Anonym (Lyssna!)

Äldre 3 Feb 08:28

29 svar

Nu lyssnar du på mig!

Vad fan är det med karlar? Mesiga som fan mot sina ex även fast de betett sig som skit och lurat till sig barn. MUPPAR! Phu, så nu fick jag ur mig det. Och innan någon säger något om att luras, jo man luras om man slutar med p piller i ett förhållande utan att säga till sin partner.

Iaf, nu har jag ledsnat. Antingen lyssnar han på mig och jobbar med mig i detta, eller så kommer jag strunta i hans barn, jag kommer leva mitt liv med mina barn oavsett om hans barn är här eller inte. Jag vill inte, jag vill att vi ska vara som en familj men det går inte längre.

Dock, eftersom det gått en tid nu utan att han har lyssnat så finns ju en jäkla massa känslor med, så jag vill bolla här och kolla av om kraven jag ställer är rimliga.

Kraven är:
Han måste vara tydlig med sitt ex om att det inte är ok att ringa 6 ggr om dagen, inte ens när det är umgängesdags, det räcker att stämma av hämtning lämning etc samt ev saker som påverkar umgänget. Ibland ringer hon 4 ggr på en timme vilket är jäkligt enerverande eftersom han dessutom blir en surkuk efteråt. (Hon ringer oftast för att skälla på honom om en eller annan sak) Ringer hon när han är på jobbet skiter jag i det, så läge han inte är grinig när han kommer hem, vilket han alltid är om hon har ringt.

Han måste säga ifrån när hon ringer om sånt som inte har med barnet att göra. Vill han lyssna på hennes eskapader med andra karlar är det ok med mig, men jag vill inte höra hans gnäll sen om att hon ringer om ointressanta saker.
Jag vill inte heller att han tar sådana samtal när vi gör saker ihop, då får han lägga på, jag kommer inte längre sitta och vänta på att hon ska säga sitt och sen lyssna på honom när han gnäller över att hon ringt om skit, igen. Jag kommer helt enkelt gå min väg och göra något annat. Om vi tex ska ha en romantisk middag, då får han stänga av ljudet om så är.

Han måste också säga ifrån att vi som har jobb faktiskt sover på nätterna och bara för att hon vänder på dygnet så är det bara ok att ringa efter 22 om det har hänt något med barnet som kräver akutvård. Alltså inte att barnet vägrar sova, har trillat och fått ett skrubbsår etc. Vi kan inget göra åt saken, han kommer inte åka 1½ tim enkel resväg för att blåsa på barnets knä.

Hon måste sluta tigga pengar hela tiden, hon har underhåll (barnet är 3) vi köper vinterkläder och skor och oftast också regnkläder, pulka tex och lite annat säsongsbetonade leksaker samt en bilbarnstol, hon får faktiskt betala resten. Att hon sen inte har råd att gå ut och festa när hon är barnfri är inte vårt fel, hon har lyckats få sparken i ett yrke där det är brist på utbildad personal. Inte en gång, utan två.

Han måste inse att om jag diskuterar uppfostring med honom, är det inte för att förringa hans insats utan för att vi ska ha samma förhållningssätt. Hans sätt är att ryta i och tro att barnet lyder ögonblickligen och aldrig gör så igen. Mammans sätt är att låta barnet få som han vill så han blir tyst. (Hennes egna ord när vi frågade hur hon hanterade hans utbrott för att göra likadant, vi kommer inte göra likadant)

Om vi kommer överens om ett sätt att hantera barnets utbrott så måste han hålla sig till det.

Händer inget på ovanstående punkter så ger jag upp. Då får de uppfostra sitt barn bäst de gitter men jag kommer inte finnas med vid umgängestillfällena, jag kommer kräva enskild ekonomi och så bidrar vi till det gemensamma. Då får jag och mina barn råd att vistas på hotell eller så varje gång barnet är här. Detta kommer dock att leda till separation om jag känner mig själv rätt, jag vill må bra i mitt liv och det gör jag inte om vi delar upp familjen på det här viset.

