Ord på känslor, ni som är säkra
Ni som är säkra på er bi eller lesbiska läggning, snälla, assistera mig lite, jag behöver lite insikt i allt det här. Att sätta en label på sig själv kan ju vara frigörande men också avslöjande.. Och förvirrande och ... Ja:) ska nog försöka förklara vart jag vill komma. Har läst många trådar om lesbiska som ser ner på bisexuella bara för att de inte har samma läggning som dem själva? Sant eller ej, det spelar ingenroll, i vart fall.. Ville bara komma till att... Jag vet inte vad jag ska göra riktigt. Om jag ska kalla mig något, om jag ska säga något ..eller , men nåt måste det ju bli ändring på, för jag har levt större delen av mitt liv med att trycka bort mitt hjärta på grund av rädsla för rejection och ja mest också på grund av minnet av min mormor som gjorde det klart och tydligt hur äckligt det var och hur onormalt det var med två tjejer som gillar varandra( vid 5-9 års ålder, minns inåt exakt). Minns att jag reagerade kraftigt på det som om jag skämdes lite, men jag var ju oskyldig.. Var jag inte?! Oavsett... Jag har aldrig kunnat se mig själv i ett förhållande med en kille i framtiden . Vad skulle jag få ut av att vara tillsammans med en kille? Sex visst, men... Jag är likgiltig egentligen kring intresse av dem mentalt eller emotionellt. Faktum är att, jag har upplevt det som att jag har spelat underlägen med flit för att slå på när han är svag för att visa att jag är smartare.. Hm ja det där lät ju lite konstigt. Jag har legat med tjugo killar på några få år och ja, nu helt plötsligt har jag helt tröttnat. Funderar på om jag bara ville försöka övertyga mig själv och andra om att jag är intresserad och bara i intresserad av killar, absolut inget annat. Men i hemlighet ser jag på Eva Green i the dreamers, cracks etc och fascineras av hur sexig hon är. Jag har aldrig överhuvudtaget gillat killband eller haft crushar till kända killar(typ brad pitt etc)etc, har aldrig haft nån känd kille jag sett upp till mer än Stephen king då, men det är ju mer för att han är ett geni. Jag har alltså alltid emotinellt och mentalt varit inriktad på tjejer. När jag var liten var min mörkaste hemlighet Att istället för att leka att Barbie och Ken hade sex så lekte jag att Barbie och min afrikanska prinsessbarbie med dreadlocks hade sex. Det var definitivt hett. Jag har fått kommentarer/frågan, då jag misslyckats i relationer eller bara helt random ( både suckande negativt betonande samt positivt betonande), om jag är lesbisk eller bi. Har tagit frågan som en förolämpning vanligtvist och ignorerat at svara ja eller nej( misstänker att det är för att jag inte vill att nån ska få nys om mina hemliga fantasier då jag vill vara ett "gott" föredöme oh en person som ingen kan sätta i en box..?) När jag var liten minns jag några gånger då jag var tvungen att trycka tillbaka eventuella utsipprande känslor då jag lekte med tjejkompisar och eh, de var avklädda upp till, vissa fall ner till. Minns att jag badade badkar med en tjej som precis hade börjat få bröst, inget hände självklart vi var ju små, men när pappa eller mamma hämtade mig kändes det som att jag hade blivit av med oskulden. På tal om det . Oskulden. Den blev jag av med på det mest svala och businesskalla sättet jag kunde, då jag hittade en kille på nätet, första gången jag träffade honom och efter det var jag ganska kall då jag träffade mina kompisar i skolan och berättade att jag hade gjort det(tidigare än många andra i klassen i af) att det inte hade varit nåt speciellt och faktiskt så ville jag inte ha sex t mer efter det. Misstänker att jag ville bocka av det så jag slapp tänka på det senare om nån skulle fråga. Puh, det här blir långt... Men fortsätter... Jag var lite kär i en eller två killar under grundskolan. Sen i gymnasiet träffade jag killen som blev första pojkvännen. Var väl helt okej, men jag gjorde mig till mycket för att det skulle funka och många gånger kände jag att det hela var lite hopplöst. Sexet var väl bra, men mentalt och emotionellt kände jag att det var lite tomt asså och dt gjorde mig förkrossad, för det här var ju första killen som var nåt att ha, och som jag känt mig attraherad till sexuellt :/ men ja efter det no boyfriend massa onödiga ligg utan känslor givetvis. En långvarig vänskap med en tjej som eh var psykisk labil och som jag i hemlighet gillade men hon fattade förstås ingenting och ja, vi bodde i hop under ett år. Jag tofflade henn vi var typ som ett par, men blev arg på henne i efterhand för hon utnyttjat mig eller nåt, fast det kanske hon inte hade, bara det att hon borde ha fattat att vänner inte är såååå snälla mot varandra som jag var mot henne naturligt, men hon var ju rätt själcentrerad och instängd, oavsett... Okej, sååå...... Vad skulle ni sätta för label på mig Efter det ni hört? Ursäkta att det blev så långt, men kände att det antagligen skulle vara behövligt.. Kanske ;) oke oke hade
(svarade dock på snoppfrågan innan jag skrev utlägget om att jag ”inte gillar killar”…)