• MTP 615

    Orkar inte med mitt liv mer

    Har det mycket tungt haft så i många år pga depression som ung var överbeskyddad hemma rädd för sjukdomen, jag orkar inte mer känner mig dum och skyldig för att jag mår såhär tappat livslusten har sorg är helt ensam inga vänner tänker på självmord ofta finns ingen anledning att fortsätta mitt liv jag har aldrig haft vänner, hade bara mina föräldrar som nu är döda syskon som inte vill ha kontakt med mig. Jag hoppas jag dör snart det här är inte ett värdigt liv. Finns det någon som ens orkar bry sig om att svara här?


  • Svar på tråden Orkar inte med mitt liv mer
  • En struts
    Wimlan skrev 2013-07-19 10:42:19 följande:
    Jag har också lidit av svår psykisk ohälsa men har idag hittat tillbaka till livsglädjen. Jag bad om hjälp och det svåraste av allt - jag tog emot hjälpen jag fick. Jag vågade se de positiva budskapen andra människor gav mig. En av de sakerna som fortfarande hjälper mig när jag möter svårigheter, är att vara här och nu, bara för idag, en dag i sänder. Jag kan inte veta hur jag har det om em vecka, eller två år men jag kan fatta beslut idag, om att ta emot hjälp, ett leende. Ringa och boka en tid till läkaren och diskutera medicin eller stödsamtal. Sen har jag gjort det jag kunnat för just den dagen. Ja, på sådant vis har jag sakta men säkert återhämtat mig. Inte värderat mig själv som bra eller dålig, utan konstaterat att just idag har jag gjort vad jag har kunnat för att möjligen förbättra min livssituation. Vet inte alls om detta konkreta, icke-värderande förhållningssätt skulle passa dig, människor är ju så olika, men det blev vägen tillbaka för mig. Jag hoppas av hela mitt hjärta att du snart hittar din väg!
    {#emotions_dlg.flower}Hjärta
  • MTP 615

    Jag är i ett livsfarligt tillstånd mycket dåligt, jag plågas mycket svårt orkar inte vara stark mera, orsaken till det här är att jag var rädd att bli vuxen blev kraftigt överbeskyddad vågade inget inte ta risker osäker rädd.kunde inte fatta ett vardagligt beslut. Rädd.för.förändringar ensamhet. Fick en depression livet blev svårt jag klarade inte av det gjorde mig illa.fick ptsd var jätterädd skrek ut min ångest. Jag förstår inte hur jag ska orka leva mera.nu är jag.helt ensam.inga.vänner ingenting. Det är ohållbart för mig

  • Wimlan

    Ensam orkar nästan ingen leva. Och ensam med depression är ju ett katastrofläge. Det finns ingen annan råd än att åka till psykakuten och prata med dem på intaget. Vart i landet bor du?

  • MTP 615

    Nej det är omöjligt att må som jag gör och vara ensam det orkar ingen, mina syskon har inte brytt sig en enda gång om hur jag mått efter mammas begravning vilket är oerhört dåligt.efter begravningen har jag varit helt ensam. Psykakuten kan inte göra nåt för mig. Jag tvingas överleva.

  • Wimlan

    Jag förstår inte riktigt på vilket sätt dina syskon har del i att du mår dåligt och psykakuten kan hjälpa dig i din mest akuta situation, t ex med läkemedel och se till att du får ett ordentligt stöd i öppenvården. Att behandla depression är ofta ett väldigt tidskrävande arbete. Att återhämta sig från psykisk ohälsa tar oftast lång tid. Så självklart kan inte de akuta, snabba, kortvariga insatserna "hjälpa" dig så tillvida att ditt problem får en lösning, men de kan hjälpa dig att överleva dagen och lotsa dug vidare till annan, långsiktig hjälp. Du måste ju få stöd i din återhämtningsprocess. Anhöriga är inte alltid de bästa på det. De har ju sina egna liv, nog med sitt eget om man säger så. Dessutom tror jag att du behöver kontakt med fler professionella hjälpare, inte lekmän som goda vänner och släktingar. Självklart ska du sträva efter ett större kontaktnät, men en sak i taget, det viktigaste först och min bedömning är att du är i akut behov av kontakt med psykiatrin. Kram

  • En struts
    Wimlan skrev 2013-07-20 15:55:34 följande:
    Jag förstår inte riktigt på vilket sätt dina syskon har del i att du mår dåligt och psykakuten kan hjälpa dig i din mest akuta situation, t ex med läkemedel och se till att du får ett ordentligt stöd i öppenvården. Att behandla depression är ofta ett väldigt tidskrävande arbete. Att återhämta sig från psykisk ohälsa tar oftast lång tid. Så självklart kan inte de akuta, snabba, kortvariga insatserna "hjälpa" dig så tillvida att ditt problem får en lösning, men de kan hjälpa dig att överleva dagen och lotsa dug vidare till annan, långsiktig hjälp. Du måste ju få stöd i din återhämtningsprocess. Anhöriga är inte alltid de bästa på det. De har ju sina egna liv, nog med sitt eget om man säger så. Dessutom tror jag att du behöver kontakt med fler professionella hjälpare, inte lekmän som goda vänner och släktingar. Självklart ska du sträva efter ett större kontaktnät, men en sak i taget, det viktigaste först och min bedömning är att du är i akut behov av kontakt med psykiatrin. Kram
    Åh vad klok du är.