Har jag helt galna krav eller är det sunt förnuft?

Anonym (f)

Äldre 3 Feb 09:37

#11

Anonym (Lyssna!) skrev 2014-02-03 09:31:25 följande:

Ja, han måste bestämma om han vill leva med mig eller inte, det är vad det i slutändan kommer att handla om.
Ang sakerna så är det saker som MAMMAN får hem till sig. Pulka etc har vi här också, för det blir för stort att släpa med, men kläder skickas med eftersom vi har helgumgänge bara. Men ytterkläder köper alltså vi, inte mamman. Detta är utöver underhållet och barnbidraget som hon får, hon behöver alltså inte lägga några pengar alls ur egen ficka på barnet.

Vill inte pappan ha sin son oftare än bara vh? Om han har honom på halvtid så minskar kanske också mammans behov av att försöka göra honom delaktig i allt som sker.

Anonym (Lyssna!) Trådstartaren

Äldre 3 Feb 09:44

#12

Anonym (f) skrev 2014-02-03 09:37:54 följande:

Vill inte pappan ha sin son oftare än bara vh? Om han har honom på halvtid så minskar kanske också mammans behov av att försöka göra honom delaktig i allt som sker.

Det fungerar inte pga avståndet. Det är 1½ tim enkel resa dit från oss och sen 2 tim tillbaka för att han ska ta sig till sitt jobb. Han börjar jobbet kl 7 utom ibland då han börjar tidigare. Att jag skjutsar är inte heller ett alternativ då jag måste få mina barn till sina skolor i tid.

Anonym (f)

Äldre 3 Feb 09:47

#13

Anonym (Lyssna!) skrev 2014-02-03 09:44:01 följande:

Det fungerar inte pga avståndet. Det är 1½ tim enkel resa dit från oss och sen 2 tim tillbaka för att han ska ta sig till sitt jobb. Han börjar jobbet kl 7 utom ibland då han börjar tidigare. Att jag skjutsar är inte heller ett alternativ då jag måste få mina barn till sina skolor i tid.

Då tycker jag ändå att man md lätthet kan förstå mammans i ditt tycke överdrivna ringande. De flesta vill väl dela föräldraskapets mödor och framgångar med den andra föräldern. Kan man inte göra det på annat sätt så kanske telefonsamtal på något sätt får agera ställföreträdande trygghetsfaktor.

Det du kan kräva är att han inte surar och beter sig illa mot dig. Lägger han ner det så förstår jag inte vad det spelar dig för roll om han låter barnets mamma prata med honom om både barnet och livet i övrigt. Själva ungen inkräktar ju inte allt för mycket på er tid tillsammans, eller hur?

Brumma

Äldre 3 Feb 10:10

#14

Anonym (f) skrev 2014-02-03 09:47:39 följande:

Då tycker jag ändå att man md lätthet kan förstå mammans i ditt tycke överdrivna ringande. De flesta vill väl dela föräldraskapets mödor och framgångar med den andra föräldern. Kan man inte göra det på annat sätt så kanske telefonsamtal på något sätt får agera ställföreträdande trygghetsfaktor.

Det du kan kräva är att han inte surar och beter sig illa mot dig. Lägger han ner det så förstår jag inte vad det spelar dig för roll om han låter barnets mamma prata med honom om både barnet och livet i övrigt. Själva ungen inkräktar ju inte allt för mycket på er tid tillsammans, eller hur?

Nej, jag kan inte med lätthet förstå att ett ex - oavsett om man har barn ihop - ringer flera gånger om dagen. Det finns ingen som helst anledning (nej, att ringa o berätta varje vardaglig sak ÄR inte nödvändig). Självklart inkräktar det att hon ringer eftersom han avbryter det han håller på med.

