Vad hade ni gjort i mina skor?

Föräldrarna har inga rättigheter alls, de har bara skyldigheter. Det är barnet som har rättigheter!

Ang att barnet är spänt och oroligt pga att det är spänt mellan föräldrarna, TS där har du lika stor del som pappan, kanske tom mer. Om ditt barn är känsligt känner h*n av dig och du är dess primära vårdgivare alltså blir barnet spänt och oroligt för att du är det.

Det förstår jag och håller delvis med.

Då vet du någonting som inte jurister och myndigheter inte vet.

Hur menar du när du säger att föräldrar inte har några rättigheter? Det är ju ett ganska konstigt påstående i sammanhanget eftersom TS problem grundar sig i just det.

Med tanke på allt som varit med pappan som lämnade barnet när han missbrukade tycker jag det kan vara en bra ide att vända sig till familjerätten hos socialtjänsten.

I Stockholm kan man få 5 kostnadsfria samarbetssamtal, är säkert liknande upplägg i andra städer.De brukar vara väldigt barnorienterade, ha tydligt barnperspektiv och vara väldigt konkreta och tydliga.

I den här tråden har det varit ett fokus på pappan och hans nya, ni borde få en utomstående åsikt om vad som gagnar barnets utveckling bäst, från någon med erfarenhet. Och hur ni kan samarbeta för att komma dit.

Det här är ändå en pappa som valde missbruk och att step out.

Det är bra för barnet att träffa pappan men hur och under vilka omständigheter är den viktigaste frågan.

Varför då egentligen ? Jag tycker man kan vara försiktig med att flytta in med partners och att hela ens vardagsliv är med den nya partnern när man har barn, men att partnern umgås med barnen i samma frekvens som andra bekanta, på vilket sätt skulle det skada barnet?

Ditt barn som är så känsligt nu för att den får vara utan sin mamma och skolas in på dagis. Är du försiktig med att introducera dina bekanta? Lämnar du bort till mormor/morfar andra släkting eller bekanta? Eller är du konsekvent och ser till att umgås själv med barnet de timmar barnet inte är på dagis?

Du litar inte på den här mannen, det förstår jag, han har sårat dig, det förstår jag. Men din relation med pappan har inget med pappans relation med barnet. Barnet är en helt egen och unik person och det är pappans barn. Troligtvis kommer han älska sitt barn och göra allt för denne precis som du gör allt för barnet.
Pappan och du har ingen relation nu mer än den som gemensamma föräldrar till barnet. Hjälp pappan och barnet i sin relation. Var vuxen och fokusera på ditt barn så den får två eller flera vuxna individer i sitt liv som finns där och älskar den.
Då kommer du kunna se stolt tillbaka på ditt liv
<3

Nyfiken, ni som resonerar sådär, tycker du också att pappan eller mamman skulle kunna avsäga sig föräldraskap och underhåll? För om man nu förlorat rätten att kalla sig mamma eller pappa för att man missbrukat och inte varit närvarande, då borde man väl förlora skyldigheterna också? Eller?

Du fångade mina känslor på pricken! Pappan är opålitlig. Vi har bevakat umgänge pga av hans tidigare missbruk. Som ännu inte är bevisat att han slutat. Han är oftast ointresserad under umgänget och går tidigare än de två timmar han har per vecka för att han är trött eller inte orkar leka utomhus, trots fint väder med sol. Och nu har han helt plötsligt träffat en tjej som ska introduceras på stört. Jag har sagt att det får avvakta tills han först etablerat en bra kontakt med sin son, och tills vi ser att deras förhållande fungerar. Eftersom han har psykiska problem och hans liv är en berg- och dalbana. så får man ta det sakta fram så att barnet hinner vänja sig vid sin pappa och SEDAN kan ny partner introduceras. Men han går inte med på detta. Han ska ha barnet hel dagar på stört och tjejen ska introduceras NU. Inget om "vad är bäst för barnet". Tro fan att jag är orolig. Men alla här verkar utsätta sina barn för allt möjligt. och klart jag inte ska stämma honom. Den biten får han stå för om han inte gillar upplägget som bestämts i familjerätten. Familjerätten håller för övrigt med mig och förstår min orolighet för mitt barn.  

Jag förstår dig helt och fullt och hade känt likadant. 

