Lagfart - Ej samarbetsvilliga syskon?!

Sorry, jag tog det bara för givet

Eftersom de som bråkar enbart var den bortgångnas barn och inte den kvarvarande makens så har de rätt att få ut sin del direkt. De kan VÄLJA att låta maken sitta i orubbat bo men de måste inte.

Även om den bortgångna skrivit testamente så har de rätt till sin laglott - den delen av arvslotten man inte kan testamentera bort. Lagligen är hälften av arvslotten. Om det finns ett testamente är det möjligt att maken ärver resterande arvslott men finns inget testamente så har den bortgångnas barn rätt till hela sin del direkt.

Kontentan är alltså - då det inte är den kvarvarandes barn utan den bortgångnas barn så har de laglig rätt att få sin del av arvet direkt.

Hoppas det blev lite klarare.

Det visade sig ju faktiskt att de var gifta - dock med särkullbarn inblandade :D

Jo, makan hade skrivit testamente om att maken ska bo i orubbat bo, och det låter som att barnen då inte kan få ut sitt förrän maken gått bort (alltså iallafall makens barn och särbarnen)

Men alla har tillåtelse att få välja de de vill ha som inte tillhör huset isäg, och de har redan plockat smycken som är värda mycket. De var de första de rotade i när hon gick bort.

Deras gemensamma dotter stod och sa på begravningen : "det ska inte krävas sånt här för att vi alla ska träffas", men det händer inget. De vill aldrig ens komma hit och hämta de grejer de lovat.

De 2 systrarna som tjafsar har slutat svara i telefonen, så nu kan vi inte ens nå dom pga att de inte vill lyssna på oss, de ska bara ha och ha, men vill inte hjälpa oss eller de själva med arv och allt..

Man kan inte testamentera bort särkullbarns laglott. Därför kan man inte heller testamentera om orubbat bo i sådana lägen. Särkullbarn kan dock ombedjas och välja att vänta med sin del av arvet men det är frivilligt.

Makens och de gemensamma barnen får dock vänta att få ut sitt arv.

Bromma har rätt. Man kan inte tvinga särkullsbarn att vänta. De har rätt till sin laglott i samband med arvsskiftet.

De kan även tvinga fram en försäljning av huset om de är ägare av det. Det är även så att svärfar inte kan pantsätta fastigheten utan deras godkännande.

En undran... Hur har förhållandet mellan mammans tidigare barn och deras bonuspappa varit? Hur gamla var de när mamman träffade sin nye man?

Känns som om det vore avgörande....

Å andra sidan vet jag barn som tvingar sina biologiska föräldrar att sälja föräldrahemmet efter att den andra föräldern gått bort bara för att huset gått upp så kraftigt i värde o de vill ha sin miljon NU!

Även om de inte har laglig rätt att göra så kommer man tyvärr långt med känslomässig utpressning....

Ja, jag såg det sedan. Ja, det gäller att tänka sig för innan man svarar.

Men köp ut de 2 personerna så att de får sin del nu så kan ni andra göra som ni vill sedan.

Det är just denna grej att vi vill ha kvar huset ett par år till, och till att börja med öka värdet så ALLA får ut mer, men de 2 systrarna vill ha sitt nu, men de måste skriva på lagfarten för att vi ska kunna ta lån, och köpa ut dom.

Och till den som frågar hur de ligger till i deras tidigare liv; jag har ingen aning, detta handlar om min pojkväns föräldrars hus.

Varför vill de inte bli utköpta? Tror de att huset kommer säljas för ett högre pris än den värdering som har gjorts på huset? 

Nä, men det är det att vi tänkte ju berätta detta för dom, men eftersom de vägrar svara när man ringer så blir det ju väldigt svårt.. makens o makans gemensamma dotter bor även där de bor, och hn har godkänt detta, man kanske kan få henne att ringa dom och kolla..

Deras mamma har dött och de har rätt att få ut sitt arv efter henne.

Antingen säljer ni huset och de får ut sin del av arvet eller så köper ni ut deras del av arvet genom att ex sälja andra tillgångar och ge dem deras del eller så tar ni ett lån för att kunna ge dem deras arv.

Att ni inte gillar det är en sak men de har rätt att få ut sitt arv.

Jo, men det är ju de jag försöker säga, vi vill ha lånet också för att kunna köpa ut dom, men de svarar inte, de ignorerar oss totalt!

Varför vill de inte prata om arvsskiftet då? Eller vill de bara inte skriva under man kan prata om resten av arvsskiftet? Vad har en underskrift för påverkan på deras situation?

Och vem sköter dödsboet/arvsskiftet? Någon i familjen eller någon utanför?

Arvsskiftet kan ni ju förmodligen göra ändå om nu deras del bara var 5000 var, som du skrev. Eller klarar ni andra 7-8 stycken inte av att samla 10000 för att lösa ut dem?

Från en hemsida om saken:
http://www.begravningssidan.se/fragor-svar/vad-ar-ett-dodsbo/

Om delägarna inte kan komma överens om arvskiftet, så har en arvstvist uppstått. Det är riktigt tråkigt för alla inblandade och det sista man vill syssla med när någon som står en nära precis har avlidit. Vid en arvstvist vänder man sig till domstolen och en skiftesman försöker få dödsbodelägarna att komma överens. Om det ändå inte går, kan skiftesmannen besluta om tvångsskifte.

Lös ut de bägge systrarna så får ni låna på huset sedan för reparationer.

Precis, det är den enda lösningen som garanterat inte kan ge framtida problem..

Ok, det är min svärfar som har hand om arvsskiftet, och jag tror allt de redan är fixade, nu handlar det bara om lagfarten..

Arvsskiftet redan fixat men det återstår "lagfarten"?

OK då äger alltså systrarna redan en del av huset. Bara att köpa ut dem då. Ni får ta ut pengarna på något annat sätt.

Sedan är väl frågan om man kan tvinga någon att sälja sin andel i ett hus?