TS - en ide - hur vore det om ni byter hemnummer samt mannens mobilnummer. Håll de hemliga. Sedan skaffar ni en extra mobil (ta en gammal o köp ett kontantkort) som mamman får numret till. Då vet ni att det inte är ngn annan som kan tänkas ringa på den telefonen. Meddela sedan skriftligen att pappan hädanefter enbart kommer att prata med henne om det gäller barnet och enbart om det är akut eller påverkar umgänget. Alla andra ämnen kommer att leda till att pappan lägger på luren och stänger av ljudet. Händer det ngt med barnet så får hon då skicka ett sms.

Sedan får han se till att HÅLLA det. Annars är det inte mkt med att ställa de kraven på henne.

Vad gäller att prata med barnet så skriv att barnet är välkommen att ringa sin mamma när som under umgänget, men det måste vara på barnets villkor. Barnet ringer om det vill prata med mamma, mamma ringer inte o sätter press på barnet.

Gällande pengar. Så länge pappan ger med sig o ger henne pengar eller köper sådant som rimligtvis ingår i underhållet så kommer hon fortsätta be om pengar. Pappan måste sluta gå med på alla sådana krav. Gör han inte det är det en självklarhet att ni då har separat ekonomi. Så kan han själv bestämma vad han vill betala.

Uppfostran. Det är svårt det där.. Antingen får han sköta barnet själv, eller så får ni försöka ha samma krav o tillvägagångssätt.

Anonym (Lyssna!) Trådstartaren

Äldre 3 Feb 10:12

#15

Anonym (f) skrev 2014-02-03 09:47:39 följande:

Då tycker jag ändå att man md lätthet kan förstå mammans i ditt tycke överdrivna ringande. De flesta vill väl dela föräldraskapets mödor och framgångar med den andra föräldern. Kan man inte göra det på annat sätt så kanske telefonsamtal på något sätt får agera ställföreträdande trygghetsfaktor.

Det du kan kräva är att han inte surar och beter sig illa mot dig. Lägger han ner det så förstår jag inte vad det spelar dig för roll om han låter barnets mamma prata med honom om både barnet och livet i övrigt. Själva ungen inkräktar ju inte allt för mycket på er tid tillsammans, eller hur?

Jag vet inte om du förstod det jag skrev att han får prata som han vill, men det ska inte gå ut över mig. Barnet inkräktar givetvis inte på min tid med mannen då barnet bara är här på helger.

Tja, du får ha din åsikt, men jag är av den åsikten att skiljer man sig eller som här, skaffar barn med någon som inte vill ha barn får man rikta in sig på att bli ensam förälder på så sätt att man faktiskt inte kan dela föräldraskapet på samma vis som när man bor ihop.
Dessutom, det kanske du inte heller förstod, så handlar merparten av samtalen inte om barnet, utan om annat. Att kolla av hämtningstid tar inte 6 samtal per dag i en v. Inte heller att tala om ifall barnet äter medicin eller behöver smörjas pga eksem eller liknande.

Vill pappan dela detta med henne på det här viset så får han, så länge det inte går ut över oss. Gör det det, vilket det i nuläget gör, så får han välja om han vill leva med mig eller inte.

Emmel

Äldre 3 Feb 10:14

#16

Brumma skrev 2014-02-03 10:10:29 följande:

Nej, jag kan inte med lätthet förstå att ett ex - oavsett om man har barn ihop - ringer flera gånger om dagen. Det finns ingen som helst anledning (nej, att ringa o berätta varje vardaglig sak ÄR inte nödvändig). Självklart inkräktar det att hon ringer eftersom han avbryter det han håller på med.

TS - en ide - hur vore det om ni byter hemnummer samt mannens mobilnummer. Håll de hemliga. Sedan skaffar ni en extra mobil (ta en gammal o köp ett kontantkort) som mamman får numret till. Då vet ni att det inte är ngn annan som kan tänkas ringa på den telefonen. Meddela sedan skriftligen att pappan hädanefter enbart kommer att prata med henne om det gäller barnet och enbart om det är akut eller påverkar umgänget. Alla andra ämnen kommer att leda till att pappan lägger på luren och stänger av ljudet. Händer det ngt med barnet så får hon då skicka ett sms.
Sedan får han se till att HÅLLA det. Annars är det inte mkt med att ställa de kraven på henne.

