• Äldre 20 Aug 13:47
    3704 visningar
    3 svar
    3
    3704

    Fler som planerar syskon till änglabarn efter urakut kejsarsnitt?

    Jag förlorade min son i v 38+6. Vi kom in till sjukhuset pga minskade fosterrörelser. Barnmorskan hörde ett lågt hjärtljud som man trodde var min sons hjärtljud och därför gjorde de ett urakut snitt. Det visade sig att det var mitt hjärtljud hon hade hört och min sons liv gick inte att rädda. Nu snart 2 månader senare så har jag väldigt svårt att förstå att jag har förlorat min son, vissa gånger så undrar jag om jag verkligen har varit gravid och andra gånger så tänker jag att jag fortfarande är gravid.... Oerhört mycket känslor att stångas med samtidigt som jag känner mig helt tom, eftersom jag har svårt för att förstå att det har hänt.
    Detta borde aldrig få hända någon människa och det kommer tillfällen då jag faktiskt förstår att jag har förlorat min son och då sjunker jag så långt ner jag kan komma och förstår inte hur man ska orka ta sig tillbaka till en vardag igen. Samtidigt är tanken på att få ett syskon till min son (har en pojke som är 5 år) så oerhört stark och det enda jag kan tänka på!! Det tog 1,5 år innan jag blev gravid med Milo och jag är rädd att det kommer ta ännu längre tid nästa gång så jag vill ju inte vänta för länge. Läkare har sagt till mig att man kan ha svårare för att hantera sorgen efter ett snitt jämfört med om man föder fram sitt barn, är det så?

    Hur har ni andra som gått igen ett akut eller urakut snitt tänkt, hur har era känslor varit tiden efter och inför att planera fler barn? Hur länge ska man egentligen vänta? är kroppen redo direkt eller kan det bli problem med att kroppen inte har läkt om man blir gravid snabbt efter kejsarsnittet? Berätta gärna så mycket ni vill, kan och orkar...känner mig så ensam i mina känslor och tankar och det skulle vara skönt att veta hur andra tänker..

  • Svar på tråden Fler som planerar syskon till änglabarn efter urakut kejsarsnitt?
  • AnnC
    Äldre 20 Aug 17:39
    #1

    Hej, jag har inboxat dig!

  • Äldre 18 Sep 15:57
    #2

    Jag var med om ett urakut kejsarsnitt den 28/7 i år, då i vecka 26. Jag åkte in på grund av att jag fått feber under natten och upptäckte några droppar blod på morgonen. Min son överlevde bara några minuter. Jag hade fått en Listeria infektion som gått vidare till bebisen, jag blev alltså ett av typ 2 fall per år fastän jag inte åt en enda av sakerna som kan innehålla Listeria enligt livsmedelsverkets hemsida...

    Jag hann knappt få panik eftersom allt hände så fort, vilket jag är tacksam för idag, att inte behöva förbereda sig på och föda fram sitt döda barn.

    Jag känner mig precis som du - tom. När jag vaknade värkte hela kroppen efter att känna en bebis på mitt bröst. Hade aldrig trott att hormoner kunde framkalla så starka känslor. Jag kan heller inte riktigt förstå att detta har hänt mig, och tror ibland att jag aldrig varit gravid (det syns inte förutom på det lilla ärret nedanför troskanten) . Men värre  är det att jag fortfarande känner mig gravid, jag var ju inte klar med graviditeten och mentalt tror jag att jag kommer vara i 7 månaden ända till den dag jag är gravid längre än v 26.

    Det känns som att jag inte kommer bli lycklig förrns jag får ett levande barn, min läkare rekommenderade att vänta 6 månader, men har pratat med andra läkare som inte har några restriktioner. De menar att det ändå tar 9 månader innan det är dags, och att såret läker långt snabbare än så. Nu räknar jag ner dagarna och hoppas...

  • Äldre 22 Sep 21:45
    #3

    Jag gjorde ett urakut snitt i början av mars pga av minskade fosterrörelser och dåliga hjärtljud. Vår dotter hade Trisomi 18 och lämnade oss efter drygt 4 dygn.

    Läkarna ville vi skulle vänta ett år med att bli gravida men sa samtidigt att det inte är så att vi behöver avbryta om så skulle ske.

    Jag är nu gravid i v 15 (var inte planerat). Bm säger att det inte är någon fara, att läkarna vill vara 150% säkra och att hon inte tror att man blir gravid om kroppen inte är fysiskt redo. Det är däremot ganska psykiskt jobbigt med mycket oro, skuldkänslor för att vi ska 'glömma' bort vårt barn som inte finns på jorden och svårigheter att glädjas fullt ut. Vi har också svårt att föreställa oss att denna lilla pojke som vi väntar ska överleva. Innerst inne vet vi ju att risken för att detta fruktansvärda ska hända oss igen är mikroskopisk men ändå...

    Frågan är om känslorna hade varit samma om graviditeten dröjt ett tag till, det vet jag inte. Kanske känner man samma sak oavsett hur länge man väntar.

    All lycka och stor kram till dig!

Svar på tråden Fler som planerar syskon till änglabarn efter urakut kejsarsnitt?