Påven Johanna skrev 2014-01-24 07:48:12 följande:
Du gillar henne och skulle sakna henne om hon flyttade. Du känner också för biomamman och vill inte skapa problem för henne. Ja, jag vet inte men nog tycker jag att det låter som de allra bästa förutsättningar för att du faktiskt ska kunna vara ärlig och säga som det är. Det hade jag gjort.
"Jag blev jättebesviken när du sa nej till att tjäna några kronor och samtidigt hjälpa oss. Särskilt besviken blev jag för att ditt enda alternativ till att hjälpa oss är att göra ingenting eller bara roliga grejer som att surfa och sådant. Jag gillar dig och det vet du ju, jag skulle sakna dig om du inte bodde här, men det är inte samma sak som att jag inte också tycker att det är rimligt att du delar på ansvaret för vårt gemensamma liv och boende. Gör du det inte ekonomiskt så ska du i alla fall tvätta, städa, handla och laga mat. Och om du blir förbannad för en så liten sak och ger dig av hem till mamma så tycker jag att du bär dig väldigt orättvist åt mot henne. Hon har det knappare ställt än vi, det får du faktiskt tänka på. Vad av allt i hemmet kan du tänka dig att ta på dig som dina sysslor? Själv tycker jag att du ska fundera en sväng till på erbjudandet du fick. Men kommer du fram till att du inte vill hämta och passa syskonet så vill jag att du talar om vad du istället har tänkt att göra här hemma."
Tack. Så himla bra och fint skrivet. Jag ska testa denna taktik samtidigt som jag tycker att det är min make som borde ta den. jag och bonus har en fin relation i grunden och hon anförtror mig och vi kan sitta och gagga och umgås på hennes rum.Men så fort man ber henne om hjälp känner hon sig "utnyttjad". Jag är seriöst orolig för henne. Hon har hoppat av skolan, säger att hon vill jobba men gör inget för att få jobb, hon har liksom varit "ute ur systemet i två år". Och då pratar jag inte om en asocial finnig dataspelande människa. Hon är extremt "hipp" på ett alternativt sätt men min rädsla är att alla hennes vänner kommer springa om henne i 120 och tillslut tycker att hon är en looser.Hennes lathet är inte bara frustrerande i den aspekten att jag blir irriterad när jag jobbar 8h dag och kommer hem och ser att hon fortfarande pillar naveln, det den är också frustrerande för att hon skadar sig själv och bäddar för psykisk ohälsa.
Waldo skrev 2014-01-24 08:34:58 följande:
Ta en vuxen dialog med henne på en neutral plats, åk ut på ett fik om så behövs.
Kolla Påven Johannas förslag.
Är man vuxen och bor hemma hjälps man åt, men framförallt hjälps man åt med sina syskon för att skapa en kontak, en relation.
Vissa unga vuxna måste ibland utmanas i livet för att våga ta ett steg, dom måste knuffas lite.
Dom kan gärna få bo hemma tills dom har fått en lägenhet men dom måste GÖRA något med sin tid och det är här man måste gå in och utmana dom
Lägg hellre pengarna här istället för att betala för att gå till dagis
Betala för en aupairbiljett
Betala för en volontärresa
Någonting där hon kan få erfarenheter och insikter att ta med sig i bagaget. När hon väl kommer hem igen kommer hon att ha en helt annan syn på sitt liv och är förmodligen redo att gå vidare med studier eller annat
Superbra förslag. Jag har föreslagit att hon kan dra till Norge jobba, åka till Asien, luffa resa. Göra något av sin tid. men det finns nada intresse. Eller hon tycker att det låter kul men hon skulle aldrig göra något sådant.
Anonym (Pia) skrev 2014-01-24 07:57:46 följande:
Det jag inte förstår är hur hon kan leva helt utan pengar. Går hon aldrig och fikar med sina kompisar? Eller på bio? Om det är så att föräldrarna sticker till henne pengar så får de skylla sig själva!
Har själv en 20-årig dotter som läste en kurs på universitetet i höstas men som nu sitter hemma och rullar tummarna. Jag gick i taket för ett par veckor sen och var extremt tydlig med att så länge hon varken har skola eller jobb så förväntar jag mig att hon sköter all matlagning och disk på vardagar samt all tvätt. Hon blev lite sur först men insåg snabbt att det var rimligt.
TS, i din situation vet jag inte vad jag skulle göra. Att se till att pappan antingen tvingar henne söka jobb eller att han betalar 2/3-delar av allt plus att han sköter 2/3-delar av allt hushållsarbete är mina tips.
Jag förstår inte heller hur hon kan leva utan pengar. Jag tror att mamma och pappa sticker till pengar som jag inte vet om. Det där med betalning delar funkar inte för oss. Dels för att han tjänar så extremt mycket mer än mig och dels för att alla pengar är våra pengar.