Vad gäller att prata med barnet så skriv att barnet är välkommen att ringa sin mamma när som under umgänget, men det måste vara på barnets villkor. Barnet ringer om det vill prata med mamma, mamma ringer inte o sätter press på barnet.

Gällande pengar. Så länge pappan ger med sig o ger henne pengar eller köper sådant som rimligtvis ingår i underhållet så kommer hon fortsätta be om pengar. Pappan måste sluta gå med på alla sådana krav. Gör han inte det är det en självklarhet att ni då har separat ekonomi. Så kan han själv bestämma vad han vill betala.

Uppfostran. Det är svårt det där.. Antingen får han sköta barnet själv, eller så får ni försöka ha samma krav o tillvägagångssätt.

Bra inlägg!

Anonym (Lyssna!) Trådstartaren

Äldre 3 Feb 10:30

#17

Brumma skrev 2014-02-03 10:10:29 följande:

Nej, jag kan inte med lätthet förstå att ett ex - oavsett om man har barn ihop - ringer flera gånger om dagen. Det finns ingen som helst anledning (nej, att ringa o berätta varje vardaglig sak ÄR inte nödvändig). Självklart inkräktar det att hon ringer eftersom han avbryter det han håller på med.

TS - en ide - hur vore det om ni byter hemnummer samt mannens mobilnummer. Håll de hemliga. Sedan skaffar ni en extra mobil (ta en gammal o köp ett kontantkort) som mamman får numret till. Då vet ni att det inte är ngn annan som kan tänkas ringa på den telefonen. Meddela sedan skriftligen att pappan hädanefter enbart kommer att prata med henne om det gäller barnet och enbart om det är akut eller påverkar umgänget. Alla andra ämnen kommer att leda till att pappan lägger på luren och stänger av ljudet. Händer det ngt med barnet så får hon då skicka ett sms.
Sedan får han se till att HÅLLA det. Annars är det inte mkt med att ställa de kraven på henne.

Vad gäller att prata med barnet så skriv att barnet är välkommen att ringa sin mamma när som under umgänget, men det måste vara på barnets villkor. Barnet ringer om det vill prata med mamma, mamma ringer inte o sätter press på barnet.

Gällande pengar. Så länge pappan ger med sig o ger henne pengar eller köper sådant som rimligtvis ingår i underhållet så kommer hon fortsätta be om pengar. Pappan måste sluta gå med på alla sådana krav. Gör han inte det är det en självklarhet att ni då har separat ekonomi. Så kan han själv bestämma vad han vill betala.

Uppfostran. Det är svårt det där.. Antingen får han sköta barnet själv, eller så får ni försöka ha samma krav o tillvägagångssätt.

Vi har inget hemnr och han använder numer bara sin jobbmobil, som hon inte har nr till. Detta efter att jag har talat om att jag blir stressad av att veta att hon kan ringa närsomhelst. Det låter ju fint och bra, men han har vidarekopplat sin vanliga mobil till jobbmobilen... Jag vet ärligt talat inte om han är dum, eller om han bara inte fattar..

Allt det du säger, det är saker jag har talat med honom om, men känner inte att han lyssnar, han tycker det låter bra när vi pratar, men sen när han ska genomföra det hela.. Ja, då faller det för att han är så rädd för konflikter.
Kanske är det där vi måste börja, med hans rädsla för konflikter.

Barnet är så litet än så det tänker inte på att ringa, men vi skulle kunna komma överens om att mamman ringer och säger godnatt fredag och lördag kanske, då får hon prata lite men det blir inte överväldigande och stressande.

