längtan09

Äldre 25 Dec 22:08

56 svar

Bonusfarmor gör skillnad på barnen.

Jag har två barn med två olika pappor. Det har varit väldigt viktigt för mig att det INTE är någon skillnad på barnen, även om den yngsta är boende hos mig konstant (är ju gift med pappan) och den stora bor här varannan vecka. Det funkar otroligt bra tycker jag, är det någon som får det "bättre" så är det stora pojken då jag under mina veckor försöker få till så mycket egentid som möjligt med honom (pärla, måla eller leka t. ex).

Med mina föräldrar är det ju heller inga problem då bägge är deras biologiska barnbarn. Maken gör heller ingen skillnad på dem och är den bonuspappan jag tycker han borde vara, han tar inte över en papparoll men är en vuxen i hans liv som han kan ty sig till. Min make tyckte nästan att det var en fördel att jag redan hade barn för att han vill ha många barn.

Yngstas farmor däremot gör gärna skillnad på barnen. Det är subtilt ibland och otroligt tydligt ibland. Yngsta barnet (kan kalla honom B) kan få flera presenter "utan anledning" och stora pojken (kan kalla honom A) kanske får en present. Det är skillnad både i mängd och pris. Säg att B får massa kläder, leksaker och liknande så får A en förpackning såpbubblor. Jag vet inte om han fattar det NU men han kommer fatta det om något år.

Det är också skillnad i hur hon behandlar barnen. Det tittas knappt på A medan B får 110% uppmärksamhet hela tiden. Allt handlar alltid om B. Och det stör mig. Ja, det var min make som valde en kvinna med historia och de önskade nog att han inte gjort det. Men kan de då inte respektera den historian som jag har med mig, i form av ett extra barnbarn? Min make vill inte förstå problematiken trots att jag försöker förklara så bra som möjligt.

Det är också bara med "farmor" detta problemet finns. Inte med "farfar". Han tycker det är hur kul som helst att på 1½ år fått 2 barnbarn! Jag kan förstå att det är svårt att knyta an till ett barn som man inte sett "växa upp", men samtidigt, förra julen när jag fortfarande var gravid så var farmorn jättegullig mot honom och han fäste sig väldigt vid henne. Men nu när B finns så är det som att han bara är "i vägen".

Jag tycker detta är extra jobbigt av flera anledningar. Dels för att jag upplevt det här själv. Jag har haft bra bonussläktingar och mindre bra. Jag vet hur det känns. Jag var förvisso lite äldre men samtidigt så vet jag att den dagen kommer ju då A är tillräckligt gammal för att förstå. Dessutom har A på sin pappas sida bonusmormor och bonusmorfar samt en bonusbror, de behandlar honom rätt. De gör absolut inga skillnader på barnen och det är ju vad jag tycker han borde få här också! Men jag vet inte hur jag ska ta tag i det. Maken är feg som en mus och kommer inte våga säga något, och jag har redan retat upp svärmor tillräckligt genom att få maken att flytta 40+ mil bort. Jag är inte på pluslistan helt enkelt och mina åsikter räknas då rakt inte om mycket.

Mamma sedan juni 2009

Brumma

Äldre 30 Jan 15:33

#41

Anonym (bonus och bio) skrev 2014-01-30 14:13:58 följande:

Nu tror jag att folk har missförstått syftet med mitt inlägg.
Jag kräver inte att min mamma ska älska bonus, jag kräver inte att hon ska ge lika presenter till bägge barnen, jag kräver definitivt inte milimeterrättvisa - jag förstår inte bara tänket att inte ens vilja skapa sig en relation till en av mina familjemedlemmar. Ja, jag har valt att leva med en man sen tidigare, inte hon, men jag förstår inte oviljan att ens anstränga sig för att hitta en relation? För mig spelar det ingen roll att bonusen har en annan familj också, han är en del av min familj och jag tycker att det är konstigt att man inte vill lära känna min familj, vare sig det är barn eller vuxen, bio eller bonus.
Det blir bara konstigt om man så tydligt visar en ovilja att ens vilja lära känna en person??! Men en nyfödd person går det bra med?

