Vill bara ha en lillasyster, inte en lillebror

När väl lillebror är ett faktum brukar dom flesta barn köpa verkligheten bra

Du ser vad feminismen stället till med!

Jag har en son som hela grav sa lillasyster och försökte som dig säga att ingen kan bestämma det. Han var 3,5 då.

När mormor på morgonen berättade att lillebror hade kommit utbrister han, å va bra, precis som jag önskade... Så va det löst. Tror inte du behöver oroa dig!

Min dotter på 5 år ville också ha en lillasyster, hon har en lillebror sen innan på 4 år, han sa dock ingenting :P .. När vi berättade för henne att det var en pojke i min mage började hon stört grina och sa att vi förstört hennes liv.. Det var hemskt och jag blev så himla ledsen själv av vad hon sa.

När vi gick i klädaffärer och leta bebiskläder så sa hon jämt, åh vad synd att vi inte ska få en flicka.

Nu är det bara dagar kvar innan lillebror nr 2 kommer och hon är så himla nyfiken och längtar massor..
Det gick över efter ett tag, hon har fått varit med och välja mycket av det som ska köpas och bestämma lite så hon inte känner sig utanför.. 

Min dotter var tvärt om, hon ville absolut ha en lillebror och det fanns inte tal om att det skulle kunna bli en syster, hon är 3.5 år. Och nu på UL så såg det ut som en flicka. Och tösen skrek i högan sky att hon minsann inte skulle ha en syster utan en lillebror. Men nu har det gått två veckor och hon har börjat se fram emot det mer och mer med en syster.

Så mitt råd är att ge henne tid och förklara att ni inte kan bestämma om det blir en pojke eller en flicka.

Min yngsta son (3) vill ha en lillebror, men kan även acceptera en till store-bror eller en cykel :)

Någon syster vill han absolut INTE ha!

Selfish: det jag hade högst upp på min önskelista länge som barn var en storebror. Jag tyckte mina föräldrar var jättedumma som inte kunde skaffa en till mig

Hon är 4. Om en vecka vill hon hellre ha en katt, veckan efter det en kanelbulle. Det löser sig.

Tack så mycket för alla kloka svar!

Min son ville varken ha en lillasyster eller lillebror. Nej, skulle han promt behöva få något så skulle det vara en elefant

Vi gjorde ingen grej av det utan sa att vi tyvärr inte kunde producera någon elefant men en lillasyster kan också vara kul.

Sen den dagen dottern föddes har sonen varit stormförtjust i henne. Någon gång, när flickan var bebis, har han nämnt att det hade varit roligare med den där elefanten men nu är ungarna som ler och långhalm

en 4åring bör ju knappast få diktera vilket kön på barnet de bör vara

Så sa jag också när jag var fem och fick veta att det skulle komma ett syskon. Tydligen sa jag till och med att jag skulle slänga ut en lillebror från fönstret! När han väl kom var jag stoltast på jorden. Mycket tomt snack med andra ord :)

Vi har tagit reda på könet med nummer 3 och 4 av den anledningen. Dottern som är äldst ville ha en syster bägge ggr (nummer två är en kille så en bror hade hon redan) När vi väntade nummer 3 och meddelande att det skulle bli en lillebror var hon ändå ok med det. Hon var då 3.5. Sa väl någon gång att hon velat ha en syster men visste ju läget.

När vi väntade nummer 4 var hon 6 år och ville så innerligt ha en syster den gången. Hon visste från v 13 att det skulle bli ett småsyskon men ville inte prata om det. Visste att man inte kunde välja. Glädjen när det sen visade sig vara en tjej var helt otrolig och hade det visat en tredje kille hade jag verkligen velat ha några veckor innan förlossningen för henne att smälta besvikelsen.

Det kommer lösa sig bara hon får lite tid.