på HÖGA siffror och en liten bebis i magen, när dom hade bokat mig för ett ultraljud hos Mama mia var jag enbart i vecka 4, det var verkligen inte konstigt att man inte kunde se ett foster vid det tillfället vilket även läkaren på den andra kliniken berättade för mig. 

Detta var en helt fruktansvärd upplevelse för mig som har satt sina spår och präglat en oro under denna graviditet. Inte nog med den otroligt okänsliga läkaren jag fick träffa utan jag fick även ett samtal av min BM efter mitt andra ultraljud där hon bad mig att komma tillbaka till dom om 2 veckor för ett utraljud så dom kunde bekräfta att jag VERKLIGEN var gravid och att hon tänker på oss i dessa svåra tider ?! När vi dessutom hade fått se den lilla bebisen i magen på det privata ultraljudet.. så till er som läser, en avsaknad av foster, gullsäck m.m MÅSTE INTE betyda det värsta, det kan faktiskt vara för tidigt för att se något speciellt då det händer SÅ muycket varje dag i början av graviditeten och förhoppningsvis har ni läkare/barnmorskor som förklarar detta för er och råkar inte ut för det fruktansvärda bemötandet vi gjorde. 

Idag vet vi att vi väntar en liten flicka i magen med starka hjärtslag och som följer sin utveckling helt perfekt <3 Hoppas att allt går bra för er i tråden <3 

Att ta över en tråd där det antagligen inte gick vägen 10 år senare och i det putta upp vilket kommer påminna TS om denne nu är kvar här...