Just pengarna har han slutat ge henne nu faktiskt, men hon ringer fortfarande. Det avtar kanske snart när han säger nej konstant. Vi satte oss och kollade vad hon fått i pengar sedan vi blev ihop, inkl sakerna vi har köpt extra (som vi dock är helt ok med att köpa) och han blev inte så glad över summan

Då sa han självmant ifrån.

Jag måste helt enkelt få honom att förstå på allvar att han gamblar med vårt liv tillsammans när han håller på så här. Jag är beredd nu att lämna om alternativet är att leva kvar så som vi lever nu. Tidigare var jag inte riktigt det.

Brumma

Äldre 3 Feb 10:47

#18

Anonym (Lyssna!) skrev 2014-02-03 10:30:58 följande:

Vi har inget hemnr och han använder numer bara sin jobbmobil, som hon inte har nr till. Detta efter att jag har talat om att jag blir stressad av att veta att hon kan ringa närsomhelst. Det låter ju fint och bra, men han har vidarekopplat sin vanliga mobil till jobbmobilen... Jag vet ärligt talat inte om han är dum, eller om han bara inte fattar..

Allt det du säger, det är saker jag har talat med honom om, men känner inte att han lyssnar, han tycker det låter bra när vi pratar, men sen när han ska genomföra det hela.. Ja, då faller det för att han är så rädd för konflikter.
Kanske är det där vi måste börja, med hans rädsla för konflikter.

Barnet är så litet än så det tänker inte på att ringa, men vi skulle kunna komma överens om att mamman ringer och säger godnatt fredag och lördag kanske, då får hon prata lite men det blir inte överväldigande och stressande.

Just pengarna har han slutat ge henne nu faktiskt, men hon ringer fortfarande. Det avtar kanske snart när han säger nej konstant. Vi satte oss och kollade vad hon fått i pengar sedan vi blev ihop, inkl sakerna vi har köpt extra (som vi dock är helt ok med att köpa) och han blev inte så glad över summan

Då sa han självmant ifrån.

Jag måste helt enkelt få honom att förstå på allvar att han gamblar med vårt liv tillsammans när han håller på så här. Jag är beredd nu att lämna om alternativet är att leva kvar så som vi lever nu. Tidigare var jag inte riktigt det.

Ja. Han måste klara av att ta konflikten. Att han dock numera gör det gällande pengarna är ju ett steg i rätt riktning ;)

Att låta barnet säga godnatt är ju en jättebra ide - OM barnet själv mår bra av det. Här fick vi en period stoppa alla samtal med mamman under umgänget eftersom barnet blev ledset (dåligt samvete för att mamma var ensam o längtade). Numera funkar det bra igen o hon är tillräckligt stor att sköta det själv (har egen mobil).

Du måste få honom att förstå vad han riskerar. Frågan är om han verkligen fattat det...

Anonym (Lyssna!) Trådstartaren

Äldre 3 Feb 11:04

#19

Brumma skrev 2014-02-03 10:47:37 följande:

Ja. Han måste klara av att ta konflikten. Att han dock numera gör det gällande pengarna är ju ett steg i rätt riktning ;)

Att låta barnet säga godnatt är ju en jättebra ide - OM barnet själv mår bra av det. Här fick vi en period stoppa alla samtal med mamman under umgänget eftersom barnet blev ledset (dåligt samvete för att mamma var ensam o längtade). Numera funkar det bra igen o hon är tillräckligt stor att sköta det själv (har egen mobil).

Du måste få honom att förstå vad han riskerar. Frågan är om han verkligen fattat det...

Ja ett steg i rätt riktining är det

Och nej, jag undrar om han verkligen fattat vad han riskerar. Jag blir sällan arg så som han menar med arg, dvs skriker. Vi har varit oense många ggr men vi diskuterar och visst kan tonen höjas då, men skrika på honom har jag aldrig gjort.

