• bf2014

    Hur gör ni med äldre syskon? har så dåligt samvete!!

    Hej!
    vi har för 1 månad sedan fått vårt andra barn. Vårt första blir 6 år i sommar. Han har alltså varit enda barnet i snart sex år och är därför väldigt van vid att få all uppmärksamhet som går. Han älskar att gå på dagis men nu har han blivit 15 timmars barn och är bara där 5 timmar om dagen tre dagar i veckan. 

    Dessa 4 veckor sedan bebisen kom så har storebror oturligt nog varit sjuk i förkylning/astma mest hela tiden och har inte kunnat vara på dagis mer än ett par dagar då och då.

    Bebisen äter i princip en gång i timmen och när han inte äter så sover han, tyvärr lyckas vi inte med att lägga ifrån oss honom utan han sover på oss. detta resulterar ju i sin tur till att det inte finns någon tid alls över till att leka/umgås med storebror.

    vi har  en sele till bebisen men han gillar inte att sitta i den. man kan lägga ner honom på en filt eller i babygymmet korta stunder, och när det väl går så passar man ju på att laga mat eller fräscha till sig själv.

    jag märker att storebror tar detta hårt, trots att han försöker visa sig "stor" och att han inte tycker det gör något.. men det blir allt för mycket tid framför tv´n eller ipad och jag har så fruktansvärt dåligt samvete för att det är som det är.
    min fråga blir då, är det så här det är eller har vi bara "otur" med att vi inte kan lägga ner lilleman så man hinner umgås med storebror?
    HUR gör ni andra?? 

  • Svar på tråden Hur gör ni med äldre syskon? har så dåligt samvete!!
  • Flickan och kråkan

    Jag utgår från att man inte kan lägga ner bebisar. Det har vi egentligen inte kunnat göra med något av våra tre barn. Har sjalat dem från födelsen. Om de inte är vana frå start att bäras i ett bärredskap så är det inte helt ovanligt att de protesterar. I jämförelse med att fara runt fritt på mammas/pappas arm så är ju allt ett nedköp . Se till att skaffa ett riktigt bra bärredskap - om du inte redan har det. Sedan stoppar du i liten ute där det finns mycket runt omkring som är kul och distraherar. Somna bebis i famnen och när han/hon somnat så stoppar du i honom/henne i selen. Försök att vara ute mycket. Burna bebisar sover ofta bra och länge ute. Äldre syskon trivs ute. Mammor och pappor mår bra ute . Vad gillar stora att göra. Även med bebis i famnen - ammandes eller sovandes - så kan man sitta vid köksbordet eller på golvet och måla, pussla, bygga med lego etc. 

    Jag tror att de flesta känner lite skuld och att man inte riktigt hinner med de öldsta barnet när man får barn nummer två. Det gjorde jag med. Var inte alls samma sak när trean kom. Nu har jag tre barn i åldern 0-6 år. Visst får de vänta ibland och dela på vår uppmärksamhet men de får ju så enormt mycket annat med syskonskapet

  • Egendomligt

    Bärsjal kanske kan fungera bättre än sele? Då kan man också få bebisen mer "liggande" om det blir bättre.

    Vi fick tvillingar när storebror var knappt två år, tyvärr blev det mycket tv för storebror. Han fick utökad tid hos dagmamman (30 timmar i veckan) för att han åt så dåligt hemma (men åt bra hos dagmamman) och fick mer stiumulans än vad jag kunde erbjuda... Det fungerar ju bara så länge barnet är friskt förstås...

  • lyckligmamma87

    Babygunga kanske kan hjälpa er med ljud vibrator o gungar osv

  • Kasperina

    Jag är ensam med mitt andra barn som nu är 16 månader och har storebror 5,5 år på halvtid. Det gör ju att storebror får vara i centrum hos sin pappa vv vilket säkert hjälp till.
    Jag har pratat, pratat, pratat och pratat med storebror och förklarat att små bebisar tar mycket tid men att det blir bättre ju större hon blir. Jag har läst böcker (hans favorit är "Jag vill också ha ett syskon" av Astrid Lindgren) och jag har varit noga med att visa att jag kan låta bebisen skrika lite om storebror behöver hjälp. Det är inte bara han som måste vänta på uppmärksamhet, även om det är han som får vänta mest. Jag har även varit noga med att få till extra mysstunder när bebisen sover. Mina barn har vägrat både sele och sjal båda två så det har bara varit att lägga ner dem och låta dem skrika om man måste göra något.