Om jag tar en ny flickvän/pojkvän som exempel, hur skulle det kännas om min mamma, som ändå är vuxen, inte ens vill ta sig tid att lära känna min nya partner? Jag kräver inte att hon gör det, men om man inte anstränger sig kan man inte i gengäld kräva en relation tillbaka. Självklart kommer jag inte vilja umgås med en person som inte vill lära känna min partner.

Däri ligger skillnaden för mig, om en bio-farmor vill ha en relation med bio-barnbarn bör hon kunna anstränga sig till att skapa en relation med HELA familjen, inte bara biologiska familjemedlemmar. Allt annat är i mina ögon knasigt.

Jag kanske är en märklig person som sätter större vikt vid respektfulla och givande relationer än blodsband? För mig är blod inte tjockare än vatten, det kanske är skillnaden?

Ok. Jag förstod det som att du krävde att hon skulle behandla dem lika.

Vänlighet o respekt tror jag att jag skrev i förra inlägget att man kan kräva. Där ingår ju självklart en gnutta ansträngning att iallafall lära känna bonusbarnet när ni träffas allihop.

Anonym (Samma)

Äldre 30 Jan 15:41

#42

Sitter i samma sits. Men ändå inte.
Här hemma har jag två söner. A är född först och B är född senare.
A prioriteras ALLTID! Med allt, leksaker, kläder, kärlek, uppmärksamhet m.m. Medan B inte får någonting. inte ens en blick eller ett hej.

Och hör och häpna: Det är MIN mamma som gör på detta vis! Båda barnens biologiska mormor!
Hon anser att A var ju "först" och att han självfallet har en större plats i hennes hjärta medan B är "bara" en eftersläntare.

HUR kan man resonera så?!

Anonym (Cilla)

Äldre 30 Jan 18:00

#43

Anonym (Samma) skrev 2014-01-30 15:41:50 följande:

Sitter i samma sits. Men ändå inte. Här hemma har jag två söner. A är född först och B är född senare. A prioriteras ALLTID! Med allt, leksaker, kläder, kärlek, uppmärksamhet m.m. Medan B inte får någonting. inte ens en blick eller ett hej. Och hör och häpna: Det är MIN mamma som gör på detta vis! Båda barnens biologiska mormor! Hon anser att A var ju "först" och att han självfallet har en större plats i hennes hjärta medan B är "bara" en eftersläntare. HUR kan man resonera så?!

Vilken plats hade hon själv i syskonskaran..?

mamman64

Äldre 30 Jan 18:28

#44

längtan09 skrev 2013-12-26 00:33:55 följande:

Självklart har han en farmor och farfar som finns där för honom och ger honom saker. Men det är inte problemet. Jag kan inte begära att de ska älska honom som om det var deras barnbarn, men att första julen överösa honom med leksaker och uppmärksamhet för att sen så fort lillebror är född behandla honom som gårdagens nyhet? Då kan man åtminstonde vara konsekvent, det här är ju bara förvirrande. Jag skiter väl i presenterna (de nämnde jag bara för att det var lätt att jämföra), men att göra skillnad i hur man bemöter och pratar med barnen, det är fel. Jag begär inte att de ska älska honom som om han vore deras eget barnbarn, men att respektera att han finns, hans person och behandla honom därefter är väl inte omöjligt?

Jag tycker inte man ska behöva finna sig i det, min mamma hade då rakt inte gått med på att min bonusfarmor behandlat mig annorlunda (vilket hon aldrig hade fallit sig in att göra). Jag vill och kan inte begära att de ska ge lika många presenter eller lika mycket tid osv, men när sonen ledset ser på när lillebror som inte ens bryr sig om paket får 7 stycken och han får ett, då värker mammahjärtat. Och då pratar vi inte födelsedagar eller liknande, utan vanliga veckor på året.

Men de förstår väl inte bättre heller, kommer från kärnfamiljer och maken är den första som introducerar ett bonusbarn till familjen. Hennes ovilja att förstå gör ju att alla andra får överkompensera. De veckor de är här så är A omöjlig eftersom han blir trött på att det är lillebror som är i fokus 24 timmar av dygnet, han vill hellre vara hos mormor då och går inte det så måste jag ha 110% fokus på honom hela tiden. Och detta är från början ett tryggt barn.

