Tjoffsan

Äldre 3 Apr 08:15

37 svar

MA upptäckt v18...nu då?

Hej.

V18 var vi på ett rutin ul, och det visade sig att vår lille inte hade några livstecken och att det stannat upp i v13.
Nästan en halv graviditet fick jag gå och vi såg enormt fram emot detta.
Först fick jag startad miniförlossning och därefter skrapning 6 dagar senare då tabletterna som skulle hjälpa moderkakan ut inte fungerade.
Nu funderar jag fram och tillbaka på hur det blir nu?
Ska man räkna från förlossningsdagen eller från skrapningen?
När kan man räkna med äl igen?

Vi vill snabbt bli gravida igen, då det känns som att det är den ända grejen som kan vända den här båten.
Alla missfall är såklart sorgliga men att gå en halv graviditet ovetandes, den tar!

plopp76

Äldre 14 Apr 10:31

#21

Hej!

Jag läser era hemska upplevelser och känner precis samma... jag har inget MA i bagaget, men drabbades av en infektion förra veckan och på tre dagar var det över. I torsdags födde jag ut vår lilla, var i v 19+3 då. Det gick väl "bra" eller vad man säger och allt verkar ha kommit ut. Jag är hemma igen, proverna ser bättre ut men tomheten efter den lilla är oändligt.

Vi har fått "domen" att vänta minst 3-6 månader. Allre helst 1 år. Jag har fyllt 38 så det känns inte alls som om vi kommer kunna lyckas igen. Men vi ska få prata med en läkare igen imorgon så får vi se vad dom säger. Vi vill veta varför vi måste vänta, vad det är som är farligt med att försöka igen...

Är det ok om jag hänger här lite grann även om min lilla levde då jag födde?

Kram

BettyBoop81

Äldre 14 Apr 11:14

#22

plopp76 skrev 2014-04-14 10:31:07 följande:

Hej!

Jag läser era hemska upplevelser och känner precis samma... jag har inget MA i bagaget, men drabbades av en infektion förra veckan och på tre dagar var det över. I torsdags födde jag ut vår lilla, var i v 19+3 då. Det gick väl "bra" eller vad man säger och allt verkar ha kommit ut. Jag är hemma igen, proverna ser bättre ut men tomheten efter den lilla är oändligt.

Vi har fått "domen" att vänta minst 3-6 månader. Allre helst 1 år. Jag har fyllt 38 så det känns inte alls som om vi kommer kunna lyckas igen. Men vi ska få prata med en läkare igen imorgon så får vi se vad dom säger. Vi vill veta varför vi måste vänta, vad det är som är farligt med att försöka igen...

Är det ok om jag hänger här lite grann även om min lilla levde då jag födde?

Kram

självklart får du vara med i denna tråden

usch vet precis hur du har det och känner.. du och jag var lika långt gångna och genomförde den hemska saken samma dag .

Har du möjligtvis facebook så vi kan följas åt och lära känna varandra bättre?

kram

plopp76

Äldre 14 Apr 11:30

#23

BettyBoop81 skrev 2014-04-14 11:14:42 följande:

självklart får du vara med i denna tråden

usch vet precis hur du har det och känner.. du och jag var lika långt gångna och genomförde den hemska saken samma dag .

Har du möjligtvis facebook så vi kan följas åt och lära känna varandra bättre?

kram

Jag skickar PM till dig.

Det är så ofattbart... vi har ju köpt spjälsäng, babyskydd och lite annat smått. Vi hade ju bestämt oss för vilken vagn vi skulle beställa. Nu vet vi inte ens när vi får klartecken att försöka igen. Vi har en telefontid imorgon med en av läkarna som vi träffade förra veckan, vi hoppas på att få fler svar då. Jag är 38 år så det känns lixom som om tiden är en bristvara.

Är du sjukskriven nu? Jag är det denna vecka och halvtid nästa vecka. Just nu fattar jag inte hur jag ska kunna gå tillbaka alls... men det blir säkert bättre framöver.

Maggis01

Äldre 14 Apr 13:13

#24

plopp76 skrev 2014-04-14 11:30:34 följande:

Jag skickar PM till dig.

Det är så ofattbart... vi har ju köpt spjälsäng, babyskydd och lite annat smått. Vi hade ju bestämt oss för vilken vagn vi skulle beställa. Nu vet vi inte ens när vi får klartecken att försöka igen. Vi har en telefontid imorgon med en av läkarna som vi träffade förra veckan, vi hoppas på att få fler svar då. Jag är 38 år så det känns lixom som om tiden är en bristvara.

Är du sjukskriven nu? Jag är det denna vecka och halvtid nästa vecka. Just nu fattar jag inte hur jag ska kunna gå tillbaka alls... men det blir säkert bättre framöver.

