Missbruk-återfall- moment 22

Tror du verkligen att dom skulle dömma dig om du tog emot den hjälpen. Jag själv har stor respekt för dom som tar sitt missbruk på allvar och tar emot all hjälp dom får. Hade du jobbat hos mig hade jag både kört och hämtat dig när tiden var inne. Va inte så hård emot dig själv.

Å är det inte så att droger intravenöst är den tuffaste delen?

Nej dömma kanske var fel uttryck men det skvallras givetvis mycket. Det tas på stort allvar på jobbet men steget att söka den hjälpen sitter långt inne för mig. Jag känner mig som en svag person som inte kan leva utan när andra kan. Patetiskt för mig.

Vilka andra menar du? Missbrukare?

Dem som inte missbrukar syftar jag på. Jag önskar jag vore en helt vanlig person med några ambitioner och drömmar. Det blev mycket självömkan nu och det är i mitt fall oacceptabelt

Vet du varför du började missbruka?

Å drömmar tror jag nog du har.

Och ambitionen verkar ju faktisk vara att du vill komma ur detta.

Tänk igenom erbjudandet ifrån ditt jobb noga, för snackas gör det garanterar redan så huvudsaken är ju att du får hjälp.

Jag minns inte exakt(började i tonåren och är nu 30+) men en stor del är väl att få stopp på surret i huvudet. Med det menar jag tankeverksamhet, ältande och en känsla av allt ska alltid verka bra utåt. Jo det erbjudandet är nog snart ett nödvändigt ont

Kan surret bero på någon slags diagnos?

Se du är ju skit duktig och vet precis vad du skall göra. Nu blev jag allt lite stolt:)

Jag är själv i din ålder och har haft många runt mig som fastnat. Vissa tog sig ur det och andra är tyvärr kvar.

Mycket av surret är enligt utredning ADHD av den kombinerade sorten. Den diagnosen får jag om ca 2v. Dock är ju sådana diagnoser svåra att greppa

Jag kände det på mig, ville dock inte skriva för då kanske det kommer någon kommentar ifrån någon annan att jag tex skyller allt missbruk på adhd. Typ.

Men är det skönt att fått namn på surret?

Jo det är ju bra men iom att jag fick den nu och inte när jag var yngre känns skumt. Fast det hörde man aldrig om då. Faktum är att rätt många bekanta och vänner har fått diagnosen på senare år

Jag och en kompis pratade om det igår, å som du säger så fanns inte den diagnosen. Det var Damp alla hade förr och det var ju inte bra, jobbiga ungar var dom ju. Ingen fattade ju. Har också kompisar som fått diagnosen som vuxna.

Jag var nog mer en clown som kom undan med det mesta :) En reko kille med ett jävla humör när det gällde.

Sån var min kompis med:)

Jag tror att det är väldigt vanligt att man skapar ett missbruk för att hjärnan måste koppla bort eller av.

Jag tror dock att du är rätt så färdig i vad du måste göra nu. Men tänk på att när du tackar ja till behandlingshem som jag är rätt så övertygad att du kommer göra, så kan det gå väldigt snabbt, ett par dagar så är du bortkopplad ifrån ditt gamla liv. Så håll i hatten och bara låt någon annan ta över.

Det kommer gå skit bra...

Yes man bita i det sura helt enkelt. Tack dina fina ord med uppmuntran. Det betyder massor. Kram på dig(skiter i om du är man)

Glad att jag kunnat stötta dig lite iallafall.

Puss O kram ifrån en tjej....????

Det har du utan tvekan och hälsa din pojkvän/blivande att jag säger att sådana damer växer inte på träd. Sköt om dig . Tack ännu en gång=) Puss och kram

Jag är man  =) Mitt nick här på forumet:sinnesförvrängd
Kram kram

Jag tror jag skrev ett inlägg i din gästbok, men sidan har bråkat hela dagen för mig.

Har du pratat med din chef idag?

( all lycka )

PS skicka gärna info vad som händer eller om du vill skriva av dig bara DS

Hej Jag läste vad du skrivit och säger att din sort går inte att odla Jag lovar att hålla dig uppdaterad, kunde inte prata med chefen idag men fick pratat med öppenvården. Inga inläggningar aktuella men snart påbörjas medicinering. Kram på dig