  • Flickan och kråkan
    Kasperina skrev 2014-03-20 10:03:43 följande:
    Jag är ensam med mitt andra barn som nu är 16 månader och har storebror 5,5 år på halvtid. Det gör ju att storebror får vara i centrum hos sin pappa vv vilket säkert hjälp till.
    Jag har pratat, pratat, pratat och pratat med storebror och förklarat att små bebisar tar mycket tid men att det blir bättre ju större hon blir. Jag har läst böcker (hans favorit är "Jag vill också ha ett syskon" av Astrid Lindgren) och jag har varit noga med att visa att jag kan låta bebisen skrika lite om storebror behöver hjälp. Det är inte bara han som måste vänta på uppmärksamhet, även om det är han som får vänta mest. Jag har även varit noga med att få till extra mysstunder när bebisen sover. Mina barn har vägrat både sele och sjal båda två så det har bara varit att lägga ner dem och låta dem skrika om man måste göra något.
    Men alltså i ärlighetens namn. En 5,5-åring kan vänta. Det är inte riktigt samma sak med ett spädbarn. Mina äldsta är 6 respektive snart 5 år. Ingen av dem skulle komma på tanke att låta sina lillebror ligga och skrika medan jag hjälper dem med något som inte är av panikkaraktär. Så stora barn begriper ju. Nu är ju inte din yngsta ett spädbarn längre så klart och kan ta sig fram för egen maskin, men TS bebis är en månad gammal. 
  • Louga

    lat storebror hjälpa till. Han kan hjälpa till med blöjbyte, hämta saker etc. Da känner han sig delaktig och det är viktigt för att banden mellan sysken skall bli starka. Tror jag i alla fall.
    Han kan även hjälpa till med maten. Mina barn brukar fa göra saker som duka bordet, steka korv eller diska. Det tycker jag är viktigt för att de skall känna sig behövda och älskade. Eftersom oftas far de göra sadana saker när jag inte kan dabebisen plötsligt blev hungrig eller maste byta blöja eller nagot annat. Da fragar jag dem snälla, hjälp er mamma nu och da är det inga problem. Det vill de gärna. :)

  • Flickan och kråkan

    TS, försök planera in aktiviteter. Jag har en 6-åring i förskoleklass 21 timmar i veckan och en snart 5-åring i förskola 12 timmar i veckan. Båda mina pojkar har gymnastik en gång i veckan och konståkning två gånger i veckan. Äldsta har även idrottsskola en gång i veckan. Ni har ju många hellediga dagar. Muséer, bibliotek eller andra kul ställen ni har där ni bor. Skogen. Ta med lunchlåda ut. De har ju mycket spring i benen så vi försöker vara ute mycket. Stora vill spela fotboll och mellansonen cykla. Jag tar bebis i sjal eller bärsele. Lego har det byggts väldigt mycket under vintern. Går ju att göra med ammande eller sovande bebis i famnen.  