Förstår (nästan) hur det känns. Jag fick två missfall i vecka 14 och i vecka 11 när jag var 38 år, innan vi till sist fick vår ljuvliga dotter strax innan jag fyllde 40. Just det faktum att man vet att tiden är begränsad gör det hela så fruktansvärt knäckande.

Hoppas ni inte behöver vänta så länge med att försöka igen och att det går bra nästa gång.

Kram

BettyBoop81

Äldre 14 Apr 14:04

#25

plopp76 skrev 2014-04-14 11:30:34 följande:

Jag skickar PM till dig.

Det är så ofattbart... vi har ju köpt spjälsäng, babyskydd och lite annat smått. Vi hade ju bestämt oss för vilken vagn vi skulle beställa. Nu vet vi inte ens när vi får klartecken att försöka igen. Vi har en telefontid imorgon med en av läkarna som vi träffade förra veckan, vi hoppas på att få fler svar då. Jag är 38 år så det känns lixom som om tiden är en bristvara.

Är du sjukskriven nu? Jag är det denna vecka och halvtid nästa vecka. Just nu fattar jag inte hur jag ska kunna gå tillbaka alls... men det blir säkert bättre framöver.

Usch.. blir så mkt mer påtagligt när man börjat inhandla saker till knytet oxså får man en käftsmäll...

ja jag är sjukskriven fram till 27 april..skönt att kunna gråta ut och försöka ladda upp batterierna för att så småningom komma tillbaxs till vardagen..eller försöka iallafall

tror man behöver komma in i vardagen igen

plopp76

Äldre 14 Apr 18:12

#26

Maggis01 skrev 2014-04-14 13:13:46 följande:

Förstår (nästan) hur det känns. Jag fick två missfall i vecka 14 och i vecka 11 när jag var 38 år, innan vi till sist fick vår ljuvliga dotter strax innan jag fyllde 40. Just det faktum att man vet att tiden är begränsad gör det hela så fruktansvärt knäckande.

Hoppas ni inte behöver vänta så länge med att försöka igen och att det går bra nästa gång.

Kram

Ja vecka 11 och 14 är nog nästan lika illa iallafall... Man har hunnit med att vänja sig vid tanken att det ska komma en liten. Oavsett är alla missfall lika hemska för de som upplever dem. Det spelar nog ingen roll när dom inträffar.

Jag känner mig så oändligt gammal! Det känns som om jag kommer bli långt förbi 40 innan vi kommer få nåt barn. Så klart är det ju inte så. Eller behöver inte bli så. Min sambo är iallafall helt underbar. Han finns till hands och vi har verkligen varandra i allt detta hemska.

plopp76

Äldre 14 Apr 18:20

#27

BettyBoop81 skrev 2014-04-14 14:04:07 följande:

Usch.. blir så mkt mer påtagligt när man börjat inhandla saker till knytet oxså får man en käftsmäll...

ja jag är sjukskriven fram till 27 april..skönt att kunna gråta ut och försöka ladda upp batterierna för att så småningom komma tillbaxs till vardagen..eller försöka iallafall

tror man behöver komma in i vardagen igen

Ja och vi har ändå inte handlat massa saker. Men vi har hela tiden tänkt att vi måste oxå få vara lyckliga. Oron för vad som kan hända får ju inte dominera tiden som gravid, man måste ju våga vara glad!

Men... får vi möjlighet igen så är vi överens om att vänta tills de veckor passerat då det faktiskt är möjligt att rädda en för tidigt född bebis. Jag tänker att om det bara hänt om 6 veckor... så kanske kanske? Men det tjänar ju inget till heller. Men nästa gång så kommer vi ta det lugnt. Kanske planera vad vi ska köpa men inte handla något. Och vi har ju lite grann nu... så det får vara så.

ESusan

Äldre 16 Apr 07:55

#28

Jag har fått tillbaka min mens! Härligt! Nu känns det som att kroppen fungerar som den ska igen.

Maggis01

Äldre 16 Apr 08:08

#29

plopp76 skrev 2014-04-14 18:20:01 följande:

Ja och vi har ändå inte handlat massa saker. Men vi har hela tiden tänkt att vi måste oxå få vara lyckliga. Oron för vad som kan hända får ju inte dominera tiden som gravid, man måste ju våga vara glad!

Men... får vi möjlighet igen så är vi överens om att vänta tills de veckor passerat då det faktiskt är möjligt att rädda en för tidigt född bebis. Jag tänker att om det bara hänt om 6 veckor... så kanske kanske? Men det tjänar ju inget till heller. Men nästa gång så kommer vi ta det lugnt. Kanske planera vad vi ska köpa men inte handla något. Och vi har ju lite grann nu... så det får vara så.