Det handlar inte om föräldrarna och deras rättigheter. Det handlar om barnens rättigheter. Tingsrätter ser alltid till barnets bästa. Om de bedömer att en förälder gör mer ont än nytta för barnet så begränsas umgänget. allt beror även på barnets ålder. Fram till 3 års ålder behöver barnet en stabil och trygg tillvaro och barnet behöver veta vart den hör hemma. Så därför kommer pappan inte få 50/50. Då får det bli en ny rättegång efter 3 års ålder. nu pratar jag lite i allmänhet. TR kommer välja den förälder som de anser vara bäst för barnet, och den andra föräldern kommer bli tilldelad umgängesrätt. Allt bestäms utefter barnets bästa.

Jag tycker att det är konstigt att öht resonera om att någon har rättigheter till ett barn. När du blir förälder får du en massa skyldigheter som först och främst ska uppfyllas. T.ex. att se till att barnet har en dräglig tillvaro, tak över huvudet och mat på bordet. Så nej, jag tycker inte att rättigheter och skyldigheter försvinner i samma stund som man väljer ett missbruk framför sitt barn. Bara rättigheter. 

Jag är alltid med mitt barn när jag inte arbetar. Jag lämnar bara bort till min mamma som är barnets andra mamma/pappa då hans egna pappa inte varit frisk nog att ansvara för sitt barn. Jag lämnar inte mitt barn till personer han ej har träffat. när vi träffar andra människor så träffas dem i sällskap med mig. Jag har ett privat dagis med fasta vikarier som min son träffat under inskolningen under 2,5 veckor tid. Och jag har aldrig sagt att han aldrig kommer få träffa hans tjej. Klart min son kommer få en "plast-mamma" nångång. Men jag tycker bara att han ska ha rätt att få ha sin pappa ifred i några månader så att deras kontakt blir stabil innan någon ny kan introduceras. Det är allt.

Nu vet man inte hur hans sambo är, men jag hoppas att hon drar en tydlig linje att det är HAN som ska ta hand om barnet när det kommer.
Men ett rätt sannolikt scenario är att han lägger ansvaret på henne, det blir sas hon som har umgänge med barnet. Hon tröttnar på hans lathet och flyttar, han kommer återigen inte att ha sitt barn på ett bra tag.

Så i sak håller jag med dig att han borde lära känna sitt barn först, men sen gör han ju vad han vill och träffar vem han vill under umgänget.
Du får hoppas på att sambon är en vettig människa som drar gränser gentemot honom och på det viset ser till att det är HAN som bygger kontakt med barnet och tar hand om det. Eftersom att hon själv har barn så kan hon erbjuda en viss trygghet när/om det kör ihop sig, men lägger han över ansvaret så tror jag inte det blir så långvarigt. 

Jag känner till allt det där men grunden för alltihopa är föräldrarnas rättigheter sen gör man det bästa möjliga för barnet. Så tyvärr handlar allt om föräldrars rättigheter.

nej pappan behöver inte få 50/50 men som du resonerar du kan du riskera att han får boendet. För om du driver saken om partnern kommer det att vara du som anses ha samarbetsproblem och det kan göra att du mister boendet eftersom du då tar minst hänsyn till barnets bästa.

Ville bara säga att jag har haft en liknande situation, men familjerätten tyckte som jag att först måste pappan få en relation till barnet innan div partners introduceras.
Det är inte samma sak om som vissa säger om du låter barnet träffa andra med dig eftersom barnet är tryggt med dig
Så stå på dig och prata med familjerätten och försök få fram att det är för barnets bästa
I mitt fall var bara pappan intresserad av barnet när han hade träffat  någon ny och det ansåg varken jag eller familjerätten var för barnets bästa

Ursäkta mig, men är du så dum att du inte förstår skillnaden med att en person som barnet är trygg med introducerar nya? Släktingar kommer förhoppningsvis vara i barnets liv länge. Nya partners som tvunget ska introduceras innan pappan har en fungerande relation  med sitt barn är inte för barnets bästa!
Det har verkligen ingenting att göra med att man är svartsjuk att bara säga det är löjligt

Ursäkta, men vem har pratat om partnerS?
Har han haft flera? I så fall, hur många? Hur länga? Har det varit problem med dessa tjejer?