• Wärt enligt Westerlund

    Säger ni åt en mamma som är dum mot sitt barn?

    Igår på stan var vi med om det mest obekväma och tragiska, en mamma som nonchalerade sin sån jättejättejätte-länge för att sedan skälla ut honom för att andra stirrade honom för att han var konstig.

    Hur ofta händer det här? Och hur ofta är det någon som faktiskt vågar bryta in?
    Bör vi inte påtala det på nåt vis, igår ville alla, men ingen vågade bryta mot den där osynliga regeln om att man inte ska lägga sig i....Jag tycker ju att man ska våga ta lite samhällsansvar, men när vet man att det passar?

    Jag menar alla barn gråter, och ibland vill de inte sluta gråta, men det är ju inte så att det hjälper att nonchalera och vara rent ut sagt elak mot sitt barn.....det som är så tragiskt är att hon såg verkligen ut att ha rutin på det här...
    Tänker så mycket på barnhemsbarn-dokumentärerna och all forskning om attachement av Bowlby osv... 

    Har någon annan varit med om samma sak? och vad har ni gjort?
    Hela historien om exakt vad som hände har jag skrivit här 

    //s


    En händelse i Linköping
  • Svar på tråden Säger ni åt en mamma som är dum mot sitt barn?
  • CeeJay

    Jag skulle aldrig säga till en okänd såvida föräldern inte slog sitt barn. På nått sätt känner jag att man aldrig kan veta hur familjen har det, man ser kanske en ögonblicksbild i deras liv och allt är inte svart på vitt.

    Om jag däremot är i familjens närhet och ser/hör verbal "misshandel/misskötsel" skulle jag absolut säga någonting. 

  • blomman07

    Om någon slår sitt barn, eller talar direkt olämpligt tycker jag man ska säga ifrån. Då menar jag fula ord riktade mot barnet eller uppenbara hån eller liknande. Att föräldern använder enligt dig fel metod räcker nog inte, oavsett om majoriteten anser det fel.

  • Queenie70

    Jag säger till när det är uppenbart helt galet. Sist höll jag på att åka på däng av en full pappa aom tryckte ned sitt alkoholstinkande ansikte i barnvagnen för att asvråla på sin tvååring som satt och grät skräckslaget. Vi stod i en hiss som var packad med folk inkl 2 väktare men ingen jävel sa nåt...

  • Marlean

    När jag var på BB så var det en mamma där som hade en skrikig son. Hon tröstade honom inte mer än att hon om och om och om och om igen slog honom i rumpan. Hon pratade inte med honom, masserade inte hans rygg eller testade något annat. Bara slag, slag, slag i rumpan som om hon vore en maskin. Man kan tycka att efter 3-4 timmar när det inte fungerade att hon skulle testa något annat men nej, det gjorde hon inte. Efter 6 timmar frågade jag om hon ville ha hjälp och om hon hade testat att massera honom istället. "Nej det funkar inte" sa hon bara (fast hon inte testat det en enda gång så vitt jag vet) och jag började misstänka att hon hade förlossningsdepression. Det jag tyckte var synd var att personalen inte hjälpte henne och det var så hjärtskärande att höra hennes son att jag till och med tog och spelade in lite av ljudet. Stackars barn!

  • lövet2

    Om det är någon jag inte känner, så säger jag inget såvida föräldern inte blir våldsam. Däremot tror jag säkert att jag omedvetet både blänger och grimaserar.
    När det är någon jag känner, så kan jag säga något försiktigt. En mamma gjorde jag mig ovän med, när hon frågade om det gick bra att hon matade sin son här (hon var på ett kort besök i ett annat ärende). Jag hade ont i huvudet och var allmänt på dåligt humör, så jag sade att det gick jättebra, om bara mamman lät bli att skrika åt sonen hela måltiden igenom, eftersom jag hade huvudvärk. Mamman gick ...

