Kallar alla sina styvbarn/föräldrar för bonus?

Nä, verkligen inte. De är Xxx och Xxx, min sambos barn om jag pratar om dem. Och jag är Xxx som är deras pappas sambo.

Jag har aldrig agerat mamma på något vis och därför skulle det kännas enormt konstigt att kallas det bara för att den man bor med har barn (som inte ens är så mycket barn längre).

Skit tycker jag inte de är men knappast någon bonus heller. Har samma inställning till dem som om min sambo haft en hund eller suttit i rullstol typ- okej, så här är det, de är något som måste hanteras, de kommer med i paketet.

Barnen envisas med att kalla mig låtsasmamma, men jag brukar rätta dem, tack, men kalla mig xx, jag är en riktig person. Jag är inte på låtsas, jag är inte av plast heller och de behöver inte se mig som en bonus heller, bara vi kan samexistera och dela på sambon/pappan

För mig betyder låtsasmamma eller låtsaspappa inte att man inte är på riktigt eller att man är plastig utan helt enkelt att vi låtsas att du är min mamma eller pappa. Extra utöver den biologiska alltså. Simple as that :)

Jag säger bonus om makens söner om jag talar med folk som inte känner oss så väl att de känner mina mans barn vid förnamn. Det blir enklast så.

Det är nästan bara här på FL som jag använder orden bonus- eller bio vare sig om mig själv, mamman eller min makes dotter. I verkliga livet är det extremt sällan. Dottern använder dock ordet bonsumamma för att förklara vem jag är för nya kompisar. Och nåm gång ibland kallar jag henne för min bonusdotter. Utan att lägga mer i ordet än att förklara vår inbördes relation. Fast det är ju självklart ingen av oss som tilltalar varandra annat än med våra namn.

Funderar över om det blir skillnad beroende på hur mycket barnen är hos "bio" "bonus" mina bonusbarn bor hos oss och åker till sin mamma varannan helg dom vi kallar varandra vid namn men om jag berättar för någon som inte känner oss säger jag bonusbarn. Annars är det mina pojkar:) jag hoppas inte jag är unik.

Det tillhör väl knappast vanligheten att ngn använder ordet såhär - hej bonusmamma! Vad har du gjort idag? Bonusmamma, kan du skicka smöret? Eller tvärtom - har du gjort dina läxor idag bonus? Nu är det dags att lägga dig bonus! :D Själv använder jag ordet bonusmamma här på FL så att min "roll" är klarlagd. Och nej, hade jag känner avsky för bonusen hade jag inte använt det ordet... Till vardags använder vi våra respektive namn. Om jag presenterar mig för ngn och det behövs en mer tydlig förklaring för min relation till bonus så säger jag typ, jag heter Erika, jag är Fridas pappas fru. Inte att jag är hennes bonusmamma. Skall jag istället presentera bonus för någon säger jag - det här är Frida, Marcus dotter. O ja, ibland lägger jag till "min bonus", för det har hon ju varit i mitt liv i många år :D När bonus i sin tur skall presentera mig för ngn brukar det bli - det här är Erika, min extramamma. Det är helt hennes egna ord o inget vi lärt henne. Hon har tagit upp några gånger (när hon var yngre) om hon får kalla mig mamma, eftersom jag är "som" en mamma. Då har jag sagt att hon får kalla mig vad hon vill men att hon redan har en mamma o att hon kanske skulle bli ledsen då. Och följt upp med att jag kommer vara "som" en mamma oavsett vad hon kallar mig om det är vad hon vill. Hon säger att hon har tre föräldrar o hon har mig angiven som mamma på Facebook - återigen hennes val.