Efter missfallen vågade vi inte köpa någonting den gång det gick vägen. Minns när vi köpte barnvagnen runt vecka 30 för att ens hinna få den i tid...mådde så himla dåligt. Kändes som om vi jinxade alltihop genom att förutsätta att det skulle behövas en barnvagn. Det är så hemskt att en framtida graviditet ska bli förstörd även om den går bra. Kände mig så avundsjuk på alla lyckliga blivande mammor som njöt av att vara gravid, när man själv var orolig och deppad hela tiden.

Lider så med alla som är i samma sits nu och hoppas verkligen att det lyckas snart för er!

plopp76

Äldre 16 Apr 09:45

#30

Maggis01 skrev 2014-04-16 08:08:44 följande:

Efter missfallen vågade vi inte köpa någonting den gång det gick vägen. Minns när vi köpte barnvagnen runt vecka 30 för att ens hinna få den i tid...mådde så himla dåligt. Kändes som om vi jinxade alltihop genom att förutsätta att det skulle behövas en barnvagn. Det är så hemskt att en framtida graviditet ska bli förstörd även om den går bra. Kände mig så avundsjuk på alla lyckliga blivande mammor som njöt av att vara gravid, när man själv var orolig och deppad hela tiden.

Lider så med alla som är i samma sits nu och hoppas verkligen att det lyckas snart för er!

Ja det är just det, vi vill kunna glädjas! Jag har sagt det hela tiden nu under de veckor jag hann vara gravid, att jag väljer att vara lycklig! Oron får inte förstöra det! Men jag tror dte är omöjligt nästa gång. Nu har vi några saker och resten får lösa sig sent in på en ev kommande graviditet.

I värsta fall köper vi en billig vagn på blocket tills vi fått vår egna... Det enda man verkligen behöver ha på en gång egentligen är ju babyskyddet som man måste ha när man åker hem från BB. Resten GÅR att köpa efter, även om det kan bli knepigt. Har man en bra lista kan ju nästan vem som helst hjälpa till med att handla när det behövs.

Men det är som du säger hemskt att man ska behöva känna så... det ska ju vara en tid av glädje och förväntan!

Gäst Tess

Äldre 16 Apr 13:08

#31

Tjoffsan skrev 2014-04-03 08:15:31 följande:

Hej.

V18 var vi på ett rutin ul, och det visade sig att vår lille inte hade några livstecken och att det stannat upp i v13.
Nästan en halv graviditet fick jag gå och vi såg enormt fram emot detta.
Först fick jag startad miniförlossning och därefter skrapning 6 dagar senare då tabletterna som skulle hjälpa moderkakan ut inte fungerade.
Nu funderar jag fram och tillbaka på hur det blir nu?
Ska man räkna från förlossningsdagen eller från skrapningen?
När kan man räkna med äl igen?

Vi vill snabbt bli gravida igen, då det känns som att det är den ända grejen som kan vända den här båten.
Alla missfall är såklart sorgliga men att gå en halv graviditet ovetandes, den tar!

Förlåt att jag frågar, har också haft missfall för 9mån sedan, men den kom bara till v5 och jag fick blödning v9
så gick 4v utan att veta nått...

Min fråga är, va du bara på ultraljuden v18?
eller kolla du nått mer innan?

Jag är gravid igen, fick se pyret v8 och v9 för jag är så nojjig, allt såg bra ut och med tickande hjärta
nu ska jag kolla kub imorrn v 11+6
och är lika nervös att den inte kämpat sig vidare

efter missfallet så väntade jag en mens och räknade ägglossning efter det...
Jag hade missfalls blödning i 30dagar för tabletterna inte hjälpte och jag ville inte skrapas..

men det tog 8mån och bli gravid igen, pg av sjukdommar och min ägglossning ändra sig från 27dagar till 24 ;-/

Lycka till med nästa försök

Gäst Tess

Äldre 16 Apr 14:04

#32

Bobelin skrev 2014-04-07 10:20:39 följande:

Tänkte att jag kan ge lite längre perspektiv på det hela. Nästan exakt samma sak hände mig för tre år sedan. Vi väntade en liten sladdis som skulle komma i juli. Såg den lilla på vul i v7 och frisk och fin på kub i v13. Fick sent rul, hann bli 19+ och då rasade allt. Död sedan v15-16 och ingen förklaring. Fick tabletter och fick föda fram men blev skrapning med. Gjorde som ni och googlade på allt och tog alla möjliga preparat. Fick mens efter 5 v och blev gravid på nästa äl. Slutade tyvärr i ett tidig mf. Men var gravid igen inom några månader och vår lilla ögonsten fyller snart 2 år. Ska tillägga att vi dessutom hade åldern emot oss. Jag fyllde 44 ett par månader efter att han föddes.
Det går säkert bra för er. Lycka till!

men ush va tråkigt, och konstigt att allt va bra på kub och ändå så händer det ;-(

