10åring vill inte träffa sin förälder

Både jag och syster skrek, grät och vägrade men blev tvingade i alla fall för att "Så skulle det vara" och att "pappa skulle bli ledsen.". senare år när hans numera f.d. flickvän kom in i bilden så ljög hon massor och sa att mamma sagt saker som inte var sant, t.ex. att när vi väl var där så skulle vi stanna upp till 2 veckor längre för att det var vad pappa ville (men hon sa att det var mamma som sa så) och att vi var så jobbiga att mamma behövde en paus och "vuxentid." Både jag och min syster älskar vår mamma högt så då blev vi "guilt-trippade" till att åka dit och stanna där.

Idag har vi nästan ingen kontakt med pappa. Ingen av oss vill.

Jag tror nog att hurvida det lugnar ner sig, det här med illviljan att åka dit, så beror nog det på anledningen till varför de inte vill åka dit. Om barnet känner sig otryggt eller om föräldern inte mår bra så är det nog bättre att träffas under kontrollerade förhållanden, kanske nått enkelt som att gå ut och äta eller ta en fika (vilket för övrigt är vad jag gör med min bio-pappa idag)

Det kan också bli lite som en låsning om barnet inte vill och blir tvingat så ser de inget annat än att de inte vill men blir tvingade. Kanske finns det nått med föräldern de tycker är kul som dom skulle kunna göra ihop utan att ha den där pressen med att behöva vara där en längre tid. :)

Usch va hemsk!!
Det är just det vi inte vill göra, tror precis som du skriver att det kan bli värre i deras relation i framtiden.
De träffas några timmar en gång i veckan som det är nu o barnet vill inte ens det.
Nu har det gått en vecka till o barnet kräktes just i sängen efter att de pratat om att träffas imorgon... Går inte att få den andra föräldern att förstå att det inte är vi som säger nej utan barnet som har fått nog.

Usch va hemsk!!
Det är just det vi inte vill göra, tror precis som du skriver att det kan bli värre i deras relation i framtiden.
De träffas några timmar en gång i veckan som det är nu o barnet vill inte ens det.
Nu har det gått en vecka till o barnet kräktes just i sängen efter att de pratat om att träffas imorgon... Går inte att få den andra föräldern att förstå att det inte är vi som säger nej utan barnet som har fått nog.

Behöver absolut inte vara den andra förälderns fel. Jag har sedan tioårsåldern aldrig velat umgås med min pappa och var nu tvungen att förbjuda min mamma från att "överraska" mig med att bjuda med pappa när jag fyllde trettio. (Han kunde av ngn anledning inte då det var tänkt att mamma och brorsan skulle komma och jag fick reda på det efteråt att de tänkt bjuda med honom. Har inte träffat min pappa alls på fyra år och har absolut ingen lust att någonsin göra det.) Stackars barn!

Men något måste ju ha skurit sig ganska rejält mellan far och son här? Jag önskar för mitt eget barns skull att BUP kan hjälpa till och medla, annars lär hon få växa ut utan sin far. Någon form av hjälp borde väl gå att få?!

Barnet har väl rätt att välja bort umgänge med den andra föräldern från det att barnet fyllt 12 år? Gäller i vart fall när det handlar om övervakat umgänge. Osäker på andra former dock.

Barn har inte rätt att neka vid någon exakt  åldersgräns. Det handlar om en helhetsbedömning av vuxna betr vad som är barnets bästa och barnets  mognad i sin utsaga. Barn över 12 år får dock inte, mot sin vilja, bli utsatt för verkställighet av myndigheter för att umgänget skall bli av.

Kanske är trött i huvudet, men vad menas med "bli utsatt för verkställighet av myndighet"?
Nu har vi några år kvar till 12 , hoppas ju att situationen löst sig tills dess, men ser ingen chans till det.

Verkställighet innebär att bli tvingad av sin boförälder att åka till den andra för att denne skall slippa betala vite, ofta i 10 000 kronors klassen .... alt hämtas med polis.

Så när barnet är 12 år så kan det inte beslutas i tingsrätt att barnet måste träffa umgängesföräldern om barnet inte vill? Har ja fattat rätt?
- annars om det beslutas umgänge o boföräldern inte tvingar iväg barnet så måste man väl betala vite.

För övrigt helt sjukt, finns väl ingen som har möjlighet att betala det? Samtidigt som man inte kan/vill lyfta ut ett större barn för att "tvångsträffa" umgängesföräldern om barnet inte vill, men ja vet att det är så.

Jo, om det anses vara barnets bästa att ha kontakt med sin umgängesförälder så kan domstolen bestämma om umgänge mot barnets vilja men den domen kommer aldrig att kunna verkställas om barnet vidhåller sin åsikt.