• Juliknodden

    Grav havandeskapsförgiftning, hur gick det andra graviditeten?

    Äntligen, idag, efter två års försök är jag gravid igen. Lyckan är total!

    Vår son är 4 år idag och jag fick grav havandeskapsförgiftning i vecka 28 den graviditeten. Jag gick in i kramptillstånd och hade tur som idag sitter här med en fullt frisk liten kille. Han kom med kejsarsnitt v.32 och var tillväxthämmande på grund av min H.F. Idag syns det dock inte det minsta. Det tog 16 månader innan jag blev friskförklarad. En tuff resa, men värd varje minut.

    Chefen för kvinnokliniken gjorde mitt kejsarsnitt och vid uskrivningssamtalet fick jag reda på att om man haft grav havandeskapsförgiftning som jag hade, så får man det mer eller mindre garanterat nästa gång (enligt senaste forskningen). Om man däremot haft en mildare variant så får man det sällan igen.

    Jag har sedan den graviditeten haft otroligt lätt att lägga på mig vätska och jag har redan känt att jag lagt på mig vätska nu igen. Jag är lite orolig över hur det kommer att utvecklas och hoppas så att jag kan få uppleva en "normal" graviditet och förlossning. Ska ringa MVC imorgon och boka tid. Vet att jag kommer få gå på kontroller 1-2 gånger per vecka redan från början.

    Någon som varit med om liknande och blivit gravid igen efter det? Hur gick det i så fall för er? Fick ni H.F. igen? Lika grav, mildare eller ännu värre?

  • Svar på tråden Grav havandeskapsförgiftning, hur gick det andra graviditeten?
  • S Michaela
    yodi skrev 2015-01-08 09:55:05 följande:
    har dom tagit dina toxprover och kollat så att smärtan i övre delen av magen inte beror på påverkan på levern?
    Nej, jag påpekade det i måndags och dom sa att vi skulle ta prover för levern på tisdag - när jag har nästa återbesök.
    Va ju trots allt min lever som va mest påverkad förra gången.
    Hade 148/89 i blodtryck i måndags så va ju bara förhöjt och inte högt som läkaren sa. Hade ioförsig aldrig högre bt än 155/95 sist om jag inte minns fel.
    Men än sålänge mår jag bra, och det gör bara lite ont ibland. Snart är de tisdag! :)
  • S Michaela
    yodi skrev 2015-01-08 09:55:05 följande:
    har dom tagit dina toxprover och kollat så att smärtan i övre delen av magen inte beror på påverkan på levern?
    Förresten kan ju likaväl fråga när jag har någon som har varit med om det här flera gånger, om det är ok?
    Började ditt blodtryck stiga tidigt 3:e o 4:e gången, eller hände de plötsligt? Märkte du av de eller upptäcktes de på en kontroll?
    Å när du fick HELLP, kände du av mycket smärta i magen då?

    Jag tycker ju att jag mår så bra nu, så har svårt att tänka mig att jag ska bli "svårt sjuk" igen.. Förra gången mådde jag också oförskämt bra förutom en smärta i övre delen av magen som jag då trodde berodde på att bebisen helt enkelt tog stor plats men som jag senare fick veta va för att levern va påverkad :)
  • yodi
    S Michaela skrev 2015-01-08 19:51:47 följande:
    Förresten kan ju likaväl fråga när jag har någon som har varit med om det här flera gånger, om det är ok?
    Började ditt blodtryck stiga tidigt 3:e o 4:e gången, eller hände de plötsligt? Märkte du av de eller upptäcktes de på en kontroll?
    Å när du fick HELLP, kände du av mycket smärta i magen då?

    Jag tycker ju att jag mår så bra nu, så har svårt att tänka mig att jag ska bli "svårt sjuk" igen.. Förra gången mådde jag också oförskämt bra förutom en smärta i övre delen av magen som jag då trodde berodde på att bebisen helt enkelt tog stor plats men som jag senare fick veta va för att levern va påverkad :)
    tredje gången så steg det plötsligt, hade normalt blodtryck på fredagen, på måndagen var undertrycket på 91 och på tisdagen 110 var då v 29+

    det upptäktes då att jag hade hellp och förmodligen hade haft det i några veckor innan blodtrycket började stiga och jag började få protein i urinen. jag hade känt mig trött och orkeslös i ca två veckor men trodde det berodde på att hela familjen precis haft maginfluensa.