Jag tror inte barnet skulle fara illa av att säga god natt. Har ibland hört mamman genom telefonen de ggr barnet sagt ja till att prata och hon säger saker som 'Mamma saaaaaaaaaaaaaaaaaaaknar dig gulleplutt, saknar du mamma?' Barnet säger då 'nej' vilket får henne skitarg och det är vårt fel så klart barnet vågar inte säga något annat.

Barnet säger ibland, mamma? och då frågar vi om han saknar mamma, ja kan han säga ibland och nej ibland. Säger barnet ja så frågar vi om han vill ringa men det vill han oftast inte.
Barnet verkar leva här och nu, (som de felsta barn ju gör) jag tror inte barnet frågar efter oss hos mamman heller. Även om hon säger det för att 'få' ringa, barnet talar då 30 sek i tfn och sen vill mamman prata...

Usch känns inte kul detta men jag måste, jag vill inte må så här längre

Nöjd man

Äldre 3 Feb 12:32

#20

Anonym (Lyssna!) skrev 2014-02-03 11:04:30 följande:

Ja ett steg i rätt riktining är det

Och nej, jag undrar om han verkligen fattat vad han riskerar. Jag blir sällan arg så som han menar med arg, dvs skriker. Vi har varit oense många ggr men vi diskuterar och visst kan tonen höjas då, men skrika på honom har jag aldrig gjort.

Jag tror inte barnet skulle fara illa av att säga god natt. Har ibland hört mamman genom telefonen de ggr barnet sagt ja till att prata och hon säger saker som 'Mamma saaaaaaaaaaaaaaaaaaaknar dig gulleplutt, saknar du mamma?' Barnet säger då 'nej' vilket får henne skitarg och det är vårt fel så klart barnet vågar inte säga något annat.

Barnet säger ibland, mamma? och då frågar vi om han saknar mamma, ja kan han säga ibland och nej ibland. Säger barnet ja så frågar vi om han vill ringa men det vill han oftast inte.
Barnet verkar leva här och nu, (som de felsta barn ju gör) jag tror inte barnet frågar efter oss hos mamman heller. Även om hon säger det för att 'få' ringa, barnet talar då 30 sek i tfn och sen vill mamman prata...

Usch känns inte kul detta men jag måste, jag vill inte må så här längre

Jag känner så igen mig med min yngstas mamma. Min uppfattning är att hon helt enkelt inte förstår. Det är något som saknas när det gäller hur förhålla sig till andra människor.

Det jag har gjort för att få det att fungera drägligt är att hålla den löpande kontakten på sms och mail. Om hon ringer så väljer jag om jag vill svara eller inte. Svarar jag inte kommer ofta ett sms om någon trivial eller helt oväsentlig grej.

Har sagt massor av gånger att hon kan inte ringa när som helst och hur ofta som helst bara för att hon vill. Efter drygt fyra år och massor av samtal om detta så tror jag det gått in lite grann.

Stå på dig med att få din man att de jobbiga som det innebär att sätta gräns. Det finns ingen enkel väg i detta. Säg åt honom att nu har han chansen att göra det med dig som moraliskt stöd men tar han inte den så får han fixa det själv i framtiden eller gå under.

nattregn

Äldre 3 Feb 15:20

#21

På smartphones så går det att ladda ner en app och blocka nr. Varken sms eller samtal kommer fram. SMS hamnar i en särskild inkorg som din man kan läsa när han känner för det. Låter som fler som skrivit i denna tråd skulle ha glädje av denna app.

TS dina krav är långt i från orimliga, stå på dig. Försök få honom att fatta, kanske kan du be nån av dina vänner börja ringa mängden samtal som exet gör i en vecka och sedan kan du sitta och beklaga dig över kompisen till din man? Det verkar ju som om han fattar när han verkligen får det svart på vitt?

Anonym (Lyssna!) Trådstartaren

Äldre 3 Feb 17:12

#22

Nöjd man skrev 2014-02-03 12:32:45 följande:

Jag känner så igen mig med min yngstas mamma. Min uppfattning är att hon helt enkelt inte förstår. Det är något som saknas när det gäller hur förhålla sig till andra människor.