Ordet plastmorsa hörde jag för första gången när jag var i yngre tonåren. Har aldrig förstått mig på det ordet... Låter ju hemskt! Styvmor har - för mig - alldeles för mycket av "elakhet" i ordet. Vi har från barnsben blivit matade med historien om "den elaka styvmodern". Självklart har det satt sina spår hos större delen av befolkningen.. Man pratar väldigt mkt om de felaktiga signalerna barnen får av de gamla disneyfilmera. Att den starka alltid är man. Att flickorna alltid är trådsmala (de snälla iallafall). Att prinsessan alltid får sin prins o sedan "lever de lyckliga i alla dina dagar". Självklart skickas det även fel signaler om styvmodern alltid alltid är elak.... Bonusmamma tycker jag passar jättebra - om det är en bonus... Ett betydligt positivare ord än styvmamma. Men jag anser väl att det är upp till varje familj o varje barn att själva bestämma vad de vill använda för ord..

hos oss är den biologiska mamman förstås mamma, medan jag är "mamma XX"  Funkar bra

Vi har bonus vh samt lov. Hon har alltid varit "min unge" (o jag använder ordet unge som ett uttryck på tillgivenhet, förklarar för mina barn att man får lov att säga det om man säger det "med kärlek"). Så jag tror inte det spelar roll hur ofta man har barnet. Däremot spelar det roll vilken relation man har. Jag har haft en mer framträdande föräldraroll när hon varit hos oss - för så vill jag o min man ha det. I andra familjer väljer man att bonusföräldern är mer en vuxen som bor där men att bioföräldrar tar det huvudsakliga ansvaret för barnet. O det är helt ok för det passar DERAS familj bäst. Sedan tror jag att åldern kan spela stor roll. Bonus var ett år när jag kom in i bilden. Hade jag kommit in idag, när hon är tonåring, så hade vår relation sett väldigt annorlunda ut.

Hm, om någon skulle presentera sig som Mamma xx så skulle jag tolka det som att du levde tillsammans med barnets mamma yy. I min bekantskapskrets har vi ett barn som lever med två mammor, och säger precis så - mamma xx och mamma yy. Skulle du däremot säga att du är bonusmamma till NN så skulle jag förstå er inbördes relation direkt.
Det är intressant hur egna erfarenheter speglar vad man lägger in för roller i olika epitet.

Här har barnen 4 föräldrar.... Mamma och Pappa XX eller låssaspappa som de säger till kompisar...
å sen har de Pappa och Mamma XX ... :) Dom har själva valt att säga så å alla e nöjda med det :)
plus att det underlättar för alla småsyskon som finns på båda sidorna.

Nu är jag vuxen men jag benämner min pappas fru som min styvmor och har alltid gjort. För mig har det ordet ingen negariv klang alls tvärtom. Jag kaller ju henne vad hon heter men om jag pratar om henne är det som styvmor, enklare än alla förklaringar och har gjort i stort sett hela tiden hon har funnits i mitt liv sedan jag var elva år.

Min man kallar sin fars fru för plastmamma, för hon är för ung för att vara styvmor hon är bara fyra år äldre än honom. Syskonen han har fått är hans syskon punkt de är ju inte halva ju

Och hon säger mannnens namns barn. Hon benämner de inte med något ord jo systrarnas bror och syster.

Hans mammas nya karl som är jämnårig med mamman säger vi ibland styvfar om däremot.

Men det är ju när man ska förklara släktförhållandena för utomstående.

Vi har 7 föräldrar ju.

Ja just det min styvmor säger alltid vpra ungar om pappas och hennes barn. Och min mamma har aldrig sett henna som ett hot utan som en extra trygghet för mig och brorsan.

Här bor barnen heltid och är hos sin pappa vh. Oavsett om det är jag eller maken som pratar om dom är det "våra" barn. Grabbarna benämner min man som pappa, extrapappa eller Sebbe. Helt beroende på situation. Men det är, i vardagen, sällan särskilt viktigt att framhålla att han inte är biologisk pappa till de två stora. Pappa i hjärtat är han däremot. Vi har vart en familj i 12 år.

Ungefär så är det nog för mig med.
Just i skrift funkar "bonus"-prefixet väldigt bra för att förklara relationen.
Men till vardags är det ju namnen som gäller vid tilltal förstås.