Jag är hemma och är föräldraledig just nu och tar endast ut 3 dagar i veckan så våran ekonomi är på minimum i år. Sambon har två äldre barn och sen har vi tillsammans två barn.
Jag tycker det räcker med ett par hörlurar och en varsin mobil laddare (så jag får ha mina saker ifred) till sambons barn i år samt lite pengar. Tror ni en 9åring och en 12 åring skulle uppskatta det. Dom har det mesta redan.
Här är bonus föräldrar som manager till bonus.
Han kan prata med sin mamma i telefon och det är inte en fråga som ställs utan ett jag har två uppdrag till dig (kan det låta)
Då är det saker som mamman ska göra.
Här kan han ringa eller/och dyka upp varenda dag under en tid (om det är något särskilt han vill att min man ska köpa eller göra) när saken är klar så går det sin vanliga lunk igen. Tills det dyker upp något intressant igen.
Sitter min man ner o pratar med bonus så handlar det sällan om vardagsgrejer hur det är och hur det går utan det handlar om vad man vill göra eller vad man vill ha.
Med mamman har bonus däremot en djupare kontakt då bonus i tidig ålder fick vara stand in bästakompismannenjagssknar människa. Mamman kan ringa och prata ut och diskutera med bonus. Nu är det väll kanske inte så konstigt men för flera år sedan var det en konstig känsla. Nioårig gubbe.
Att bonusbarn är bortskämda och ofta blir behandlade annorlunda är oftast inte deras fel det är vi vuxna som lindar in dessa barn och tillåter dom att bete sig hur som helst mot omgivningen. (OBS! Inte alla)
Nej inte nu längre.
Jag har sett och upplevt facit, hur restprodukterna av ett sådant curlande blir. Inte en trevlig vuxen jag gärna umgås med, snarare tvärtom.
Jag har dessutom en släkting som blivit exakt lika bortcurlad, som man heller inte direkt umgås med frivilligt. Hen har också kommit till en ålder där man ser facit.
Man söker ju inte hjälp för att en förälder skämmer bort sina barn. Man frågar vad fan han sysslar med, sen skiter man i dem och befattar sig inte med eländet överhuvudtaget.
Sen behöver man inte underlätta för föräldern under umgänget heller, utan man kan sätta press på honom, så att han blir tvungen att börja säga nej eftersom han inte kan dela sig på två.
Nu är vi ot... men ska vi förenkla psykologin gravt så föds vi alla som psykopater. Sen är det föräldrarnas uppgift att ge kärlek och lära ut rätt och fel. Fram till tre års ålder är den viktigaste perioden för att som förälder se till att dom psykopatiska dragen inte sitter kvar upp i vuxen ålder på barnen. Barn som inte får den styrningen och kärleken under sina första levnadsår har större benägenhet att utveckla psykopatiska drag helt enkelt.
Så det där med att födas onda eller inte är väl en definitionsfråga för oss alla.
Föds vi alla som psykopater?
Nolla för att? Varför då?
Föds vi alla som psykopater?
Nej men lam kanske gjorde det?! Vi andra föds oskyldiga och färgas av umgänget/uppväxt/biologi.