    Vet du MTP, du får ju faktiskt omtanke här. Känn in det. Det är viktigt. Då kanske du känner en öppning i att folk bryr sig om. Du har ju tagit steget att prata här på fl nu, du kan ta steget även irl. Du är inte ensam om att känna dig helt ensam. Det finns andra som känner så. Så du inte behöver känna dig ensam om att du känner dig ensam. Det är viktigt att du tar till dig det här. Det är också viktigt att du tar till dig råden här.
  • MTP 615

    Jag lever ett omänskligt liv ingen människa orkar må såhär jag har,varit självmordsbenägen varje dag i 25 år nu är jag ganska trött på skiten har ingen lust med något det är inte ett liv värt att leva. Ovärdigt.

  • Aimee68

    Stackare❤vad jobbigt du har det! Önskar jag kunde göra något för att hjälpa dig... Ser att du skriver här på nätterna ibland. Allt känns så mkt värre på natten, då kommer alla tankar fram. Som jag skrev innan, våga ta kontakt med dina syskon. De kanske omedvetet backat när du mått så dåligt som du gör. Det är lätt att avskärma sig när man är deprimerad. Visa att du behöver ha deras stöd. De kanske faktiskt blir glada om du tar kontakt. Men du måste våga släppa in dem och kanske framförallt visa att du vill må bra. Du kanske har fin stöttning som väntar. Bra att du ändå skriver här. Ett bra första steg:) Skickar en stor kram till dig❤❤


    Att älska sig själv är början till en livslång kärlekshistoria...
  • Wimlan

    Jag undrar hur du har det TS? Mår du bättre eller känns det lika hopplöst? Kram

  • Sollena

    Du kanske skulle må bättre av att sätta upp mål och sen kämpa för att uppnå dessa, man måste ha ett mål när man vaknar varje dag. 

     The meaning of life is to give life a meaning!!!!

    Väldigt klocka ord! 

     

     Du kanske skulle må bättre av att skaffa en vän. Man/kvinna, ung/gammal, spelar ingen roll, bara ngn att prata med. 

    Ok, du var överbeskyddad hemma, att du inte har kontakt med syskonen ( många som inte har det) men nu är du här, ta ditt liv i dina egna händer och kör!

    Glad

  • MTP 615

    Jag mår jättedåligt helt utmattad gråter varje dag ensam ingen bryr sig fixa ditt eget liv får jag höra vi kan inte hjälpa dig säger min bror och min moster. Är svårt deprimerad och ensam jättelätt o fixa sitt liv då, är arg att jag råkat så illa.ut. Besviken lika bra jag dör ingen saknar mig ändå.

  • MTP 615

    Jag får kämpa vidare ensamheten måste jag slippa annars.orkar jag inte mera

  • Sollena

    Har du varit hos läkaren och bett om att få antidepressiva medel?

    För du måste kunna få tabletter som är för depression 

  • MTP 615

    Jag lider av total meningslöshet inget är viktigt att må såhär är oerhört plågsamt finns ingen lust till något överhuvudtaget.

  • MTP 615

    Ja medicin har jag tagit länge

  • WhiteOleander

    Varför har du inte begått självmord redan om du mått såhär dåligt såhär länge?

  • MTP 615

    Bra fråga beror mycket på att jag haft min mamma som stöd och för att jag känt mig skyldig till att jag mår såhär jag levde för mammas skull levde i symbios med henne jag var också ganska rädd för depressionen när jag fick den. mamma var min trygghet och nu har jag det mycket svårare helt ensam och jag vill inte leva längre för jag orkar inte mera önskar så innerligt att jag räddat mig från det här hemska måendet, det är värsta mardrömslivet och jag är så oerhört rädd och otrygg ensam gråter ofta hejdlöst.

  • Aimee68

    Har redan skrivit ett par inlägg. Vet inte vad jag ska säga mer men skickar massor med kramar till dig❤


    Att älska sig själv är början till en livslång kärlekshistoria...
  • Wimlan

    Jag och många med mig, mår dåligt psykiskt av värmen som pågått så länge nu. Din depression kan förvärras, så jag tycker absolut att ska ta kontakt med akutpsykiatrin. På de flesta håll i landet finns "träffpunkter" för daglediga med någon form av psykisk ohälsa, och på flera platser ett Fontänhus eller liknande. Om du berättar vart i landet du bor, kan jag hjälpa dig och förmedla en kontakt. Ingen ska behöva vara ensam, särskilt inte under svårare perioder. Jag ringer dig gärna också om du vill. Du kan lämna ditt nummer som pm så ringer jag upp dig. Kram

  • MTP 615

    Nä vill inte, jag vill inte leva en dag till i.det här skräp livet helt bortkastat bara, sorg kvar och olycka. Det är slut för mig har livet varit det har hänt saker i mitt liv som är oacceptabelt det har gjort mig djupt olycklig resten av mitt liv.

Svar på tråden Orkar inte med mitt liv mer