Det jag har gjort för att få det att fungera drägligt är att hålla den löpande kontakten på sms och mail. Om hon ringer så väljer jag om jag vill svara eller inte. Svarar jag inte kommer ofta ett sms om någon trivial eller helt oväsentlig grej.

Har sagt massor av gånger att hon kan inte ringa när som helst och hur ofta som helst bara för att hon vill. Efter drygt fyra år och massor av samtal om detta så tror jag det gått in lite grann.

Stå på dig med att få din man att de jobbiga som det innebär att sätta gräns. Det finns ingen enkel väg i detta. Säg åt honom att nu har han chansen att göra det med dig som moraliskt stöd men tar han inte den så får han fixa det själv i framtiden eller gå under.

Ja tror hon fattar men ändå inte. Det är som om hon inte kan kontrollera sig när hon så gärna vill prata. Hon känner sig väl ensam antar jag. Hon hade en kille för en tid sedan, då minskade samtalen till noll. Det var min man som fick ringa vid umgänget och säga att jag är framme om 30 min. en underbar tid kan jag säga. Min man var också väldigt mycket gladare då och det sa han också, kanske ska jag påminna honom om det..

Ja, jag har försökt att han ska ha kontakten via mail, men han tar inte konflikten med henne helt enkelt. Ja, jag får säga så också att han gör detta med mig eller får ta allt själv framöver.

Anonym (Lyssna!) Trådstartaren

Äldre 3 Feb 17:14

#23

nattregn skrev 2014-02-03 15:20:18 följande:

På smartphones så går det att ladda ner en app och blocka nr. Varken sms eller samtal kommer fram. SMS hamnar i en särskild inkorg som din man kan läsa när han känner för det. Låter som fler som skrivit i denna tråd skulle ha glädje av denna app.

TS dina krav är långt i från orimliga, stå på dig. Försök få honom att fatta, kanske kan du be nån av dina vänner börja ringa mängden samtal som exet gör i en vecka och sedan kan du sitta och beklaga dig över kompisen till din man? Det verkar ju som om han fattar när han verkligen får det svart på vitt?

Mmm men han vill inte det, han är rädd att inte bli nådd om det händer barnet något. Hahahahaha, ja jag kanske skulle be min bästa vän ringa i tid och otid och prata tio min här, en kvart där

Hon är nyskild och singel så hon ställer garanterat upp

Nöjd man

Äldre 4 Feb 08:23

#24

Anonym (Lyssna!) skrev 2014-02-03 17:12:36 följande:

Ja tror hon fattar men ändå inte. Det är som om hon inte kan kontrollera sig när hon så gärna vill prata. Hon känner sig väl ensam antar jag. Hon hade en kille för en tid sedan, då minskade samtalen till noll. Det var min man som fick ringa vid umgänget och säga att jag är framme om 30 min. en underbar tid kan jag säga. Min man var också väldigt mycket gladare då och det sa han också, kanske ska jag påminna honom om det..

Ja, jag har försökt att han ska ha kontakten via mail, men han tar inte konflikten med henne helt enkelt. Ja, jag får säga så också att han gör detta med mig eller får ta allt själv framöver.

Kan till viss del hålla med om det där om att hon fattar men inte kan styra sig. Det handlar bara om henne och hennes behov upplever jag.

Men det går att styra upp. Till att börja med så måste din kille vara konsekvent och inse att deras barn inte far illa bara för att han inte pratar med deras mamma varje gång hon vill ha kontakt. Han måste ta ansvar och inte vara en del i hennes sjuka behov.

Hon som bär upp

Äldre 5 Feb 00:07

#25

Jag känner igen delar av det där. I mitt fall handlar det om att sambon tillskriver sina barns mamma en makt hon inte har. Han tror att han kan blidka henne genom att vika ner sig. Det... är inte attraktivt.

