Hur ska jag göra med styvmor och fadern?

Och en sak till, min sambo har inte varit på ett enda födelsedagsfirande sedan de separerade, vi hade släkten på hans sida, då var inte hon hos oss heller ((hon ville inte, sambon ville inte, barnen brydde sig inte)

Det var inga dåliga "krav" du har. Nycklar till vad jag anser även är mitt hem, finner ingen anledseparera. att sambons ex ska ha det. Julfirande med exet hade jag inte gått med på finns ingen anledning att göra det tillsammans om man valt att separera. Jag har heller aldrig tagit hand om sambons barn, han har fått gå på fritids eller vara hos sin mamma. Hade sambon ställt såna krav hade han åkt ut. Ringa och säga grattis på födelsedagen tycker jag allt att man kan göra. Att den nya ska vara med på kalas du ordna finns väl ingen anledning till, dom kanske firar hemma hos sig sen?

Efter 9 år kan det vara dags att inse att förhållandet är över och att leka kärnfamilj bara blir konstigt när det finns nya partners.

Att sen mannen är en mes som tror att man kan glömma sina 'gamla' barn och bara gå vidare med sin nya familj är en annan sak

Jag tror du får försöka lämna ansvaret för dina barns relation med kommande småsyskon, styvmamma och pappa till pappan. Det är skitjobbigt att se sina barn förlora en förälder men som den andra föräldern kan man inte bidra till en bra relation tyvärr. Ja, man kan naturligtvis låta bli att prata illa om den andra föräldern och så, rent normalt beteende. Men om ditt ex backar från sina barn för husfridens skull kan du inte få honom att kliva fram. Tvärtom, om du pushar på får han en ursäkt (jobbig exfru) att backa ännu längre. Han förlorar sina barn helt och hållet pga sig själv och jag tror att med föräldrar som är negativa till nya flickvännen och en exfru som tycker att han är en mes kommer han att inte att se det själv utan ta den enkla vägen för husfridens skull.

Sen är ju det faktum att man firat jul på ett visst sätt i nio år inte någon anledning att fortsätta göra det i all evighet. Allt förändras över tid.

Nyckel till andra människors hem ska man heller inte ha, om inte alla de som bor där  vill att man ska ha det.

Vi hade nycklar förut, med det menade jag bara att vi hade den relationen till varandra och den var bra. 

Jag förstår att hon inte vill det nu såklart, det respekterar jag fullt o fast, ville mer bara poängtera att vi har haft den relationen tidigare. 

Ang kalasen så är ena kalaset ett släktkalas som faktiskt inte ens hålls hemma vid mig, där hela hans släkt kommer..... De ordnar inte kalas hemma vid sig sen. 

Jag tycker att vissa saker låter tråkiga, som att barnen måste vara på rummet två timmar innan läggdags och speciellt att inte ni två som föräldrar ska kunna vara med på sjukhusbesök och liknande. Dock kan jag helt förstå styvmamman gällande andra saker, ex att ni inte behöver fira jul tillsammans, eftersom man faktiskt måste ta hänsyn till även de "nya" och då ändra sin relation om den varit så tät som eran varit. Det handlar om respekt kan jag tycka. Att hon inte har barnen hemma har jag också full förståelse för, det behöver hon absolut inte då det är pappan som ska ansvara för barnen. Det är ju fint om hon vill det men inget krav utan alla nyfamiljer måste själva få avgöra hur mycket engagemang och ansvar "ickeföräldern" ska ta. Att de ibland för saker utan barnen är också ok (så länge det inte sker var och varannan dag). Jag tycker inte det är sunt för vv barn att föräldrarna gör alla "måsten" de veckor de inte har barnen och lägger 100% fokus på barnen de veckor de är där. Barn behöver vara med i vardagslunket och inte vara med på allt de vuxna gör. Så lite både och kam jag tycka, vissa saker gör HAN fel (hon kan inte tvinga honom, det är han som väljer bort barnen) och gällande vissa saker ställer du för höga krav.

Livet går vidare och relationer förändras. Relationer man har haft förändras när man inleder nya relationer. När man är singel är det nog vanligare att man "stannar" kvar  ngn form av semi-kärnfamilj och tex firar jul och födelsedagar tillsammans med sin fd och barnen.
När det kommer in nya partners så skapas det nya traditioner. Som självklart kan vara svåra att vänja sig vid för den som blir "lämnad", vilket av naturliga skäl brukar vara exet.

Att ni ska kunna träffas runt viktiga saker som läkarbesök känns självklart. Att ni ska ha nycklar och fira jul/nyår/släktakalas tillsammans är kanske något som får höra historien till. Ni behövde några år på er att fasa ut skilsmässan, och nu har ni fått lite hjälp på traven.
Visst är det en sorg, på samma sätt som den "första" skilsmässan var en sorg. Men man måste släppa taget ibland, och i det här läget känns det som att det är dags.

Oj ts, jag tycker det låter som att ni har styrt upp det så att det nästan är omöjligt för någon anan att få plats efter dej. Det är nog sällan som en man eller kvinna som är frånskild sedan förra år och har nytt förhållande och har egna barn som personen åker och firar jul med exet!! Synd bara att den delen av separationen är något den nya kvinnan får ta ist för att ni föräldrar skapade nya roliga traditioner när ni skildes på ett mer hållbart och positivt sätt för era barn. Man kan inte begära att ha tillgång till sina ex hus med egna nycklar. Det blir ju lite extremt att kräva kanske, det är ju inte jättekonstigt att den nya inte vill ha det så, det ville inte jag heller när jag flyttade ihop med min man. Hon ska ju leva där med deras gemensamma barn och vad extremt obehagligt med ett av makens ex som kommer och går som hon vill i någon maktkamp. Sjukhusbesök får ni väl gå på om man vill, men nu tänker jag såhär, min man och hans ex gick nog tillsammans när barnen var mindre, det gör även vi med våran lille son, men med de stora bonusarna så slutade de nog när minstingen var runt 6 år, men det var inte pga mej utan snarare så tror jag att det är väldigt sällan som föräldrar till stora barn går båda två utan man litar nog på att den andra föräldern fixar det själv, det är nog bara normalt. Det där med att få eget rum är oxå något som är som det är när man får småsyskon, då får ju alla i familjen anpassa sig. Det är väl lite konstigt om familjen blir större men bonusbarnen får mer utrymme medans övriga får trängas ihop.

Sedan så tycker jag nog ts att du som mamma ska ska gå ner i arbetstid om barnen är så länge på fritids eller att barnens pappa gör det eller denna fina fina bonuspappan som faktiskt behandlar dem som sina egna en,igt dej. Det känns konstigt att du mållåser på bonusmamman som är den enda som inte känner att hon vill.

Varför skulle hon glida förbi och fika med dig när du har kalas?

Hon verkar iofs för hård och ditt ex verkar fjantig.