Så om jag nu inte kan ändra på farmorn, finns det åtminstionde något jag som mamma kan göra för att underlätta? Ska jag köpa presenter i förväg till A som de får ge när de kommer? När jag blev avvisad av min bonusmormor var jag såpass gammal att jag klarade av det, sonen är inte i den åldern än och blir otroligt osäker. Och så kan det inte vara, i så fall kommer det ju få sluta med att de bara får komma när han är hos sin pappa eller att maken och B får åka ned ensamma och hälsa på.

Jag tycker att även de ska respektera din son även om det inte är deras sons barn. Det som de gör är elakt och jag skulle INTE kunna acceptera det.
Går det inte att prata med mannen så får du byta strategi.
Låt svärföräldrarna enbart få komma när son A är hos sin pappa eller någon annan. Skulle de ändå någon gång ses tycker jag du ska ha ett litet förråd av paket som du helt sonika ger son A när son B får utav hans farmor och farfar.
När de blir äldre kommer du kunna förklara detta på ett annats sätt och då kommer de förstå att de båda får saker från sina respektive farmor och farfar.

mamman64

Äldre 30 Jan 18:41

#45

Anonym (farmor) skrev 2014-01-23 21:37:17 följande:

Jag inte ens sett min sons barn. Han ställde ultimatum ett par månader före födseln att jag skulle älska hans bonusbarn lika mycket som mitt blivande barnbarn.
Dessvärre slår man ju inte bara av och på känslor, i synnerhet som jag inte kände bonusbarnen särskilt väl. Orsaken till det var att min son ansåg att det var min uppgift att komma hem till dom och lära känna barnen, och han vägrade inse att jag inte mådde bra och knappt gick utanför dörren, att resan till dem var ett steg för mycket för mig,
Jag sa att jag tyckte det var jättebra att han behandlade/såg dem som sina barn, och att jag sannolikt skulle se dem som mina barnbarn, när deras familj vuxit ihop... men det dög inte

Slutligen frågade jag honom VARFÖR han ställer mig detta ultimatum och kunde han inte bara anse sin pappa och hans fru som farmor och farfar och mig helt enkelt som bonusfarmor. Jag anser inte att det skulle vara ett nedköp, jag menar Bonus betyder ju extra utöver.
Och vad gäller presenter osv, skulle alla förmodligen få lika lite, för jag är fattigpensionär. Men kosta lite betyder ju ingalunda att det är givna med stor omtanke och kärlek

Jaja hur som helst detta var för över ett år sen och jag har inte fått se eller träffa mitt nya barnbarn, och har väl accepterat att så får det bli, för jag kan inte göra något åt situationen

När det är såna här stora sammandrabbningar så beror det inte bara på en person.Så varken du eller din son är boven i dramat utan ni båda har bidraget till detta.
Vill du förändra tycker jag du skall börja fundera på vad just du kan göra för att gå mot din son och hans familj. Det beror ju på någonting eftersom ni är oense. Din son saknar säkerligen dig oxå men kanske känner han att du skuldbelägger honom eller hans nya familj och då tar han avstånd.
Ett råd är att gå o prata själv med en samtalskontakt så att du kan komma över vissa hinder som du har nu mot att närma dig din sons familj.

mamman64

Äldre 30 Jan 18:45

#46

Anonym (bonus och bio) skrev 2014-01-30 14:13:58 följande:

Nu tror jag att folk har missförstått syftet med mitt inlägg.
Jag kräver inte att min mamma ska älska bonus, jag kräver inte att hon ska ge lika presenter till bägge barnen, jag kräver definitivt inte milimeterrättvisa - jag förstår inte bara tänket att inte ens vilja skapa sig en relation till en av mina familjemedlemmar. Ja, jag har valt att leva med en man sen tidigare, inte hon, men jag förstår inte oviljan att ens anstränga sig för att hitta en relation? För mig spelar det ingen roll att bonusen har en annan familj också, han är en del av min familj och jag tycker att det är konstigt att man inte vill lära känna min familj, vare sig det är barn eller vuxen, bio eller bonus.
Det blir bara konstigt om man så tydligt visar en ovilja att ens vilja lära känna en person??! Men en nyfödd person går det bra med?

