Hej!
Startar en tråd för oss som äntligen blivit gravida efter att ha kämpat ett tag. Det hade varit roligt om vi i tråden plussade under ungefär samma månad, ca. augusti 2014, så att vi kan jämföra gravidsymptom. Hade också varit skönt om alla genomgått samma slags resa, IVF eller liknande, så att den förståelse också finns.
Kram Kakan
Jag var på vul nu 5+0 då såg man en tjock slemhinna och två gulsäckar (tror jag det heter) alltså såg han att vi väntar tvillingar!
Vet inte när man beräknas se hjärtat? Ska på vul 6+0 igen.. Tror ni man kan se hjärtat ticka då?
Mitt är via hormonbehandlingar, ville först kolla så jag inte blivit överstimulerad och se så allt såg bra ut.
Varit på två vul. Det senaste såg han två gulsäckar ev tre.. Så han ville hålla extra koll på mig.
Hej! Jag är nu i vecka 8plus2 men jag har fått tid för VUL först när jag är 10plusett. Sjukhuset här tyckte det var för tidigt än. Ringde ivf-kliniken och de sa det är OK. Jobbigt att vänta...man blir ju som sagt lite nojig efter ivf-svängen. Grattis Mamly till tvillingar? Hur känns det? Och Iamae, grattis till dig med!
Jag var på VUL idag och där såg de ett fint tickande hjärta och med största sannolikhet ett till. Ska tillbaka om 10 dagar för nytt VUL!!!
Hej på er!
Jag plussade idag (v4+2) efter mitt andra ET. Efter ett FET i våras blev jag också gravid men det hela slutade i MA i v12 i början av juni. Mindre roligt, speciellt som min mamma dog sista april. Ingen bra vår för mig med andra ord.
MEN, nu är det nytt plus och nya tag som gäller. 
Hur går det för er alla?
Hej på er!
Jag plussade idag (v4+2) efter mitt andra ET. Efter ett FET i våras blev jag också gravid men det hela slutade i MA i v12 i början av juni. Mindre roligt, speciellt som min mamma dog sista april. Ingen bra vår för mig med andra ord.
MEN, nu är det nytt plus och nya tag som gäller.
Hur går det för er alla?
Moolie: Jag förstår att det känns jobbigt att gå på VUL på fredag...Men, som sagt, på fredag får ni ju åtminstone veta. Och förhoppningsvis blir det glada besked. Stor kram!
Oj Lokkattis, vad tufft med din mammas bortgång och missfall samtidigt! Otroligt starkt av dig att gå vidare med nya försök!
Ja oroar mig egentligen inte så mycket för missfall. Men samtidigt så har jag nog inte vågat erkänna för mig själv att jag är gravid heller. Inte förrän jag varit på VUL nästa vecka. Nu när jag hör så mycket om missfall känns det orimligt att inte jag också ska drabbas också. Jag kanske borde sluta läsa så mycket på familjeliv 
.
Har ni andra börjat fundera över fosterdiagnostik? Man kan ju gå igenom någon sån där grundlig ultraljudsundersökning i vecka 18. Jag ville gärna göra det förut, men nu är jag mer skeptisk. Det känns på något sätt fel att göra abort om det skulle visa sig vara något konstigt. Och i så fall finns det väl ingen vits med kollen heller, eller?
Oj Lokkattis, vad tufft med din mammas bortgång och missfall samtidigt! Otroligt starkt av dig att gå vidare med nya försök!
Ja oroar mig egentligen inte så mycket för missfall. Men samtidigt så har jag nog inte vågat erkänna för mig själv att jag är gravid heller. Inte förrän jag varit på VUL nästa vecka. Nu när jag hör så mycket om missfall känns det orimligt att inte jag också ska drabbas också. Jag kanske borde sluta läsa så mycket på familjeliv .
Har ni andra börjat fundera över fosterdiagnostik? Man kan ju gå igenom någon sån där grundlig ultraljudsundersökning i vecka 18. Jag ville gärna göra det förut, men nu är jag mer skeptisk. Det känns på något sätt fel att göra abort om det skulle visa sig vara något konstigt. Och i så fall finns det väl ingen vits med kollen heller, eller?
Orka: Jag antar att du menar KUB? Men det görs väl i v13 ungefär? Rutinultraljudet är väl i v 18-19, tror jag.
KUB har vi funderat länge på, av och till. Kul att få ett extra ultraljud, men samtidigt är jag lite orolig för hur jag kommer att reagera om det blir "hög" sanolikhet att något är fel. Är ju fortfarande väldigt låg risk att något skulle vara fel, men å andra sidan vill man ju gärna veta om det skulle vara något väldigt allvarligt fel som gör att bebis inte kan överleva utanför mammans kropp. Förra graviditeten hade vi bestämt oss för att inte göra KUB utan vänta till RUL, men när jag började blöda i v12 hade det varit rätt skönt att ha en "mellankontroll" där någonstans... Den här gången ska vi nog göra KUB, på grund av den enkla anledningen att vi oroar oss ändå, oavsett om vi gör eller inte gör undersökningarna. Får man ett sämre KUB-värde får man väl ta det då. Det är ju fortfarande sannolikheter alltihop så även om man får 1:200 som resultat så är det ju fortfarande 199 gånger av 200 som barnet är friskt. Men det tål verkligen att tänkas på... Supersvårt, och där måste man nog verkligen tänka igenom vad man själv vill.
