11 år, "behöver" inget göra här hemma

Det viktigaste är nog att du och pappan kommer överens om en rimlig nivå på hur mycket barnen ska hjälpa till hemma.

Även om pappan inte tycker att 11-åringen ska ha eget ansvar för vissa saker så hindrar ju inte det att du ber barnet om att hjälpa till att tex städa, laga mat etc tillsammans med dig/er.

Jag växte själv upp med att inte behöva plocka å städa med mera när jag bodde hemma. Inte förens mamma blev tokig och allt skulle fixas på en gång. Jag hade svårt med städning osv när jag flyttade hemifrån å det har inte rättat upp sig förens nu efter jag träffa min man. Han har barn sen innan å sedan har vi ett barn. Hans barn va 6 när vi träffades. Jag brukar ta upp det som jag funderar över när det gäller hans barn men i slutändan är det hans ansvar för vilken person hon blir. Vi har liknande åsikter å tankar som fungerar väldigt bra på vårt barn men tyvärr inte på hans. Vi försöker lära vår tvååring hur man gör och beter sig och har en plan för vilka färdigheter vi vill ge barnet. Dock e det svårare med hans barn, barnet glömmer, orkar inte, struntar i osv och mannen orkar inte alltid ta tag i det. Är det då något som direkt berör mig så involverar jag mig annars så är det upp till honom. Jag tycker om och respekterar barnet men jag kan inte gå på denne som jag hade gjort med mitt eget. Så mitt tips, välj dina bråk och försök få mannen att förstå att han ansvarar för hur hans barn blir och vilka färdigheter denne får. Själv hoppas jag ge vår son färdigheterna för att sköta ett bra hem.

Tycker att du ska prata med pappan om du går och irriterar dig på saker istället för att ta ut det på barnet.

Har hon inga vänner som hon är med under veckorna hos er?

Jag har ingen erfarenhet av så stora barn. Men min 2-åring dukar bordet då och då (med lite hjälp såklart), han plockar undan sina egna saker (på uppmaning och med lite hjälp), han slänger sina egna smutskläder i tvättkorgen (självmant) och dammsuger gärna och länge när jag ber om.det :D

Hoppas att han vid behov skulle kunna sköta ett hushåll på egen hand när han är 12.

Jag tror att det är viktigt att förbereda sina barn för vuxenlivet och dem både att ta hand om sig själva och ett hushåll och även hur man samarbetar och hjälps åt i en familj.

Ett trix är att säga "x, nu ska jag laga mat, kom och plocka undan dina mellisgrejer så jag har nån stans att vara". Var ihärdig! Sen. Är hon plockat undan, ber du henne hjälpa dig att duka el dyl när hon nu ändå är i köket. Tjatar du iväg henne till badrummet med en blöt handduk så ber du henne tvätta handfatet samtidigt. Varje gång du måste be henne plocka undan sin egen lort får hon en extra uppgift. Snart fattar hon nog galoppen och plockar undan efter sig själv iallafall ; )

Ja du TS. Min make tycker inte att hans söner på 20+ behöver göra någothemma. Det har de aldrig behövt. Barn måste ju hjälpa till hemma för att lära sig. Lycka till!

Har en bonustjej på snart 12 år.

Saker hon sköter själv utan tjat från oss:

- gå upp (egen väckarklocka), fixa sig på morgonen innan skola

- packa väskan

- fixa frukost/mellis åt sig

- ta hand om småsyskon kortare stunder

- ställa ner sin disk i maskinen när vi ätit

Saker hon fixar med lite tjat eller vägledning:

- bädda rent (jag lägger fram sängkläder och ber henne bädda)

- hygien (vi får påminna om dusch och byte av underkläder, hon glömmer...)