    hade haft ont i magen precis under hö revben till och från i flera veckors tid men trodde precis som du att det berodde på bebisen. sen precis innan hon fick komma ut och jag blev akut sämre så fick jag enormt ont, jag kräktes av smärtan.

    fjärde gången så mådde jag hur bra som helst fram till v 18 då det bara sa bom.
    mitt blodtryck började redan då ligga högt men inte tillräckligt högt för att medicineras, det låg och pendlade mellan 85 och 93, jag blev trött och hade ingen ork, kände mig yr hela tiden. även den här gången smärta under revbenen som kom och gick.

    och jag svarar gärna på frågor om du har flera

  • S Michaela
    yodi skrev 2015-01-09 10:55:25 följande:
    tredje gången så steg det plötsligt, hade normalt blodtryck på fredagen, på måndagen var undertrycket på 91 och på tisdagen 110 var då v 29+

    det upptäktes då att jag hade hellp och förmodligen hade haft det i några veckor innan blodtrycket började stiga och jag började få protein i urinen. jag hade känt mig trött och orkeslös i ca två veckor men trodde det berodde på att hela familjen precis haft maginfluensa.

    hade haft ont i magen precis under hö revben till och från i flera veckors tid men trodde precis som du att det berodde på bebisen. sen precis innan hon fick komma ut och jag blev akut sämre så fick jag enormt ont, jag kräktes av smärtan.

    fjärde gången så mådde jag hur bra som helst fram till v 18 då det bara sa bom.
    mitt blodtryck började redan då ligga högt men inte tillräckligt högt för att medicineras, det låg och pendlade mellan 85 och 93, jag blev trött och hade ingen ork, kände mig yr hela tiden. även den här gången smärta under revbenen som kom och gick.

    och jag svarar gärna på frågor om du har flera
    Usch då va snabbt de gick! Det är ju de som är de otäcka.
    Eftersom jag inte haft huvudvärk sen i måndags så tror jag att mitt bt gått ner, men har haft lite lätt huvudvärk idag så kan ju hända att det stigit igen.
    Det som gör mig lite fundersam är ju att min barnmorska inte verkar tycka att jag ligger i någon riskzon och att om jag får hf igen så kommer det senare en förra gången (upptäcktes i v. 34 men hade förhöjt bt i v. 31 tror jag de va), och trots att jag själv aldrig tyckte att jag blev speciellt påverkad eller sjuk så fick jag i efterhand diagnosen svår preeklamsi och kod röd på förlossningen, men fick aldrig någon förklaring till varför jag hade svår hf, födde ju trots allt vaginalt (med nöd och näppe).
    Det va nu först hos läkaren i måndags som hon tyckte att jag borde hållas lite mer under uppsikt.
    Det är ju lixom så svårt att upptäcka det själv! Trött och orkelös har jag varit hela denna graviditen (vilket jag verkligen inte var förra gången) men tror mest att det beror på att jag har en vild 1,5 åring här hemma med ;) Han börjar iofs på dagis nästa vecka.
    Ska bli skönt att få komma in på kontroll på tisdag igen och då hoppas jag dom tar alla toxprover på mig, ska ju bara träffa barnmorskan och det är egentligen mest läkaren som varit "orolig".
    Upptäckte om din hellp genom blodproven då? Å hade du alltså haft hellp innan du började utveckla havandeskapsförgiftningen (högt bt och protein)?

    Jag skriver säkert mer om jag kommer på något jag undrar över :) Skönt att ha någon att bolla med! :)
  • yodi
    S Michaela skrev 2015-01-09 12:54:23 följande:
    Usch då va snabbt de gick! Det är ju de som är de otäcka.
    Eftersom jag inte haft huvudvärk sen i måndags så tror jag att mitt bt gått ner, men har haft lite lätt huvudvärk idag så kan ju hända att det stigit igen.
    Det som gör mig lite fundersam är ju att min barnmorska inte verkar tycka att jag ligger i någon riskzon och att om jag får hf igen så kommer det senare en förra gången (upptäcktes i v. 34 men hade förhöjt bt i v. 31 tror jag de va), och trots att jag själv aldrig tyckte att jag blev speciellt påverkad eller sjuk så fick jag i efterhand diagnosen svår preeklamsi och kod röd på förlossningen, men fick aldrig någon förklaring till varför jag hade svår hf, födde ju trots allt vaginalt (med nöd och näppe).
    Det va nu först hos läkaren i måndags som hon tyckte att jag borde hållas lite mer under uppsikt.
    Det är ju lixom så svårt att upptäcka det själv! Trött och orkelös har jag varit hela denna graviditen (vilket jag verkligen inte var förra gången) men tror mest att det beror på att jag har en vild 1,5 åring här hemma med ;) Han börjar iofs på dagis nästa vecka.
    Ska bli skönt att få komma in på kontroll på tisdag igen och då hoppas jag dom tar alla toxprover på mig, ska ju bara träffa barnmorskan och det är egentligen mest läkaren som varit "orolig".
    Upptäckte om din hellp genom blodproven då? Å hade du alltså haft hellp innan du började utveckla havandeskapsförgiftningen (högt bt och protein)?