Gäst Tess

Äldre 16 Apr 14:07

#33

Maggis01 skrev 2014-04-09 10:36:19 följande:

Fick MA i vecka 14. En sån chock! Hade börjat berätta för folk eftersom de första 12 veckorna passerats. Och sedan blödning och molvärk. Åkte in akut pga smärta och blev skrapad. Samma visa igen ett halvt år senare. Denna gång upptäcktes MA i vecka 11 eftersom vi bad om ett tidigt VUL för att veta att allt var bra den gången. Fick aborttabletter, men de hjälpte inte så det blev en skrapning till. Blev gravid igen 4 månader senare och bad att få Progesteron och trombyl, och den gången fick vi vår älskade dotter. Trombyl (blodförtunnande) kan du ju be om eftersom det händer att det blir proppar i moderkakan.

Minns att jag satt och läste om graviditet när jag var gravid första gången och läste om just MA och tänkte att det måste ju vara det allra värsta... att gå omkring och bära på ett dött foster i månader och tro att allt är bra. Och så hände det två gånger. Fruktansvärd upplevelse!

Hoppas ni snart är gravida igen och be om möjligt om ett tidigt ultraljud så att ni slipper oroa er fram till RUL.

Beklagar, och skönt att det gick bra sen.
första gången det hände, gick du på vul då och såg att allt va bra innan? eller du fick bara missfall v 14

BettyBoop81

Äldre 16 Apr 14:53

#34

ESusan skrev 2014-04-16 07:55:24 följande:

Jag har fått tillbaka min mens! Härligt! Nu känns det som att kroppen fungerar som den ska igen.

Härligt för dig!!

Hur lång tid tig det?

jag är oxså rätt glad idag.. tog ett gravtest bara för att blödningarna slutat sen 2 dagar och haft mer ÄL liknande flytningar, så kändes skumt.

Ni kan se på bilden vad resultatet blev.. och detta är efter "bara" 6 dagar sen skrapningen.. kan man lita på det?

visst nu tog jag fotot 15 min efter jag gjort testet(ska ju egentligen bara läsas av efter max 5 min).. visst ser ett liiiiitet ljus rosa streck till vänster men annars verkar det som hormonerna sjunkit en hel del på bara 6 dagar eller?

ESusan

Äldre 16 Apr 19:09

#35

BettyBoop81 skrev 2014-04-16 14:53:30 följande:

Härligt för dig!!

Hur lång tid tig det?

jag är oxså rätt glad idag.. tog ett gravtest bara för att blödningarna slutat sen 2 dagar och haft mer ÄL liknande flytningar, så kändes skumt.

Ni kan se på bilden vad resultatet blev.. och detta är efter "bara" 6 dagar sen skrapningen.. kan man lita på det?

visst nu tog jag fotot 15 min efter jag gjort testet(ska ju egentligen bara läsas av efter max 5 min).. visst ser ett liiiiitet ljus rosa streck till vänster men annars verkar det som hormonerna sjunkit en hel del på bara 6 dagar eller?

Det tog exakt 1 månad. Fick missfall 12 mars och mensen kom 12 april.

Är det någon som har börjat med bebisverkstan igen?

plopp76

Äldre 17 Apr 11:14

#36

ESusan skrev 2014-04-16 19:09:17 följande:

Det tog exakt 1 månad. Fick missfall 12 mars och mensen kom 12 april.

Är det någon som har börjat med bebisverkstan igen?

Önskar så att det kommer fungera så för mig oxå! En månad känns ganska ok att vänta med... så ser man att allt verkar funka. Jag fick mitt missfall/sattes igång den 10 april, så nånstans där i maj-traten vill vi gärna försöka på nytt. Håller tummar för att kroppen vill samma sak.

Maggis01

Äldre 23 Apr 14:24

#37

Gäst Tess skrev 2014-04-16 14:07:47 följande:

Beklagar, och skönt att det gick bra sen.
första gången det hände, gick du på vul då och såg att allt va bra innan? eller du fick bara missfall v 14

Första missfallet i vecka 14 upptäcktes genom att jag började blöda. Hade inte varit på VUL innan och misstänkte egentligen ingenting förrän blödningarna kom. Hade inte mycket symtom vilket oroade mig lite, men det hade jag inte när jag var gravid med dottern heller.

Andra missfallet krävde jag ett VUL i v. 11 för att slippa vänta på att det skulle komma ut av sig själv om något var fel igen eller oroa mig till RUL.

När jag var gravid med dottern hade jag stora blödningar i v 8 och v 14, men den lilla älsklingen höll sig kvar ändå som tur var. Gjorde 3 tidiga VUL och vanliga RUL den gången så hon blev ganska väl dokumenterad.

MA upptäckt v18...nu då?

INNEHÅLL