Behöver tips ang att bli familjehem!!

Ni skulle ju faktist lika gärna kunnat ha 7-åringar själva.... Konstigt resonemang av soc att tycka ni är for unga, ni har ju dessutom en mycket stabil tillvaro.

Säger samma sak som Tow2Mater. Jag hade i er ålder redan 2 småbarn. Fördelen ni har är ju det du räknat upp, och som även soc borde ta hänsyn till tycker man.

Du kanske kan få mer info om vad som krävs på den här sidan: www.familjehemmet.se/

Jag tycker också det! Förstår att det blir ett enormt ansvar att ha 7åriga tvillingar hemma men jag vill verkligen att de hamnar hos oss som de ändå känner än i ett fosterhem. Hoppas soc förstår de när de kommer på hembesök....
Är otroligt nervös inför de där hembesöket också, låg på bara knäna och skurade bakom tvättmaskinen häromdagen och har målat om köket för att fräscha upp. Ska man kanske göra i ordning "barnrummet" så som de kan komma att se ut om vi skulle få ha barnen eller hur gör man? Tack för tipset förresten Millan!

Vi var båda 24 när vi blev familjehem första gången! Kämpa på ts

Nej, något rum behöver ni nog inte inreda. Däremot kanske ni kan reka lite om närliggande skola har plats för ev två barn, lite diskret kolla m jobbet om det är möjligt med lite ledighet inom kort, förkortad arbetstid. Läsa på lite om omhändertagna barn. Tex vad det innebär, hur man kan tänka. Tex de 3 V:na ( vila, värme, varsamhet) så att ni är förberedda praktiskt och mentalt 8 jan. Får ni ett klartecken så kan det gå fort. Lycka till.

Vill bara säga att ni låter som ett fantastiskt par och lycka till! Hoppas verkligen att det går vägen! 

Jag blev foster/familjehem så jag var 21 år åt min syster. Då bodde jag i en etta på 20 kvadratmeter och pluggade. (jag hade alltså bara CSN) Det går alltså att bli foster-/familjehem då man är väldigt ung.

Då soc kommer se till att ha det så städat och rent så möjligt och var ärliga med hur ni har det, tryck på de positiva bitarna (men inte så det känns krysstat)

Jag tycker det är underbart att ni vill ställa upp och göra det här!

Jag och min man blev familjehem som 19 och 21 åringar till två barn på tre och tolv , (släktingar) Funkade toppen så borde inte vara några bekymmer , lycka till !

Hej

jag tycker ni visar stor mognad som vill göra detta, det borde socialtjänsten välkomna. Som relativt erfaren jour- och familjehemsförälder skulle jag rekommendera er att dels skaffa referenser som kan intyga er mognad och ansvarkänsla etc. Det skulle också vara klokt om ni kunde skaffa någon äldre och kanske lite erfarnaren och mogen ''fadderfamilj'' som kan vara ett stöd för er, någon av era föräldrar eller liknande. Då har ni hjälp med praktiska saker, myndighetskontakter, skolan etc och även en back up när ni behöver vara lediga och vill/behöver vara själva ett tag. Det kommer ni att behöva för även om ni känner de här två syskonen så blir det lite annat att ha dem på heltid än att ses då och då. Det kommer att gå rätt mycket tid till myndighetskontakter, skolan, vardagsbestyr som ständiga klädköp (de växer fort i den åldern) matplanering som kommer att bli mycket mer krävande med fyra pers. i st. f. två.
Sen skulle jag nog också satsa på att få tag på en större lägenhet så att ni kan erbjuda barnen vars ett rum så småningom, även tvillingar vill ju ha lite avskildhet ibland. Jag tror detta också skulle noteras som positivt av socialtjänsten.
Lycka till!

Jag hoppas ni tänker om och gör något annat ni tycker är kul i livet.

Det finns redan alldeles för många familjehem och detta gör att många barn förlorar sina föräldrar istället för att få hjälp på hemmaplan. Hemskt!

Vet av egen erfarenhet hur svårt det är att få bli familjehem, särskilt åt anhörig.

I vårt fall motiverade soc det med att det är svårt att hålla en strikt relation när det gäller en närstående. Att personerna som ansökte om att få bli familjehem varit gifta i flera år, har fast inkomst, bor på lantgård och har egna barn, det spelade ingen roll. Faktum är att de motiverade sitt avslag med att de inte skulle orka ta hand om fler barn.

Just i det här fallet har handläggarna visat sig vara lite översittare som vill bestämma själva.

Det har resulterat i att barnet på 6 månader placerats i en för det okänd familj bestående av två föräldrar 40+, två tonårsbarn och hundar. Ska tilläggas att denna familj bor så långt bort att det i längden kommer vara omöjligt för bioföräldrarna att hålla en stadig kontakt.

Barnet hade alltså kunnat placerats hos närstående till barnet på bara ett par mils avstånd istället.

Träffar ni rätt utredare så kan ni absolut lyckas. Just inom socialtjänsten finns det väldigt många olika individer, varav en del tyvärr inte tycks ha hamnat rätt.

Jag skulle nog vilja påstå att det finns alldeles för få bra familjehem.
Barn väljer inte sina föräldrar, de ska ha en så trygg framtid som möjligt. Och kan inte bioföräldrarna ge det så är det bättre att de kommer till en trygg tillvaro med mycket kärlek.

Nu borde ju soc ha varit redan. Jag hoppas det gått bra för er. O att de lever med er nu.

Tror det också Myling..

TS: Hur har det gått?

Också nyfiken!