    Jag skriver säkert mer om jag kommer på något jag undrar över :) Skönt att ha någon att bolla med! :)
    för dom flesta så blir det så att det kommer mildare och senare eller till och med inte alls och jag tror att många bm tyvärr blir lite bekväma i det och inte tänker på att det inte gäller alla.

    sen har vi då dom som är som mig som inte får dom typiska symptomerna utan där det visar sig på andra sätt.

    på måndagen när mitt blodtryck låg på 91 så tog min bm toxproverna och det var då dom såg att det var hellp och att jag förmodligen hade haft det i några veckor. så den gången fick jag hellp och sen hf ( det vanligaste är tvärtom)

    när jag sen väntade nr fyra så tog dom blodprover 1 gång per vecka från v 18 fram till v 23 då det ökade till två gånger per v dom gjorde verkligen allt för att inget skulle missas.

    jag var på spec mvc tre gånger i veckan för koll av blodtryck,urin och flödet.
    om du vill bolla mera så får du gärna skriva pm med om du inte vill skriva i tråden.

  • SkogsstjärnN

    Intressant att läsa hur olika vi blir bemötta. Jag fick grav hf och hellp och dotter föddes med katastrofsnitt (numera urakut?) då moderkakan lossnade. Det var i vecka 35 och jag fick rådet att aldrig skaffa barn igen för jag skulle inte överleva. Det var nio år sedan. Dottern var kliniskt död men de fick liv i henne och det var några oroliga år innan vi fick veta att hon inte hade men av hjärtstilleståndet. Jay.
    Jag hade haft högt bt sen vecka 22 som bara stigit, i vecka 31 skickade bm hem mig med 150/110 (jämfört med 90/55 som jag hade i början av graviditeten) och när jag sedan kom in EN MÅNAD efter för nästa kontroll blev det ambulans med 180/160 i bt och i efterhand insåg jag att jag haft krampanfall nästa alla av dessa fyra veckor utan att förstå det. Dottern var liten men inte nog för att vara tillväxthämmad.

    Blev snabbt inskriven på både mvc och smvc i denna graviditet (tog bara 9 år att våga sig på en till). Började med trombyl i vecka 7 och testades för flera olika sjukdomar som de trodde jag kunnat ärva av min mor och vara orsken till hur det gick med stortjejen. De hittade inget och jag har hittils fått gå på tillväxtultraljud varannan eller var fjärde vecka från det att jag passerat vecka 24. I början var det en liten avvikelse på flödet i navelsträngen och jag blev sjukskriven. Denna bebis hämtade igen sig och flödet blev bättre och hon växte ikapp och är nu "normalt" liten.

    Nu är jag i vecka 34+5 och har senaste tre veckorna haft ont under höger revben, vilket jag sagt till läkarna på smvc. De säger att jag ska åka in akut om det blir värre och jag sitter och känner mig som en tickande bomb. Migrän har jag haft dagligen i 6-7 veckor och jag känner mig så j**la sjuk. Ingen matlust och går upp 2-3 kilo i veckan utan att jag äter. Blodtrycket på inskrivningen var 100/60 och i dagsläget 140/90 (började stiga i vecka 22), ingen protein i urinen och då är jag... FRISK! De har inte tagit ett enda leverprov, endast sagt att sålänge blodtrycket är bra är det inte en HF eller Hellp, när läkaren senast klämde på mig och säger "har du ont här, ja det är ju här du får ont om det är levern" och sen när jag frågar varför hon säger emot sig så säger hon bara att man kan få leverpåverkan först och sen stiger blodtrycket. Men de ville fortfarande inte ta leverprover. Fast blodtrycket jag går med nu egentligen är för högt för mig, iaf i längden, som är en lågtryckare normalt.

    Vad gör man? Vi har sagt att vi åker in för minsta lilla förändring och tills dess ligger jag som en zombie i soffan och väntar på att smälla. Hade ju känts bra om de tog toxprover och bevisade att jag var frisk men vette tusan hur man ska få dem att göra det...