Anonym (Lyssna!) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 09:07

#26

Hon som bär upp skrev 2014-02-05 00:07:49 följande:

Jag känner igen delar av det där. I mitt fall handlar det om att sambon tillskriver sina barns mamma en makt hon inte har. Han tror att han kan blidka henne genom att vika ner sig. Det... är inte attraktivt.

Nej precis! Lite så känner jag med. Kanske den aspekten jag ska ta upp

Att liggandet riskerar ta skada

Nöjd man skrev 2014-02-04 08:23:29 följande:

Kan till viss del hålla med om det där om att hon fattar men inte kan styra sig. Det handlar bara om henne och hennes behov upplever jag.

Men det går att styra upp. Till att börja med så måste din kille vara konsekvent och inse att deras barn inte far illa bara för att han inte pratar med deras mamma varje gång hon vill ha kontakt. Han måste ta ansvar och inte vara en del i hennes sjuka behov.

Mmm det är det där med att vara konsekvent... Han är konflikträdd som fasen och hon gapar som fasen och anklagar honom för ditt och datt så just nu är lättaste utvägen att ta skiten och sen lägga på. Tycker han. Men, jag menar att om han aldrig säger ifrån så kommer detta att fortsätta i all evighet. Eller tills hon hittar en kille som stannar.

Nöjd man

Äldre 5 Feb 09:23

#27

Anonym (Lyssna!) skrev 2014-02-05 09:07:09 följande:

Nej precis! Lite så känner jag med. Kanske den aspekten jag ska ta upp

Att liggandet riskerar ta skada

Mmm det är det där med att vara konsekvent... Han är konflikträdd som fasen och hon gapar som fasen och anklagar honom för ditt och datt så just nu är lättaste utvägen att ta skiten och sen lägga på. Tycker han. Men, jag menar att om han aldrig säger ifrån så kommer detta att fortsätta i all evighet. Eller tills hon hittar en kille som stannar.

Hon kommer inte sluta att skrika. Vad han har att välja på är att stå upp för sig själv, sina barn och sin tjej(du) eller lägga sig platt och räkna med att alltid bli överkörd av henne och hennes behov.

Stå bredvid honom och ge honom de stöd han behöver för att stå på sig.
Om han nu är så konflikträdd kan du kanske putta honom lite från din sida.

Anonym (Lyssna!) Trådstartaren

Äldre 5 Feb 09:50

#28

Nöjd man skrev 2014-02-05 09:23:38 följande:

Hon kommer inte sluta att skrika. Vad han har att välja på är att stå upp för sig själv, sina barn och sin tjej(du) eller lägga sig platt och räkna med att alltid bli överkörd av henne och hennes behov.

Stå bredvid honom och ge honom de stöd han behöver för att stå på sig.
Om han nu är så konflikträdd kan du kanske putta honom lite från din sida.

Jag är inte den som är den, jag kan ta en konflikt om det behövs så jag kan putta på honom. Hans ex respekterar mig, kanske just därför och jag har erbjudit mig att ha all kontakt med henne om han nu inte pallar men det vill han inte heller.

Nöjd man

Äldre 5 Feb 10:01

#29

Anonym (Lyssna!) skrev 2014-02-05 09:50:03 följande:

Jag är inte den som är den, jag kan ta en konflikt om det behövs så jag kan putta på honom. Hans ex respekterar mig, kanske just därför och jag har erbjudit mig att ha all kontakt med henne om han nu inte pallar men det vill han inte heller.

Förstår att han tycker det känns fel att lämna över ansvaret på relationen till sitt ex till dig. Men stöd och putta honom så att han vågar/kan stå upp mot sitt ex. Låt honom inte lägga på när hon skriker utan att säga att han kommer inte göra som hon säger utan som han sa att han vill göra det....vad de nu är de är oense om.

Nu lyssnar du på mig!

INNEHÅLL