- duka (inget hon gör självmant men om vi ber henne)

- städa rummet (bädda sängen, hålla ordning) Någon gång ibland får hon dammsuga och damma själv

- ta ner smutstvätten

- läxor

- plocka ur diskmaskinen

Tycker de saker hon sköter själv är på en okej nivå men vore hon min egen hade jag nog krävt lite mer - eller åtminstone sett till att hon klarade av fler hushållssysslor även om hon inte behövt sköta dem själv jämt. Detta mest för att jag tror det är bra att lära sig att hjälpas åt och förstå innebörden av vad sim måste göras i ett hushåll.

Har en tvååring som redan nu "hjälper" mig med att duka, plocka ur diskmaskinen, dammar med egen trasa mm. Tror barn i alla åldrar mår bra av att känna sig delaktiga och att hjälpa till i familjen. Vill att man ska nå en slags vi-känsla. Att alla i hushållet är viktiga för att det ska fungera. Alla hjälper varandra efter förmåga!

Ha ha är hon 11 år. Jag har bonusar som är 15 och 18 år och fortfarande inte gör något alls utan lämnar tallrikar och glas överallt, slänger handdukar och kläder på golvet mm.De ska nämligen "lära sig själva" så småningom "tror han". De behöver dessutom inte ta ett enda steg utan blir skjutsade i bil hela tiden.Trots att det finns cyklar i garaget.

Jag hade bonus här. 13 år. Totalt sönder curlad. O en icke närvarande pappa. Försökte få henne delaktig i allt. Men det tog så mkt energi från mig att jag ensam skulle uppfostra henne.

Jag trodde inte det var då vanligt.. Här är det detsamma. 10 och 11 och kan inte göra någonting själva... Fruktansvärt enerverande och orättvist då han ställer krav på min dotter 6 år som han inte har på sina barn. Det är så svårt det här... Vårt gemensamma barn har vi inga problem med när set gäller uppfostran.. Där är vi väldigt överens. Jag har släppt det.. Dumpar också allt som ligger utspritt i deras rum och köper hellre nya glas på Ikea än tar undan det som är på deras rum.. För jag orkar inte bry mig längre.. I grund och botten är det hans och biomammans ansvar att se till vad de blir för vuxna, och är inte ditt input av intresse så lägg energin på dina kids!

Min bonus är nio år. Han gör väl inget självmant men om man ber honom så gör han det direkt; går ut med hunden, städar rummet, byter lakan, dukar av bordet och hjälper till vid matlagning. Jag har själv 2 vuxna barn som bor hemma som hjälper till självmant och kan göra allt, tvättar själva, lagar avancerade middagar, städar huset, klipper gräsmattan, tvättar bilen. De är mitt " kvitto" för att de lärde sig hjälpa till redan som små

Det jag gjorde i den åldern var att plocka undan min egen mat ifrån bordet samt plockade undan sakerna i mitt rum när det var dags att städa rummet.
Men som 11- åring hade jag inte speciellt många fler "måsten" än det, min son är idag 7 år gammal och även han gör dessa saker men jag tror inte jag kommer ha några fler krav på honom när han är 11.
Det är främst för att jag inte riktigt ser vad mer han skulle kunna göra i hemmet.

Jag har en egen 12 åring och inga bonusbarn, men min 12 åring plockar undan efter sig, hjälper till med lillasysters frukost om jag duschar. Ibland gör vi saker ihop som lagar mat, eller jag lagar mat och hon dukar. Samtidigt så pratar vi och har trevligt. Sen hennes pappa lämnade mig och jag bara har barnenen vv så är hon nu ett viktigt sällskap för mig.

Vissa saker som att ställa in sin disk i maskinen, smuts tvätt i tvättkorg osv är miniminivå. Det andra tycker jag ni får göra till en rolig grej, så det inte blir ett trist måste, och du får tjatrollen, så att hon lär sig att anstränger man sig blir man belönad och det är en  trevlig stund. Det kan ju skapa gemenskap på sikt. Min 12 åring hjälpte till med yngstas kalas.

Det blir bra om ni gör det bra. Visst ibland blir det gnäll här också, men om jag släpper på 5 minuter släpper 12 åringen konflikten på 10 minuter, sedan är det glatt igen.