  • yodi
    SkogsstjärnN skrev 2015-01-09 16:44:01 följande:

    Intressant att läsa hur olika vi blir bemötta. Jag fick grav hf och hellp och dotter föddes med katastrofsnitt (numera urakut?) då moderkakan lossnade. Det var i vecka 35 och jag fick rådet att aldrig skaffa barn igen för jag skulle inte överleva. Det var nio år sedan. Dottern var kliniskt död men de fick liv i henne och det var några oroliga år innan vi fick veta att hon inte hade men av hjärtstilleståndet. Jay.
    Jag hade haft högt bt sen vecka 22 som bara stigit, i vecka 31 skickade bm hem mig med 150/110 (jämfört med 90/55 som jag hade i början av graviditeten) och när jag sedan kom in EN MÅNAD efter för nästa kontroll blev det ambulans med 180/160 i bt och i efterhand insåg jag att jag haft krampanfall nästa alla av dessa fyra veckor utan att förstå det. Dottern var liten men inte nog för att vara tillväxthämmad.

    Blev snabbt inskriven på både mvc och smvc i denna graviditet (tog bara 9 år att våga sig på en till). Började med trombyl i vecka 7 och testades för flera olika sjukdomar som de trodde jag kunnat ärva av min mor och vara orsken till hur det gick med stortjejen. De hittade inget och jag har hittils fått gå på tillväxtultraljud varannan eller var fjärde vecka från det att jag passerat vecka 24. I början var det en liten avvikelse på flödet i navelsträngen och jag blev sjukskriven. Denna bebis hämtade igen sig och flödet blev bättre och hon växte ikapp och är nu "normalt" liten.

    Nu är jag i vecka 34+5 och har senaste tre veckorna haft ont under höger revben, vilket jag sagt till läkarna på smvc. De säger att jag ska åka in akut om det blir värre och jag sitter och känner mig som en tickande bomb. Migrän har jag haft dagligen i 6-7 veckor och jag känner mig så j**la sjuk. Ingen matlust och går upp 2-3 kilo i veckan utan att jag äter. Blodtrycket på inskrivningen var 100/60 och i dagsläget 140/90 (började stiga i vecka 22), ingen protein i urinen och då är jag... FRISK! De har inte tagit ett enda leverprov, endast sagt att sålänge blodtrycket är bra är det inte en HF eller Hellp, när läkaren senast klämde på mig och säger "har du ont här, ja det är ju här du får ont om det är levern" och sen när jag frågar varför hon säger emot sig så säger hon bara att man kan få leverpåverkan först och sen stiger blodtrycket. Men de ville fortfarande inte ta leverprover. Fast blodtrycket jag går med nu egentligen är för högt för mig, iaf i längden, som är en lågtryckare normalt.

    Vad gör man? Vi har sagt att vi åker in för minsta lilla förändring och tills dess ligger jag som en zombie i soffan och väntar på att smälla. Hade ju känts bra om de tog toxprover och bevisade att jag var frisk men vette tusan hur man ska få dem att göra det...


    det låter ju helskumt :-O
    här var dom jätte noga med att ta blodproverna även fast blodtryck och urin var ok just för att det började påverka njurar och lever först på mig tredje graviditeten.

    du har inte möjlighet att gå till en annan spec mvc?
  • SkogsstjärnN

    Vet inte vad det finns för andra, får kolla, och se om de är värt besväret att byta såhär i slutet.

    Åkte in akut efter barnmorskebesök igår morgon, hade 100 i undertryck och svällt rejält. Inget i urinen dock. SF mått samma som två veckor innan, bebis inte fixerad så "borde" inte vara därför. Hon ringde spec och jag fick åka direkt. BM bad specifikt om toxprover eftersom jag såg så annorlunda ut.

    Väl där blir det ctg och sen blodtryck LIGGANDE, jag blir tokig. 85 i undertryck. In  till läkaren som säger att allt ser bra ut just nu, men att trycket ökat visar ju att något händer men än är det inte på riktigt. Hemskickad med ny tid på torsdag och stränga direktiv att komma in såfort det känns värre. "Det är bättre att du fördriver tiden hemma än att vi lägger in dig, då blir det mindre lågtråkigt då vi behöver lägga in dig".
    Att svälla är normalt i slutet av graviditeten (även om BM skrev i journalen att det var extremt), när jag försöker förklara att jag äter en portion gröt om dagen och en-två toast så viktuppgången är inte därifrån så avfärdar läkaren mig och missförstår mig med flit. Smärtan under höger revben konstateras igen, men inga prover BEHÖVER tas.