Om jag tar en ny flickvän/pojkvän som exempel, hur skulle det kännas om min mamma, som ändå är vuxen, inte ens vill ta sig tid att lära känna min nya partner? Jag kräver inte att hon gör det, men om man inte anstränger sig kan man inte i gengäld kräva en relation tillbaka. Självklart kommer jag inte vilja umgås med en person som inte vill lära känna min partner.

Däri ligger skillnaden för mig, om en bio-farmor vill ha en relation med bio-barnbarn bör hon kunna anstränga sig till att skapa en relation med HELA familjen, inte bara biologiska familjemedlemmar. Allt annat är i mina ögon knasigt.

Jag kanske är en märklig person som sätter större vikt vid respektfulla och givande relationer än blodsband? För mig är blod inte tjockare än vatten, det kanske är skillnaden?

Anonym (Sandra)

Äldre 31 Jan 08:37

#47

Lite annan situation, men en kompis till mig är bonusmamma & bonusfarmor. Hon har inga bio-barnbarn. Men här är det BARNEN som väljer bort. Det är biofarmor som gäller.

asta66

Äldre 31 Jan 08:42

#48

Lindsey Egot the only one skrev 2014-01-30 10:53:44 följande:

Problemet ligger i att DU har valt att leva i en familj med bonusbarn. Din förälder har inte valt detta. Då kan du inte heller kräva att dina föräldrar ska känna att det barnet är som ett riktigt barnbarn. Än mindre ge dom en titel de inte bett om.

Håller med. Det enda man kan begära att alla vuxna är vänliga mot alla barn även bonusar. Men att de ska ha lika mycket presenter mm. Då är det överstyr.

Anonym (hmm)

Äldre 31 Jan 08:56

#49

om det är sa tydligt att barnet själv förstar att hon tycker att han bara är i vägen, da tycker jag att han kan aka till sin pappa eller sin egen farmor när ni ska träffa det andra barnets farmor. Utsätt inte barnet för bonusfarmor om han mar daligt av det!

Lindsey Egot the only one

Äldre 31 Jan 08:57

#50

Anonym (Sandra) skrev 2014-01-31 08:37:47 följande:

Lite annan situation, men en kompis till mig är bonusmamma & bonusfarmor. Hon har inga bio-barnbarn. Men här är det BARNEN som väljer bort. Det är biofarmor som gäller.

Ja och de vet att din kompis inte ÄR deras farmor för de har redan en farmor. Varför komplicera det. Barnen vet och agerar där efter. Farmor är farmor och tant xxxx är tant xxxx. Som kan bli en snäll vuxen i deras närhet.

Tinnys

Äldre 31 Jan 09:09

#51

Vi hade samma situation. Vi satte ner foten och sa att antingen får alla barn julklappar eller ingen, vi gav till och med tillbaka julklappar när de trots det vi sagt bara kom med saker till biobarnbarnet.

Anonym (Sandra)

Äldre 31 Jan 09:55

#52

Lindsey Egot the only one skrev 2014-01-31 08:57:18 följande:

Ja och de vet att din kompis inte ÄR deras farmor för de har redan en farmor. Varför komplicera det. Barnen vet och agerar där efter. Farmor är farmor och tant xxxx är tant xxxx. Som kan bli en snäll vuxen i deras närhet.

Ja precis. De har en farmor och de har farfars fru = bonusfarmor. Olika förutsättningar. Nu har ju just denna bonusfarmor som jag känner inga egna barnbarn vilket såklart gör det enklare, men jag tycker ändå att det kan vara tänkvärt som exempel.

Om man som TS har två barn med olika pappor så har ju båda barnen farmor/farfar och bonusfarmor/bonusfarfar.

