Vad gör man nu, min frustration säger lämna för att det gör ont men förnuftet säger "gå och prata med någon om det" känner mig vilsen och helt upp o ner. Mitt barn är mitt liv och kvinnan jag lever med är den jag letat efter(eller....)
Det är inte hållbart om hon inte alls vill ha med ditt barn att göra.
Vad beror det på?
Accepterar hon att du träffar barnet? Att barnet bor hos er ibland?
Hur yttrar det sig att hon inte vill?
Varför vill hon inte det?
På vilket sätt vill hon inte ha med ditt barn att göra??
För att man ska kunna ha ett förhållande måste ju barnet känna sig välkommet av alla parter, är ju som rätt viktigt :/
Urs stackars dig och barnet hoppas de blir bättre varför vill inte sambon ha me barnet att göra ? Förlåt men blir less på sånnadär!
Jag träffar mitt barn varannan helg och redan efter 2-3 ggr så menar hon att hon stör sig på att inte få min tid och min son alltid vill vara mig nära,hon föredrar att jag inte spenderar helgerna hemma just nu... Hjärtat säger dra åt... Men jag är inte redo att ge upp henne utan fajt, har träffats i 1 år. Har varit med om mycket i livet men inte något som liknar detta..enda man kan göra är väl att prata med någon antar jag, någon som varit med om något liknande ?
Jag skulle inte fortsätta att vara tillsammans med en person som inte vill vara delaktig i mitt barns liv. När hon bestämde sig för att vara med dig så visste väl hon om att du hade barn? Är det verkligen kvinnan du letat efter om hon inte vill ha med ditt barn att göra?
Varannan helg är inte ofta. Förklara för henne att du värdesätter denna tiden med din son och i en relation kan det vara bra att ha egna intressen och göra saker var för sig. Tycker hon det är jobbigt när din son är där kan väl hon passa på att umgås med sig själv eller sina kompisar!
Du är en dålig förälder om du utsätter ditt barn för en människa som inte accepterar barnet. Punkt.
Detta kommer inte bli bättre när barnet blir större och känner av att det är oönskat.
Att prata "med någon" är kanske lösningen för att komma fram till att du måste lämna henne.
Enda sättet att ha kvar henne är att prata med just henne. Och få den respons du önskar, dvs att hon accepterar ditt barn, låter dig umgås som du vill med det, och själv är intresserad av att deltaga.
Du är barnets förälder även när barnet inte är hos dig. Du är inte bara pappa varannan helg. När man blir tillsammans med någon som har barn ger man sig in i att man kommer få bli en del av barnets liv och vare sej man vill eller inte måste man bry sej och acceptera barnet.
Jäkla satmara du träffat (förlåt men blir så förbaskad!). Jag hade aldrig fortsatt ett sådant förhållande.
Nä detta blir aldrig bra. Detta skulle vara min värsta mardröm om jag och min man skulle skiljas,- att han träffade någon som din tjej. Huuuva! Blir ledsen bara jag läser situationen för ett barn jag inte ens känner. Du måste dumpa bruden. Skit i huruvida hon är bra i sänghalmen eller skämmer bort dig med god mat. Först och främst ska hon vara bra för ditt barn- prio ETT
Oj, vad trist 
En tjej som inte förstår att en liten pojke vill vara med sin far. Då är det hennes förlust. Du har inte träffat rätt tjej än.
Oj, vad trist 
En tjej som inte förstår att en liten pojke vill vara med sin far. Då är det hennes förlust. Du har inte träffat rätt tjej än.
Det där kommer inte att funka, hur bra hon är med din son annars. Jag tycker att hon ska få chansen att träffa en barnfri man och skapa sig en egen familj, och att du ska försöka träffa en ensam mamma som har förståelse för vad det innebär att vara förälder. Så kan ni skapa något ANNAT tillsammans - där alla barnen är välkomna.
Jag har varit med om samma sak. Han tyckte att barnet fick för mycket tid och ville inte träffa det/umgås med det. Ville inte ens ge det en chans. Vi höll ihop i två år, var dock inte sambo och träffades på mina barnfria dagar. Men det gick inte till slut trots att han var rätt på alla andra sätt. Jag blev mer och mer sårad och gjorde slut alldeles nyligen. Vi bestämde att vara vänner i alla fall men det är svårt för han håller på och skickar gulliga kärleksfulla sms och jag känner mig väldigt kluven. Blir som glad fast samtidigt ledsen och sårad. För trots att han säger att han älskar mig otroligt mycket så gör han ju inte det, han älskar inte hela mig eftersom mitt barn är en del av mig. Jag börjar förstå att det är så nu.
Men Gud! Varannan helg är ju ingenting!
Hon låter rätt barnslig och bortskämd.
Gör slut med flickvännen! Hon har träffat dig som har barn sedan tidigare, då får hon din son på " köpet". Antingen accepterar hon det genast eller också gör du slut ge henne bara de alternativen. Men jag skulle dumpa flickvännen.
Hur gammal är flickvännen? Låter som om hon är en omogen tonåring.