  • Kasperina
    Flickan och kråkan skrev 2014-03-20 10:09:10 följande:
    Men alltså i ärlighetens namn. En 5,5-åring kan vänta. Det är inte riktigt samma sak med ett spädbarn. Mina äldsta är 6 respektive snart 5 år. Ingen av dem skulle komma på tanke att låta sina lillebror ligga och skrika medan jag hjälper dem med något som inte är av panikkaraktär. Så stora barn begriper ju. Nu är ju inte din yngsta ett spädbarn längre så klart och kan ta sig fram för egen maskin, men TS bebis är en månad gammal. 
    När hon var en månad gammal var storebror 4,5 och kände sig rejält undanskuffad. Hon har inte mått dåligt av att få ligga och skrika när jag hjälpt storebror på toaletten, i duschen, med välling eller annat. Det handlar om någon minut i stöten, minuter som hon inte lider av men som visar storebror att han fortfarande är viktig. För mig har det varit viktigt att visa att han fortfarande är viktig för mig även om det har kommit ett barn till.
  • Kasperina
    Flickan och kråkan skrev 2014-03-20 10:09:10 följande:
    Men alltså i ärlighetens namn. En 5,5-åring kan vänta. Det är inte riktigt samma sak med ett spädbarn. Mina äldsta är 6 respektive snart 5 år. Ingen av dem skulle komma på tanke att låta sina lillebror ligga och skrika medan jag hjälper dem med något som inte är av panikkaraktär. Så stora barn begriper ju. Nu är ju inte din yngsta ett spädbarn längre så klart och kan ta sig fram för egen maskin, men TS bebis är en månad gammal. 
    och jag vet inte hur det varit med dina barn, men hade jag aldrig låtit lillan skrika så hade ingen av oss fått vare sig mat, rena kläder eller någorlunda rent i lägenheten
  • Flickan och kråkan
    Kasperina skrev 2014-03-20 10:23:38 följande:
    När hon var en månad gammal var storebror 4,5 och kände sig rejält undanskuffad. Hon har inte mått dåligt av att få ligga och skrika när jag hjälpt storebror på toaletten, i duschen, med välling eller annat. Det handlar om någon minut i stöten, minuter som hon inte lider av men som visar storebror att han fortfarande är viktig. För mig har det varit viktigt att visa att han fortfarande är viktig för mig även om det har kommit ett barn till.
    Men ett storasyskon känner sig väl inte mer viktig för att man låter ett bebissyskon ligga och skrika? För mig är det bara ett heltokigt resonemang. 4-5-åringar förstår rätt mycket. Mina var 4 respektive 5,5 när lillebror föddes. Vi pratade mycket om varför bebisar skriker och vad som händer med ålder, varför de själva inte skriker i samma situation etc. Det var inget de inte förstod. De har kunnat vara trötta på att vänta och ibland tyckt att jag varit heltrist men inget de anklagat lillebror för utan de har haft bra lösningar när man har frågat dem hur de tyckt att vi ska göra, hur de velat göra....och lösningen har aldrig varit att ta dem först och låta lillebror skrika.

    Ja, vi tycker väl olika helt enkelt.
  • Kasperina
    Flickan och kråkan skrev 2014-03-20 10:45:09 följande:
    Men ett storasyskon känner sig väl inte mer viktig för att man låter ett bebissyskon ligga och skrika? För mig är det bara ett heltokigt resonemang. 4-5-åringar förstår rätt mycket. Mina var 4 respektive 5,5 när lillebror föddes. Vi pratade mycket om varför bebisar skriker och vad som händer med ålder, varför de själva inte skriker i samma situation etc. Det var inget de inte förstod. De har kunnat vara trötta på att vänta och ibland tyckt att jag varit heltrist men inget de anklagat lillebror för utan de har haft bra lösningar när man har frågat dem hur de tyckt att vi ska göra, hur de velat göra....och lösningen har aldrig varit att ta dem först och låta lillebror skrika.

    Ja, vi tycker väl olika helt enkelt.
    Ja, jag tror att vi tycker olika, men jag tror även att vi kanske använder ord olika. Jag kunde tex inte hjälpa storebror på toaletten/i duschen/med att öppna lådor och burkar han inte får upp själv med lillan i famnen, och för att undvika skrik hade han fått vänta i flera timmar.
  • bf2014

    Tack för era svar!
    Jag antar att det är vanligt detta med tidsbristen till de äldre syskonen, och att man kanske får lära sig att "mutlitaska" lite mer
    igår lyckades jag komma ut med barnvagnen på promenad/lekparkshäng i över en timme. Rekord för lillen att sova så länge i vagnen. och tidigare har han alltid vaknat så fort man slutat promenera, denna gång gick det bra att "köra vagnen fram och tillbaka" vid lekparken medan sonen lekte.
    vilken skillnad på dag, att kunna komma ut och vara aktiv!

    sjal, det testade vi till storebror när han var liten och jag blev aldrig kompis med sjalandet krånglig att knyta osv.. 

    visst kan man spela spel tex medan man ammar, det har vi gjort ett par ggr. men att göra mer avancerade grejer som bygga med lego, pussla osv medan lillen äter eller sover är ju lite svårare tycker jag. (eftersom han sover på mitt bröst/mage kan man ju bara sitta i soffan eller i sängen typ).

