Tips och pepp! Denna gång ska amningen fungera!

Börja pumpa när du är på BB. Dvs innan bebisen har lärt sig att suga ordentligt. Amma först och därefter pumpa så bebisen får chans att äta först.

Med min första så var jag stressad av att hela tiden ligga steget efter. Började pumpa 2:a eller om det var 3:e dagen på BB.

Med min andra så började jag pumpa från dag 1 och då låg jag steget före och kände mig därför inte stressad. Tror att amningen kom igång bättre då jag inte kände mig stressad.

Timmar och timmar, amma så fort bebisen piper i början, närapå! Visst kan de gråta för fler orsaker, men mat är det viktigaste. Det kan vara en gång i timmen! Dygnet runt!
Mitt första låg på neonatal en vecka några korridorer bort och eftersom han var så liten skulle han ammas var tredje timme. (Andra skulle nog ammas var fjärde timme) Jag fick jättestora problem med att mjölken inte räckte, fick amma, pumpa, ge bröstmjölk och ersättning på flaska i tre månader!
Andra barnet hade jag hos mig från början och det var att amma stup i kvarten. det fungerade och jag hade mjölk tillräckligt!
Så rådet att amma med ett visst antal timmar emellan kan ställa till problem, men när barnet inte finns på samma avdelning som mamman, så finns det ju inte mycket annat att göra.

Hur menar du med att det gick utför efter ett tag?

Amningsnappar och pump kan vara nog så behövligt! Ibland behövs hjälp på vägen! Bra att vara förberedd!

problemet är att många barn - mitt äldsta och yngsta, liksom TS som jag förstått det - inte piper eller gnyr alls efter mat första tiden för att de helt enkelt är lite trötta. BB-personalen säger av den anledningen MINST var tredje/fjärde timme för att det inte ska gå alltför långt mellan. Problemet med det är att man som mamma då kanske bara väcker var tredje var fjärde timme. Trött barn blir ännu tröttare. Det bästa är därför att om barnet inte själv "säger till" så väcka för amning minst varannan timme - gärna oftare - för amning de första tre amningsdygnen. Bra att handpumpa och skedmata råmjölken mellan amningarna också. Gjorde så med vår trea som var precis på gränsen till tillväxthämmande och de gärna ville tillmäta ersättning. Mjölken rann till efter två dygn och då hade han redan passerat sin födelsevikt....till personalens förvåning. Tänk om jag vetat det som förstagångsförälder till tidig nyfödd med gulsot. Istället blev det jobbiga två första veckor med första barnet med dumpningar, koppmatningar, extraräkningar och urjobbiga väckningar. Allt för att jag lyssnat på att nyfödda sover väldigt mycket första dygnet. 

Precis exakt min erfarenhet! Dottern lät inget när hon var hungrig, utan var trött första dygnen. I efterhand har jag sett på bilder hur hon fingrade sig på munnen, vilket var ett tecken på hunger. Tredje dagen skakade hon till ibland, ett tecken på lågt blodsocker. Helt normalt sa barnmorskan.

Om jag får den turen att få ett till barn ska jag göra annorlunda!

Låt bröstet vara det första du erbjuder när bebisen gnyr till och ge inte napp! Det är bättre att bebisen snuttar på bröstet än på nappen. Man ska amma ofta, ofta, ofta. Ibland kan man sitta och maratonamma hela dagar, det är helt normalt. Drick mycket vatten och glöm inte bort att äta ordentligt! Lycka till!

Stämmer bra. Vår dotter var väldigt trött i början och kunde sova 6h i sträck. Bvc sa att vi inte skulle låta det gå mer än 4h mellan amningarna. Däremellan skulle hon koppmatas. Hon gick ändå inte upp i vikt tillräckligt och till sist fick jag väcka henne varannan timme dygnet runt för amning i en veckas tid. Men det gjorde jag på eget bevåg så att säga, bvc sa i princip "gör som du vill". Om jag får ett till barn som är lika trött så tänker jag göra så från början.

Med första var det nog det som var problemet, att han var för trött. Men andra satt jag och ammade så gott som dygnet runt i två veckor. Efter en vecka gjorde jag inte annat än grät. Jag var så så trött och hade så otroligt ont. Jag gav upp efter en vecka av gråt och noll sömn och erbjöd ersättning. Försökte delamma några veckor till men tillslut vägrade han ena bröstet helt. Inte ens mjölken i flaska gick, jag har fortfarande ingen aning om varför. Därför söker jag andra tips än "amma, amma, amma" :)

Jag har heller inte stannat på bb utan har åkt hem så fort jag fått, men denna gången ska jag stanna några dagar så jag får vila upp mig och få igång amningen någorlunda tänkte jag.

Åh, så lycklig jag är! Dottern är här. Hon är nu 19 dagar och jag helammar. Inte gör det ont heller denna gången! Ett litet sår har jag fått men det försvann fort. Vissa dagar vill hon ammas så gott som hela tiden men hon är pigg och vaken mycket. Jag är så glad att jag faktiskt försökte amma trots problemen de två första gångerna.

. Stort grattis!

Vad roligt! Grattis till dottern!

Jag känner igen det där med trött bebis... min dotter ville helst sova sig igenom inte bara första utan även andra dygnet och var extremt svårväckt. Vi fick aldrig till amningen, utan det slutade med att jag pumpade och gav på flaska en månad och efter det blev det ersättning. Nu väntar jag andra barnet om 2 månader och går en amningskurs för att vara mer förberedd. Så här i efterhand har jag funderat på varför hon var så otroligt trött. Förlossningen tog inte så värst lång tid, hon hade inte gulsot eller några andra medicinska fel. Jag tror navelsträngen klipptes för tidigt och att hon förlorade mycket blod, har läst att barnet kan förlora 1/3 av sitt blod om man inte låter navelsträngen pulsera klart.

Kul att amningen fungerar nu TS! Stort grattis :)

Jo, navelsträngen fick definitivt pumpa färdigt denna gången. Hon föddes i ambulansen på väg till förlossningen och strängen klipptes inte förrän vi var framme och inne i rummet, så den satt kvar iallafall en kvart. Jag har inte sådär jättestort hum om hur lång tid det tog :)

Amningen fungerar fortfarande, även om man gärna hade gett upp vissa dagar. Hon är en riktig stor/långätare ;)

Lycka till med amningen för er med!