Tar era män eget initiativ till "hushållsarbete/städning"?

Ja, nästan mer än jag gör. Vi har våra "områden". Jag sköter den mesta tvätten, och håller rent i badrummet. Han plockar och håller ordning på andra områden, och dammsuger. Köket sköter vi nog ungefär lika mycket, det ger sig naturligt. Den som är hemma håller efter.

Jag prickade i sällan men kom på att det var inte med sanning överensstämmande. För det är sambon som plockar hemma, tar fram sopborsten om det behövs. Tyvärr är jag dålig på att se det, så jag brukar muttra för mig själv för att sedan påminna mig om att det var faktiskt han som gjorde vissa saker som jag inte orkade ta just nu.

Så jag ändrar mig, han gör det, men han gör inte den grundläggande städningen, men plocket som jag avskyr, det gör han

Självklart. Och dessutom oftare än mig

Jag röstade på "ja, ganska ofta". Det är den nivån vi båda ligger på. Vi turas om att ta tag i städningen, och så hänger den andra på sedan. Vi är båda vuxna människor som kan ta ansvar, och vill ha det hyfsat städat omkring oss. Men ibland så slöar vi till och släpper på ordningen för ett tag 

Intresserar ni kvinnor er för de mer "manliga" sysslorna då? Som bil, hus, trädgård, teknik osv.

Jag ser att man delar även på de sakerna, såvida det är nödvändigheter, och inte bara en hobby.

Ja, han städar köket i princip dagligen, men i övrigt är det jag som städar lgh.. Men det är ju för att jag är mammaledig och i regel gör det under dagen, och det är ju bara köket som blir "stökigt" mer än en gång om dagen.

Min man har så att säga "tummen mitt i handen" så det är mest jag som gör sådant, typ spikar/sågar/mindre byggjobb/tapetsering/målning/borrar. Bilen tar han faktiskt däremot men vi har bara bil periodvis och det är hans.

I köket ser han om det behöver städas och plockas undan och fixar med det lika mycket som jag.

Men övrig städning kan jag säga att jag sköter till 99%. Jag har inget emot det och den dagen jag känner att han måste ta tag i det så får jag väl ta det då... Vi har inga småbarn hemma och det blir inte direkt stökigt så jag tycker inte det är särskilt betungande. Brukar städa på fredag eftermiddag när jag ändå slutar tidigt och det tar ärligt talat inte mer än ett par timmar.

Det är oftast han som är den drivande.

Min man hänger in tvätt och fixar alltid med disken men resten tar jag hand om. Inte för att jag är kvinna utan för att han jobbar längre dagar och betalar 95% av alla räkningar så jag tycker han ska få slippa dammsuga osv när jag ändå har både tid, lust och ork. Fönsterputs lejer vi ut för det är den mest tråkiga jag vet. 

Min karl sedan 15 år är precis tvärtom. Han är pedant och det blir ett jäkla hallå om det så mycket som ligger en strumpa framme.

Visst, det kan väl vara skönt att ha en karl som plockar upp efter sig och aldrig dräller grejer överallt.

Men det är egentligen inte dett som är problemet. Det är mer känslan av att inte behövas. Svårt att förklara, men han gör ALLT.

Då menar jag inte att jag inget gör, jag städar också, tvättar, diskar men han gör sådant som många säkert anser är kvnnorgöra som tex byter gardiner till jul, köper nya kläder till barnen utan att vi ens samtalat om det innan osv.

Kort sagt, allt som oftast har jag känslan av att han helt enkelt inte behöver mig, förutom för att ha sex.

Han bodde själv då vi träffades, och en av de saker jag tyckte om hos honom var den ordning och reda som han hade. Alltid välstädat, ingen gammal äcklig mat i kylskåpet, ren och fin bil, sängen bäddad osv. Missförstå mig inte, han är snäll och go och ser bra ut så jag borde vara nöjd, men det är just den där känslan av att han mycket väl skulle klara sig utan mig.

Jämställdhet för mig är att man värderar insatserna lika fastän jobbet kanske skiljer sig åt. Att alltid dela allt arbete bara för att man ska tycker jag är strunt och att man missat vad jämställdhet handlar om.

Jag lagar aldrig någonsin mat men fixar trädgården utom det allra tyngsta som mannen får göra. Han fixar fordonen och jag disken. Att teknik är förknippat  Vi har rätt strikt uppdelat, inte av nödvändigheter, men vi trivs med att göra det vi tycker bäst om.

Vi kan självklart ta över den andres uppgifter om det är nödvändigt men det är så snablarns trist och resultatet blir därefter så vi är rätt tacksamma att få ha våra respektive områden ifred... Det skulle bli fånigt om jag skulle laga mat och han diska bara för att man ska dela.

Japp. Annars hade han aldrig blivit min man. Fy 17 vad oattraktivt med slashasar.