  • vampyria2

    Jag har sagt till vid flera tillfällen när jag har sett föräldrar gå över styr, två gånger har jag sett mammor slå sina barn i ansiktet, tyvärr så polisanmälde jag bara ena gången den andra sa jag bara ifrån att så får man inte göra, skulle ha ringt polisen på henne också känns det som nu efteråt.
    Har även sagt till om någon har dragit eller sagt nått riktigt fult till ungarna, jag tycker att de ska få höra att vi andra tyvker att det låter illa.

    När det gäller din TS så är jag lite tveksam till om jag skulle ha sagt till, du vet ju inte riktigt vad som har hänt, ungen kan ju faktiskt ha betett sig riktigt illa och  då är det inte helt fel som mamma att inte trösta om barnet är ledsen och jag tycker inte att det är helt fel att säga att om barnet beter sig konstigt så kommer folk att titta pga det, är väl bra att ungen får lära sig att det är så det funkar?

  • Lindsey Egot the only one

    Ibland kanske de inte inser sitt destruktiva beteende och då kan det vara bra att bryta det. Jag har gått in och sagt åt både gnälliga ongar och elaka föräldrar om att detta beteende passar sig inte varken här eller hemma. En gång blev mamman så arg när jag sa till henne att hon drog alla könsord hon kom på och jag var det ena och andra. Hennes barn på fem år sa tillslut till henne att så får man inte säga och då tystnade kärringen. Hon blev utslängd ur affären.

  • Wärt enligt Westerlund
    Jag tycker att man ska avbryta all uppenbar misskötsel, vare sig det handlar om fysiskt eller psykiskt våld. Psykiskt våld är ju som ni säkert vet något som sitter i längre...
    Och vid sånt som är mindre uppenbart, men man får ändå den där instinktiva känslan att något inte står rätt till, kan man väl alltid ställa en fråga till mamman/pappan och fråga vad som hänt? 
    blomman07 skrev 2013-10-20 10:53:54 följande:
    Om någon slår sitt barn, eller talar direkt olämpligt tycker jag man ska säga ifrån. Då menar jag fula ord riktade mot barnet eller uppenbara hån eller liknande. Att föräldern använder enligt dig fel metod räcker nog inte, oavsett om majoriteten anser det fel.
    Hennes metod innebar ju att hon använde fula ord mot barnet (bl.a ordet konstig är ju ett fult ord när det används på det vis hon använde det....hon försökte blotta ungen inför hela affären som "den konstiga") 
    vampyria2 skrev 2013-10-20 11:17:08 följande:
    Jag har sagt till vid flera tillfällen när jag har sett föräldrar gå över styr, två gånger har jag sett mammor slå sina barn i ansiktet, tyvärr så polisanmälde jag bara ena gången den andra sa jag bara ifrån att så får man inte göra, skulle ha ringt polisen på henne också känns det som nu efteråt.
    Har även sagt till om någon har dragit eller sagt nått riktigt fult till ungarna, jag tycker att de ska få höra att vi andra tyvker att det låter illa.

    När det gäller din TS så är jag lite tveksam till om jag skulle ha sagt till, du vet ju inte riktigt vad som har hänt, ungen kan ju faktiskt ha betett sig riktigt illa och  då är det inte helt fel som mamma att inte trösta om barnet är ledsen och jag tycker inte att det är helt fel att säga att om barnet beter sig konstigt så kommer folk att titta pga det, är väl bra att ungen får lära sig att det är så det funkar?
    Hon sa till barnet att småtjejerna tittade på honom för att han är konstig (hon kan ju för det första omöjligt veta vad de två tjejerna tänkte, alla vi tittade på honom för att vi tyckte synd om honom och tyckte MAMMAN var konstig) :) Läs gärna mitt inlägg som jag länkade till så kanske det blir tydligare exakt vad som hände :) 

    Men visst är det svårt!!! Men om man säger nåt PÅ RÄTT SÄTT, kan man nog undvika onödiga konflikter tänker jag? För som många av er poängterar de flesta vill nog hjälpa till, men man vet ju inte hela historien...

