Dalande sexliv, är det för sent att vända det?
Hej,
Jag och min pojkvän sedan 4 år tillbaka har hamnat i en riktig kris, som jag nu börjar inse handlar om vårt sexliv. Vi älskar varandra otroligt mycket båda två, och har båda svårt att se oss med någon annan som vi kan ha lika roligt, utvecklande och kärleksfull relation med.
Dock har vi de två senaste åren haft ett dalande sexliv, mycket pga mig då jag inte haft lika mycket lust och inte velat ha sex lika ofta. med resultatet att han fått ta initiativet mest, att jag inte ansträngt mig för att hitta på något nytt, och att vi tillslut det senaste halvåret haft sex ca 1 gg/månad. Jag känner mig så naiv, har inte tagit detta på allvar trots att min pojkvän påtalat det så många gånger, och gett hintar om vad han gillar etc, som jag såklart inte plockat upp (för mig har det ju inte varit något problem).
Det har nu lett till en massa frustrationer, bråk osv, och det känns som att vi har skapat en del destruktiva delar i vårt förhållande, med klander, brist på bekräftelse, självömkan osv. båda tycker synd om sig själva.
jag har nu fått lite av ett uppvaknande - sexet (eller bristen på det), som jag trodde var ett av problemen, är ju själva roten till alla andra problem. Jag har haft en syn på att sex ca 1 gg/vecka är helt ok, kanske i mesta laget (för mig är det en rätt stor grej, vill vara 100% närvarande och sugen), men har nu insett av att läsa flera trådar här att det snaraste är i underkant om man jämför... ngt som min pojkvän försökt hinta om.
Jag undrar nu - är det försent att vända det här skeppet, och göra något åt detta? borde vi separera ett tag för att försöka bryta alla de här andra destruktiva delarna som skapats av all frustration? någon som varit med om något liknande?