    När jag bryter ihop och försöker förklara hur jobbigt det är att alla bara avfärdar mig som orolig när jag känner i kroppen att det är FEL berättar läkaren att om jag vore en vanlig patient, utan min historia, så hade jag fått gå på vanliga mödravården så jag borde vara glad för att jag får ett återbesök.

    Värsta av allt, när jag berättar vad som hände vid förra graviditeten och att jag hade 180/160 i blodtryck då jag kom in (timmar innan moderkakan lossnade) så frågar kärringen:
    -Är du säker att det var så högt?
    -Jag har aldrig höööört taaaalaaaaas om någon som haft så högt blodtryck.
    -Jag trodde det var OMÖJLIGT!

    Fattar inte, jag vet lika mycket som henne att det är högt men inget konstigt, varför ska hon göra en scen av att inte tro mig? Och förnedra mig då hon "går med på" att det var så högt, men inte tror mig.

    Vet inte vad jag ska tro, att de har dåligt med sängar och hoppas att det ska bli bättre om några dagar? Och att jag kan ta ansvar själv över att avgöra då moderkakan riskerar lossna igen?

    Sorry för allt gnäll, allt kom på en gång.

  • yodi
    SkogsstjärnN skrev 2015-01-13 10:11:11 följande:

    Vet inte vad det finns för andra, får kolla, och se om de är värt besväret att byta såhär i slutet.

    Åkte in akut efter barnmorskebesök igår morgon, hade 100 i undertryck och svällt rejält. Inget i urinen dock. SF mått samma som två veckor innan, bebis inte fixerad så "borde" inte vara därför. Hon ringde spec och jag fick åka direkt. BM bad specifikt om toxprover eftersom jag såg så annorlunda ut.

    Väl där blir det ctg och sen blodtryck LIGGANDE, jag blir tokig. 85 i undertryck. In  till läkaren som säger att allt ser bra ut just nu, men att trycket ökat visar ju att något händer men än är det inte på riktigt. Hemskickad med ny tid på torsdag och stränga direktiv att komma in såfort det känns värre. "Det är bättre att du fördriver tiden hemma än att vi lägger in dig, då blir det mindre lågtråkigt då vi behöver lägga in dig".
    Att svälla är normalt i slutet av graviditeten (även om BM skrev i journalen att det var extremt), när jag försöker förklara att jag äter en portion gröt om dagen och en-två toast så viktuppgången är inte därifrån så avfärdar läkaren mig och missförstår mig med flit. Smärtan under höger revben konstateras igen, men inga prover BEHÖVER tas.

    När jag bryter ihop och försöker förklara hur jobbigt det är att alla bara avfärdar mig som orolig när jag känner i kroppen att det är FEL berättar läkaren att om jag vore en vanlig patient, utan min historia, så hade jag fått gå på vanliga mödravården så jag borde vara glad för att jag får ett återbesök.

    Värsta av allt, när jag berättar vad som hände vid förra graviditeten och att jag hade 180/160 i blodtryck då jag kom in (timmar innan moderkakan lossnade) så frågar kärringen:
    -Är du säker att det var så högt?
    -Jag har aldrig höööört taaaalaaaaas om någon som haft så högt blodtryck.
    -Jag trodde det var OMÖJLIGT!

    Fattar inte, jag vet lika mycket som henne att det är högt men inget konstigt, varför ska hon göra en scen av att inte tro mig? Och förnedra mig då hon "går med på" att det var så högt, men inte tror mig.

    Vet inte vad jag ska tro, att de har dåligt med sängar och hoppas att det ska bli bättre om några dagar? Och att jag kan ta ansvar själv över att avgöra då moderkakan riskerar lossna igen?

    Sorry för allt gnäll, allt kom på en gång.


    din stackare vad är det för läkare :-O
  • winterlilja

    Med första barnet fick jag mild HF och förlossningen kom igång spontant i v.37

    Andra barnet så hade BM extra koll och jag blev dålig snabbt! Blev sämre denna gång vilket ledde till akutsnitt i v.33+3.

    Är ni gravid för tredje gången och ska på inskrivning denna vecka. Kommer få medicin och gå till specialistmödravården. Är orolig över att bli dålig tidigare...


    BF 27/8-15
Svar på tråden Grav havandeskapsförgiftning, hur gick det andra graviditeten?