Hej!
Nej jag menade nog rutinultraljudet faktiskt. Det man gör i vecka 18. Även där kan man väl se om det finns missbildningar, eller risk för missbildningar?
Vi fick ju information hos barnmorskan om fosterdiagnostik, men jag fattar fortfarande inte så mycket. Min man är i allmänhet skeptisk och tror hela tiden att fosterdiagnostik är detsamma som fostervattenprov. Och det vill han inte att jag ska göra, för han hörde någon professor uttala sig på radion om att det är jättehög risk för missfall (hmm.. är 1 % jättestor risk? Det är ju vad de anger i informationen runt fostervattenprov i alla fall). Så det känns inte som någon idé att försöka diskutera det med honom. Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker förklara. Dessutom fattar jag inte själv.
Jag är 30 år, då kanske man inte brukar göra KUB? Måste jag säga till för att få göra det? Måste jag ligga på och boka en tid? Just nu känns det inte som om jag vill göra KUB heller. Men samtidigt är det väl bättre att göra KUB först, om man sen tänker göra rutinultraljud. Om man nu tänker göra abort på grund av misbildningar är det väl bättre att veta så tidigt som möjligt.
Jag får nog ta och ringa barnmorskan och få det hela förklarat en gång till.
Det här med eventuell abort känns ju så sjukt avlägset nu när vi ÄNTLIGEN lyckats få till en graviditet, vår allra första.
Hej!
Nej jag menade nog rutinultraljudet faktiskt. Det man gör i vecka 18. Även där kan man väl se om det finns missbildningar, eller risk för missbildningar?
Vi fick ju information hos barnmorskan om fosterdiagnostik, men jag fattar fortfarande inte så mycket. Min man är i allmänhet skeptisk och tror hela tiden att fosterdiagnostik är detsamma som fostervattenprov. Och det vill han inte att jag ska göra, för han hörde någon professor uttala sig på radion om att det är jättehög risk för missfall (hmm.. är 1 % jättestor risk? Det är ju vad de anger i informationen runt fostervattenprov i alla fall). Så det känns inte som någon idé att försöka diskutera det med honom. Det spelar ingen roll hur mycket jag försöker förklara. Dessutom fattar jag inte själv.
Jag är 30 år, då kanske man inte brukar göra KUB? Måste jag säga till för att få göra det? Måste jag ligga på och boka en tid? Just nu känns det inte som om jag vill göra KUB heller. Men samtidigt är det väl bättre att göra KUB först, om man sen tänker göra rutinultraljud. Om man nu tänker göra abort på grund av misbildningar är det väl bättre att veta så tidigt som möjligt.
Jag får nog ta och ringa barnmorskan och få det hela förklarat en gång till.
Det här med eventuell abort känns ju så sjukt avlägset nu när vi ÄNTLIGEN lyckats få till en graviditet, vår allra första.
Ja, Orka, ring och prata med din BM igen så kan du få det förklarat för dig Jag är ju 37 år så då blir det nog ett annat läge, eftersom riskerna ökar med mammans ålder. Landstingen har olika regler, ibland får alla göra det gratis och ibland är det bara gratis över en viss ålder.
Och ja, även på RUL ser man om något är tokigt. Men som ni säger, otroligt svårt om det skulle visa på risk för problem... Det är ju så mycket tårar och väntan som ligger bakom våra graviditeter...
Hur går det för er tjejer? Jag är på v. 5+3 idag och tiden sniglar sig verkligen fram... Mår lite illa i stort sett hela tiden och är jättetrött. Molvärk av och till.
Hur går det för er tjejer? Jag är på v. 5+3 idag och tiden sniglar sig verkligen fram... Mår lite illa i stort sett hela tiden och är jättetrött. Molvärk av och till.
Jag är i v 10 och mår ibland sämst hittills och ibland ganska bra. Jag kan äta nästan normalt. Idag var vi på första ultraljudet och fick se en vinkande clown på tre centimeter. Allt såg bra ut. Träning blir det inte så mycket nu. Men egentligen borde jag försöka oftare för när jag väl tränar känner jag inte så mycket illamående.
Åhh, så jobbigt att ni mår så illa... Korta stunder kan illamåendet slå till ordentligt på mig, men det brukar gå över rätt fort.
Försöker komma ut på promenader, och så har jag två hästar som behöver en del motion, men för min del är det en enorm trötthet som sätter käppar i hjulet... Men hästarna måste ju ut, så där är det bara att ta sig ut! Bra det!
Orka: Grattis till avklarat ultraljud!
Ja orken finns inte... Jag fuskade med träningen denna veckan... Mina bonustjejer brukar vara duktiga på att tjata iväg mig...! ;)