    Men händelserna som ni berättar om: det som hände den lille på BB och den fulla pappan låter ju helt galet! 
    Även om personalen på BB är stressade bör de ju verkligen ha sagt åt henne/hjälpt henne!!
    Screenar de inte efter förlossningsdepression under BB-tiden också? (jag kommer knappt ihåg...), är ju skitviktigt att inte skicka hem någon utan att dem fått lite tips om hur man kan tysta sin bebbe "på rätt sätt"

    :) /s 
  • Marlean
    Wärt enligt Westerlund skrev 2013-10-21 21:35:26 följande:
    Jag tycker att man ska avbryta all uppenbar misskötsel, vare sig det handlar om fysiskt eller psykiskt våld. Psykiskt våld är ju som ni säkert vet något som sitter i längre...
    Och vid sånt som är mindre uppenbart, men man får ändå den där instinktiva känslan att något inte står rätt till, kan man väl alltid ställa en fråga till mamman/pappan och fråga vad som hänt? 

    Hennes metod innebar ju att hon använde fula ord mot barnet (bl.a ordet konstig är ju ett fult ord när det används på det vis hon använde det....hon försökte blotta ungen inför hela affären som "den konstiga") 

    Hon sa till barnet att småtjejerna tittade på honom för att han är konstig (hon kan ju för det första omöjligt veta vad de två tjejerna tänkte, alla vi tittade på honom för att vi tyckte synd om honom och tyckte MAMMAN var konstig) :) Läs gärna mitt inlägg som jag länkade till så kanske det blir tydligare exakt vad som hände :) 

    Men visst är det svårt!!! Men om man säger nåt PÅ RÄTT SÄTT, kan man nog undvika onödiga konflikter tänker jag? För som många av er poängterar de flesta vill nog hjälpa till, men man vet ju inte hela historien...

    Men händelserna som ni berättar om: det som hände den lille på BB och den fulla pappan låter ju helt galet! 
    Även om personalen på BB är stressade bör de ju verkligen ha sagt åt henne/hjälpt henne!!
    Screenar de inte efter förlossningsdepression under BB-tiden också? (jag kommer knappt ihåg...), är ju skitviktigt att inte skicka hem någon utan att dem fått lite tips om hur man kan tysta sin bebbe "på rätt sätt"

    :) /s 
    Då jag fick barn en dag då de hade 16 förlossningar var det kaos på bb vad jag förstår, men trots det... man tycker det vore grundläggande att iaf. kika in i alla rum någon gång och erbjuda hjälp när man märker att den behövs. Har ofta tänkt på denna lille son och hade jag kunnat ladda upp ljudfiler här hade ni kunnat få höra ett klipp på hur hjärtskärande han skrek. :(
  • blomman07
    Marlean skrev 2013-10-23 09:59:50 följande:
    Då jag fick barn en dag då de hade 16 förlossningar var det kaos på bb vad jag förstår, men trots det... man tycker det vore grundläggande att iaf. kika in i alla rum någon gång och erbjuda hjälp när man märker att den behövs. Har ofta tänkt på denna lille son och hade jag kunnat ladda upp ljudfiler här hade ni kunnat få höra ett klipp på hur hjärtskärande han skrek. :(
    Varför i hela friden spelade du in när han skrek?
  • Frk Magnusson
    Queenie70 skrev 2013-10-20 10:54:31 följande:
    Jag säger till när det är uppenbart helt galet. Sist höll jag på att åka på däng av en full pappa aom tryckte ned sitt alkoholstinkande ansikte i barnvagnen för att asvråla på sin tvååring som satt och grät skräckslaget. Vi stod i en hiss som var packad med folk inkl 2 väktare men ingen jävel sa nåt...
     Bra där!! Ja du alltså. Inte gubbjäveln!
Svar på tråden Säger ni åt en mamma som är dum mot sitt barn?