Varför lyckas föräldrar från tx. Balkan, så bra med alla sina barn?

Skitsnack att det är höginkomsttagare som har hemmafruar . Välutbildade gifter sig med välutbildade och där gör båda karriär .

Om du tittar på vilka som har hemmafruar så är det höginkomsttagare och givetvis får då dessa barn en bättre barndom. 

Grundproblemet är precis som (därför) beskriver att föräldrar inte värderar sina barn, friskriver dem från ansvar och dessutom inte sätter gränser. 

Hej TS  jag är från Balkan så jag  skulle  kanske kunna svara på dina frågor 

Vad det gäller utbildning är vi väldigt noga redan från början att tala om för våra barn hur viktigt det är med att ha en utbildning och att skolan alltid kommer först och ska tas på allvar. Detta gäller framför allt när barnen börjar i högstadiet och får betyg i sina ämnen, Balkan föräldrar kräver att barnen gör sitt  allra bästa i skolan. 
Att "chilla" eller slappa med skolan och inte bry sig om betygen och skolka och allt detta kommer INTE på frågan, det hade blivit ett himla liv hemma  om man hade fått höra i skolan på utvecklingssamtalen att ens barn inte gör så mycket eller om ungen skulle komma hem med urusla betyg. 

Vi tillåter ABSOLUT INTE heller våra barn att  hoppa av skolan,, du ska gå på gymnasiet och därmed basta , slutdiskuterat. Vad våra barn vill läsa när dem kommer in i gymnasieåldern är helt upp till dem, huvudsaken är som sagt att dem går ut med bra betyg, sedan får dem jättegärna läsa vidare på universitetet eller på någon högskola om dem vill eller om dem måste då det beror på vilken linje dem gick i gymnasiet. 

Vad det gäller barnuppfostran så är vi rätt så hårda jaa, vi slår inte våra barn ( det finns naturligtvis dem från Balkan som gör detta, sedan kan det bero på vad ungen har gjort också, om den gick alldeles för långt över gränsen och spottar och så, ja då kanske man ger ungen en smäll, men inte så ofta det sker. ) Vi är FÖRÄLDRAR till våra barn och INTE alltid  kompisar såsom många här i Sverige är tycker jag. Vi älskar SJÄLVKLART våra barn över allt annat på denna jord precis som er svenskar och i stort sett alla föräldrar på denna jord gör och vi vill alltid våra barns bästa och att barnen ska må bra och ha det bra. Familjen för oss från Balkan är oerhört viktig, vi tycker att det viktigt att vi som familj alltid t.ex försöker äta tillsammans varje dag och göra saker tillsammans då och då precis som här i Sverige , familjen kommer alltid först.  Annars är vi lite hårda ja, vi tolererar INTE att våra barn gör precis som dem vill och styr och ställer hur dem vill och så. Missförstå mig inte nu, SJÄLVKLART får våra barn vara med och bestämma en massa saker hemma och så, t.ex vad vi ska äta till middag , reseönskemål o.s.v, jag menar bara att vi från Balkan skulle bli ursinniga på våra barn ifall en lärare eller så hade ringt hem och sagt att "ditt barn har misskött sig i skolan idag" ditt barn kallade mig det och det" . Jag hade tyckt synd om ungen och ungen hade troligtvis fått håra konsekvenser för sitt beteende. RESPEKT mot dem äldre är ALLTID oerhört viktigt och i våra kulturer är det något som vi lär barnen tidigt.  
Jag nämnde tidigare att vi inte är kompisar till våra barn, i första hand är vi föräldrar och uppfostrar barnen så att dem blir bra och ordentliga individer,men SJÄLVKLART är vi kompisar med dem också (i andra hand)  och umgås och skojar, busar leker med dem , och vi finns alltid för våra barn till hands, tala med oss om precis vad som helst. :) Balkanföräldrar brukar oftast vara väldigt barnkära. 

 

Hoppas att jag har lyckats besvara några av dina frågor, är det något jag har missat får du jättegärna säga till !! :) 

Det där låter som alla föräldrar, i hela världen. Alla föräldrar förklarar för sina barn hur viktigt det är med utbildning och att man ska ta skolan seriöst. Inget som kännetecknar Balkan. Då kan vi också börja prata om judar, då utbildning är livsviktigt för dom, samma sak med folk från Iran, Armenien, Syrien, Japan, Sydkorea etc. 

Du låter som mina föräldrar, sorgligt tycker jag. Givetvis bör man visa barn att man kan plugga vidare, men jag gjorde det utan att ens reflektera över att det fanns andra möjligheter och fann mig stående med en examen inom något jag inte alls ville jobba med. Satsa på trippel i lyckliga barn istället för en viss examen, vore mitt råd. Alla är olika, och vad som passar ett barn behöver inte passa nästa.

Det där stämmer verkligen inte med min erfarenhet. I synnerhet inte när det gäller albaner - de ungdomarna brukar vara de värsta busarna... Ungdomar med grekiskt påbrå har jag bättre erfarenhet av, men det beror antagligen på att deras föräldrar eller far-/morföräldrar kom hit som arbetskraftsinvandrare, och hade en helt annan vilja att slå sig in i samhället och bli svenskar.