För mig känns det lite märkligt att man förväntar sig att dessa olika relationer med barnbarn resp bonusbarnbarn ska vara exakt lika. Förutsättningarna ÄR olika.

Anonym (hmmm)

Äldre 31 Jan 10:10

#53

Med risk för att trampa på några ömma tår, så vill jag dela med mig av min gudmors situation, som påminner lite om din men inte är samma. Min poäng är att det finns två sidor av varje situation, och att din svärmor kanske ser saken på ett annat sätt än vad du gör.

Min gudmors son träffade en ny kvinna som hade ett barn sen tidigare och de fick ett barn tillsammans.
Så långt är allt frid och fröjd.
Min gudmor är en mycket snäll människa och hon försöker vara rättvis mot alla tre barnen, men bonusen har en nackdel. Min gudmor känner inte det här barnet så väl, och då hennes sons nya fästmö har sett till så att de inte umgås så mycket som de gjorde innan hon kom in i bilden så har min gudmor inte heller haft en chans att lära känna bonusen så bra.
Till saken hör att min gudmor har varit arbetslös i många år, hon kämpar på med tillfälliga praktikplatser och drar ner på allt för att kunna behålla sin lägenhet. I julas köpte hon rätt billiga julklappar till de tre barnen. Den äldsta känner hon så väl så att hon hittade något jättebra. Bonusen känner hon inte så väl, men tyckte att hon hittat något bra, och den lilla är så liten att det är lätt att hitta en passande julklapp.
Dagen efter ringer hennes son till henne och skäller ut henne för att hon varit orättvis, att hon MÅSTE lägga lika mycket pengar på bonusbarnet. Hon försöker säga att det har hon gjort, men han tror henne inte.

Kan det vara så att din svärmor bara saknar tillräcklig fantasi för att kunna vara "rättvis"? Bor ni så långt ifrån varann så är det ju svårt för henne att lära känna det nya barnbarnet, och hon kanske trodde att hon faktiskt hittat något riktigt bra?

Anonym (hmmm)

Äldre 31 Jan 10:13

#54

Insåg precis att jag missade att skriva att min gudmors son också har ettt barn sen tidigare

Anonym (Samma)

Äldre 31 Jan 10:25

#55

Anonym (Cilla) skrev 2014-01-30 18:00:27 följande:

Vilken plats hade hon själv i syskonskaran..?

Sist, lillasyster till två äldre bröder. Ingen särbehandlades vad jag vet iallafall..

Lindsey Egot the only one

Äldre 31 Jan 11:45

#56

Anonym (Sandra) skrev 2014-01-31 09:55:43 följande:

Ja precis. De har en farmor och de har farfars fru = bonusfarmor. Olika förutsättningar. Nu har ju just denna bonusfarmor som jag känner inga egna barnbarn vilket såklart gör det enklare, men jag tycker ändå att det kan vara tänkvärt som exempel.

Om man som TS har två barn med olika pappor så har ju båda barnen farmor/farfar och bonusfarmor/bonusfarfar.

För mig känns det lite märkligt att man förväntar sig att dessa olika relationer med barnbarn resp bonusbarnbarn ska vara exakt lika. Förutsättningarna ÄR olika.

Jag tycker inte ens att man måste kalla de nya kärastes föräldrar för bonusfarmor och bonusfarfar alt bonusmormor och bonusmofar. Det blir så laddat om inte alla är överens. För mina barn är min mammas nya just bara xxxx. Inte bonusmofar eller något krusidull utan han är xxxx och det funkar jätte bra. Vi kallar honom alltid vidsytt förnamn som han kallar oss vid förnamn. Även när vi talar om varandra inför andra säger vi varandras namn alt min mammas sambo också namnet om den jag pratar med inte vet vem xxxx är. Vi har inget krav heller att han måste älska mina barn som han älskar sina barnbar för han är inte mina barns morfar och kommer aldrig kunna bli. Jag har inget krav att han måste älska mig som han älskar sina döttrar. Han är inte ens min bonuspappan utan xxxx. En man jag respekterar. Och så länge vi har respekten för varann behöver vi inga extra titlar.

Bonusfarmor gör skillnad på barnen.

INNEHÅLL