  • Flickan och kråkan
    bf2014 skrev 2014-03-21 08:49:09 följande:j
    visst kan man spela spel tex medan man ammar, det har vi gjort ett par ggr. men att göra mer avancerade grejer som bygga med lego, pussla osv medan lillen äter eller sover är ju lite svårare tycker jag. (eftersom han sover på mitt bröst/mage kan man ju bara sitta i soffan eller i sängen typ).
    Det är en träningssak skulle jag säga . Det är ju när de sover om det är så smidigt att ha dem i sjal eller bärsele.
  • isolande

    Hade oxå enormt dåligt samvete för vår största när lillen kom. Han sov dessutom helt värdelöst första 8 månaderna och jag var ett vrak. Orkade ingenting förutom att amma och hämta på dagis. Leka med lego under amning var inte ett alternativ eftersom amningen strulade från dag ett. Gå ut eller hitta på aktiviteter med stora var helt uteslutet.

    Men det blev bättre! Lillen vande sig vid bärselen, vi bytte till ersättning och han sov bättre. Numera är vi alla ute så mycket det bara går och det är snarare den lille som blir på undantag. Han får sitta i vagnen eller i sandlådan medan stora får gunga/åka rutchbana/bli jagad av mamma.

    Så TS, ge det tid, din stora far inte illa av några trista månader, snart är allt enklare och dessutom våren här! Då kan ni vara ute och mysa hur mkt som helst. Prova olika bärselar till den lilla oxå. Min lille HATADE Babybjörn och alla former av sjalar, men Ergo fungerade superbra. Han har fått hänga på min mage hela vintern medan storasyrran röjt runt Glad

  • bf2014

    Ja förhoppningsvis blir det bara lättare och lättare för var dag som går! just nu är ju allt nytt både för mig och storebror. känns som om man får barn för första gången igen när det gått så lång tid.

  • mammalovis

    Tack och lov har storasyster varit mycket lättare att lägga ner än storasyster var. Så här i efterhand känns det som att storasyster bodde i sjalen som bebis. Bästa sättet att få henne att sova uppåt 3-4 timmar i taget var i sjalen, då jag samtidigt kunde lägga mig i soffan och vila då nätterna kunde bestå av amning varannan timme.

    Så ta fram sjalen, kolla på Youtube och testa knytningar som går att amma i. Jag testade med andra barnet, men hon ville inte utan krävde hela tiden att huvudet var fritt, men för storasyster var det perfekt och vi var med på körövningar också. Dubbelt omslutet kryss tror jag knytningen hette, förutsätter dock att man har en elastisk långsjal. Första veckan tar det lite tid att få till det, svårast är väl att dra den tillräckligt hårt och ändå få ner bebisen. Jag knyter först och stoppar i bebisen sedan. Funkar även i sittande position.

    Sedan får man passa på att läsa för barnet och annat som räcker med att man mest finns med.

    Dessutom får man tänka att livet ser ut så här och nu och att det troligen blir bättre med tiden. Nu är tösen 9,5 månader och kravlar iväg på egna äventyr och ställer sig mot allt. Är ni dessutom två vuxna i familjen får ni ägna mer tid åt storebror på kvällen.

  • cloudberry79

    Min första var också stor när lillasyster föddes, fem år. Lillasyster bar jag nästan hela tiden i bärsele eller i famnen, hon bara åt och sov och ville inte vara själv. Vi var mycket ute när hon var liten, då kunde storebror leka i lekparken medan jag rullade vagnen eller gungade selen. Framför allt hade vi ofta andra stora barn på besök, så han fick en lekkamrat. Han behövde ingen hjälp med dusch, dricka vatten osv, sånt förutsätter jag att de flesta större barn kan själva. Se till att välja aktiviteter som stora barnet gillar och låt den lilla bara hänga med.

    Trots att jag har haft en skrikbebis som tvåa har hon aldrig någonsin lagts ensam ner på golvet och skrikit. Det går att lösa på betydligt bättre sätt.


    Just NO.
  • Vinterankan

    Ägna tiden när du kan lägga ifrån dig lillebror och e han sover åt det stora barnet istället för åt matlagning och dig själv. Så fixar du dig själv när pappan är hemma och att maten också lagas när pappan är hemma och tillräckligt mycket för att räcka till matlådor som man kan värma på dagarna.

Svar på tråden Hur gör ni med äldre syskon? har så dåligt samvete!!