Hjälp! Min bror är en alkoholist!

Vill han inte själv så kan du i te tvinga honom men sätta gränser att väljer han flaskan så ringer han inte er osv

Alltså tyvärr är det så att man inte kan hjälpa någon som inte vill bli hjälpt.

Du skulle dock kunna göra en "intervention" och samla hans nära till ett möte där ni konfronterar honom med er oro och hoppas på att han tar det på rätt sätt eller att ni sår ett frö till tillfrisknande men som sagt; så länge som han inte vill själv så finns det ingenting som någon kan göra, den enda som kan rädda honom är han själv.

Som de andra skriver: du kan inte hjälpa honom om han inte själv vill! Han måste nå sin egen botten, typ bli av med jobbet, förlora fru och barn etc. 

Du är medberoende som det heter och det du kan göra är att ta hand om dig själv. Det finns AA-möten som är till för just medberoende. Gå på ett sådant, kan kännas skönt att få träffa andra i samma situation.  

Om han inte vill söka vård och det går ut över hans barn så måste något göras.

1. Barnet i första hand!
2. Hans okontrollerbara drickande  måste ge honom konsekvenser som kan motivera honom att ta tag i sin problematik, för när allt kommer omkring är det bara han som kan hjälpa honom själv.

Jag skulle prata med honom så sakligt jag kan och förklara att han är en vuxen människa, och att jag inte kan ta några beslut för honom men att jag inte tänker se på när hans barn far illa och att om han inte aktivt tar tag i sitt problem (med hjälp av dig om du orkar det) så kommer en orosanmälan att ske och du får aktivt jobba för att få bort dottern från den miljön.

Det är hur jag tänker om saken utifrån den info som finns iallafall.

Hård och stödjande är vägen att gå, det har det i alla fall varit för mig.

Håller med er. Man måste vilja själv om det skall funka!! Så vårt problem är att ge honom incitament nog, och motivation att ta tag i sin situation, kanske att belysa hur verkligheten är och hur situationen ser ut "på riktigt". Han ser ju allt från sin "bubbla", högst subjektivt.

Alla syskon har försökt prata med honom, men han stänger dövörat till. Verkar inte ha någon betydelse att han snart kommer att förlora sitt företag, vårdnaden om sin dotter och att pappa kanske går och där på grund av brustet hjärta (han har hjärtproblem med sedan länge och är svag).

Vi frågar oss; har han inte slagit i botten? Hur djupt kan han sjunka ner i det svarta? Det kanske måste till något riktigt drastiskt för att han skall vakna till, som är pappa dör (Gud förbjude) eller att han hamnar på sjukhuset pga någon allvarlig sjukdom.

Vi kanske skall försöka få honom till AA möten, det kanske kunde vara en bra grej. Problemet är ju att även om han vet att han är alkoholist så tycker han att han klarar sig och inte behöver sånt. Han tror nog att det är folk från parkbänken (uteliggare) som går till såna möten.

Någon annan som har konkreta tips hur man bemöter en alkoholist? 

Allt du föreslår i ditt inlägg 5 är bra och funkar den dagen där han är på botten och själv ber om hjälp innan det kommer han som du säger slå dövörat till bara, det ni kan göra tills den dagen kommer är att sätta klara gränser

På vilka sätt blir ni indragna i skiten då menar du för enda chansen är att ni i såfall curlar ham och då får ni jobba med ert förhållningssät. Kontakta alanon eller nån grupp för medberoende så får ni lära er mer en jag tänker dra här, annars är det rätt vill han inte så kommer ni slita er blå för att han ska bli fri men det kommer aldrig lyckas förrens den dag han själv vill bli fri. Lycka till

Snälla "syster" och ".."! Det är inte meningen att ni skall börja tjafsa angående detta nu.

Visst vore det skönt att få honom inlåst i tre månader, och det är ju möjligt att om han ligger där och är avgiftad så kommer sunda tankar tillbaka i hans skalle. Spriten gör ju att han får en massa vanföreställningar och inte kan skilja på vad som är verklighet och det som han själv hittat på.

MEN... som sagt är detta nog bara ett plåster på såren. För skall en förändring ske så måste den komma inifrån och han måste själv inse att han måste sluta dricka om han skall komma tillbaka till livet.

Har hört att man inte skall tjata på honom att han måste sluta utan att man skall använda barnet emot honom, dvs upprepade gånger säga att barnet kommer fara illa, att han kommer mista henne, att han inte kommer få se henne igen, att hon kommer hata honom,, att hon kommer skämmas över honom när han blir äldre osv.

Är detta bra?Antar att man måste hitta den punkt som gör mest ont och trycka på den. Att han håller på att förstöra sin hälsa totalt med sprit, rökning och dålig mat verkar inte bekomma honom och inte heller att han håller på att köra sitt företag i sank. 

Nu har jag bara läst TS.

Oftast när situationen är helt ny så vill man göra ALLT för att missbrukaren ska inse vad h*n håller på med. Man gräver oftast ner sig själv för att försöka komma fram, för att försöka att hjälpa.
Det är en tuff situation du/ni sitter i, men just för tillfället så verkar det inte finnas så mycket ni kan göra då din bror anser att han inte har ett problem. Har han inget problem, så finns det inget problem = då kan du inte hjälpa honom. 

Mitt tips till dig är att ta några steg bakåt och tänka på dig, och de som också är uppgivna över situationen, i första hand. Det är viktigt att ni mår bra just nu så att ni kan kämpa för varandra när (OM) någon av er faller och inte orkar ta er upp. Det är svårt att göra det, men för att ni ska klara av det, så är det viktigt att ni iaf försöker backa och ta avstånd.

Återigen så MÅSTE Han inse att han har ett problem innan man kan hjälpa honom helt fullt ut. Det är klart att man kan förklara för honom hur NI ser på situationen, hur NI vill att han ska agera. Men just nu verkar han vara i förnekelsestadiet där han minsann INTE har ett problem.

Stå på er och finns för varandra ni som behöver det! Var starka ihop och var framförallt starka för barnen som är inblandade i det hela.