Varför vaknar han bara hos mig på nätterna?

Tja jag gissar att pappa/mormor inte gett honom och då accepterar han det.

Du ger bevisligen med dig så då är det ju värt mödan att vråla och skrika.

Barn lär sig fort vad som funkar med en förälder men inte med den andra och de släpper inte på några privilegier frivilligt. Det är sant att de inte prövar på samma sätt om de inte är trygga men att de inte provar betyder inte att de är otrygga bara att de känner att här kommer det inte löna sig gör att de kan avstå.

Mina ungar tjatar aldrig på mig att leka medan deras pappa (vi bor ihop) aldrig får något gjort med barnen hemma för de vet att tjatar de nog länge ja då ger han sig. Det här har de lärt sig otroligt tidigt, de är smarta de små liven.

Lite som mamma och pappas katt. När båda är hemma skriker han utöver sig och måste ut kl 5. Mamma ger upp och går och släpper ut honom. Pappa har aldrig stigit ur sängen för att katten vrålat och när morsan är borta är katten lugn tills pappa stiger upp :)

Han är ju så gammal att han mycket väl kan förstå vad du pratar om. Testa att säga innan ni lägger er att "inatt blir det inte någon välling när du vaknar. Istället får du somna om, så kan du få välling till frukost precis som hemma hos pappa". Eller liknande...

Vår dotter fick en vana att vilja dricka mjölk precis innan hon skulle somna, och det blev jobbigt i och med att hon vaknade till av mjölken, helst ville följa med ut i köket och hämta, samt att hon ju redan borstat tänderna. Fick hon ingen mjölk blev det väldigt drama. Vi började säga till henne redan innan vi lagt oss "ikväll får du dricka färdigt innan vi går till sängen, för sedan blir det ingen mer mjölk". Det funkade från första kvällen. Inget tjat.

Låt vällingen ta slut, och att han vet det när ni lägger er. Då har du inget val när han skriker och han vet eg också att det är omöjligt. Låt honom vara med och göra slut på pulvret på kvällen.

Ja vällingen var slut en gång, då var det ett par skrikiga timmar tills jag var tvungen ringa hans pappa som fick komma med vällingen. För när han skriker sådär mitt i natten allt vad han har och skriker när jag försöker hålla han och trösta han, hela huset vaknar och det känns som att grannarna tror jag misshandlar honom.

Men som du säger så måste han nog se att vällingen tar slut för han trodde inte på mig.

Om man bara själv inte varit så trött hade ju allt klart varit enklare. För när man jobbar också, och jag måste vara skärpt på jobbet så blir det ett större dilemma. ( blev lite konstigt inlägg från mobilen)

Tack för alla råd jag får!

Han behöver inte äta och arga förtvivlade barn är inget fel så länge man är där och tröstar och ger trygghet. Jag säger 4 struliga nätter innan han sover, det är vad det tagit för mina 4 barn att sluta med tumme/napp i samma ålder.

TS, du måste stålsätta dig. Börja fredag kväll och kör helgen utan välling, oavsett om han skriker hela natten. Ha någon du kan ringa för stöd under tiden så du inte ger med dig. Skriv någon peppande lapp någonstans, skaffa öronproppar och en rejäl dos tålamod. Jag tror det tar max 3- 4 nätter innan din son förstår att du menar allvar.

Det kommer vara skitjobbigt, tufft och utmattande, men tänk på hur skönt det kommer vara på tisdagen när detta är över och ni får sova. Jämt, för lång tid framöver! Det är SÅ värt det och du kommer fråga dig varför du inte gjorde det tidigare. Din son är stor nog att inte äta på natten. Både du och han behöver sammanhängande nattsömn för att orka med dagis och jobb. Du gör detta för hans skull oxå, glöm inte det. Så länge du finns där för honom när han är ledsen så överlever han denna "avvänjning".

Lycka till!