Lyckliga par

Ja, det finns det. Jag är lycklig i mitt förhållande med en "bra man". Men kan man vara på ett anonymt forum med likasinnade så är det väl naturligt att de som har något bekymmer vill ta tillfället att diskutera det. Finns ganska lite diskussionsvärde i hur lycklig man är, tyvärr.

Jag tror det finns gott om normala män, kruxet är väl att hitta dem, var kan jag tyvärr inte svara på. Jag ramlade över mitt exemplar på slump.

Jag är lycklig med min man! Efter 12 år är jag fortfarande superkär i honom. Varför? Vi har respekt för varandras åsikter och behov. Vi har intressanta samtal och liknande syn på livet. Sedan ger vi varandra egentid, det tror jag är jätteviktigt, inte minst under småbarnsåren som vi är mitt uppe i just nu. Sedan bråkar vi om både stort och smått emellanåt, men det är nog ofrånkomligt i en relation tror jag.

Kul att höra!Det finns hopp!

Jag är lycklig med min man, träffades när jag var 16, nu är vi gifta bor i hus har tre barn och tre djur (jag är 30 nu)

Så få som har svarat,,verkar inte finnas många lyckliga par....

Det finns bra män, jag är oxå tillsammans med en efter drygt 5 år och jag känner mig lika kär nu som då och det gör han med även om det ibland kan glömmas bort i vardagen men vi försöker att få till det så vi kan göra saker tillsammans utan barn för att ta hand om våra relation. Plus, vi respekterar och ger det den andra kan behöva som tex egen tid :)

Vi är väldig lyckliga :) Gifta och väntar väntar barn. Vi umgås aktivt ihop varje dag, delar intressen och har egna. Vi lägger mycket tid på små utflykter och romantiska påhitt.

Gräla gör vi aldrig, vi blir inte ens irriterade på varandra. Mitt liv är perfekt och mycket tack vare min fantastiska make som jag älskar otroligt mycket.

Kanske underlättar det att vi har bra ekonomi och utrymme till att utöva våra ganska krävande hobbys ( hästar, skogsbruk, jakt m.m.) Är livskvalitén hög så har man nog extra energi för att även ge varandra dt lilla extra i vardagen.

Här är en till med en bra man! Vi har varit tillsammans i 20 år, gifta i 11 och har två barn. Vi har ett jämställt förhållande och delar på ansvar för hem och barn vi respekterar varandra och ger varandra frihet att ha egna intressen och egna vänner. Han har liksom inga konstigheter för sig och prioriterar att vara en bra far och make samtidigt som både han och jag har stimulerande yrkesliv med relativt goda inkomster. Vi är lyckliga och livet är bra!

Jag är väldigt lycklig med min man och han säger varje dag hur lycklig han är med mig. Inne på fjärde året nu och väntar första barnet. Varit tSM med skåp innan som tyckte det var viktigare att sitta uppe hela nätterna och spela dator sen sova hela dagarna än att försöka ha ett samliv. Och andra saker som att lämna mig själv med ett pågående missfall för att se på när en polare blev tatuerad. (Ja idioter har man hittat innan sin prins) Nuvarande spelar också mkt dator, men han är inte besatt. Han är klok omtänksam generös, och behandlar mig som en prinsessa. Igår bråkade vi (mitt fel för jag var hormonell och irriterade mig på att han glömt gå ut med hunden) vi bråkade i 40 minuter sen stack han ut mitt i stormen Egon. Han skickade ett sms nästan direkt när han kom ut ur dörren att han inte ville bråka, att vi älskade varann och det var det viktigaste och att han skulle komma hem snart igen. Jag grät hemma och kände mig som.en hormonell bitch. (Samt att jag slutat röka och slutat på antidepressiva samtidigt pga graviditeten, ingen bra kombo). När han kom hem igen hade han handlat min favorit kaka och blommor. "Det är inte förlåt-blommor för jag vet du hatar det. Detta är tack-för-att-du-bär-mitt-barn-rosor." Gråter nästan när jag skriver detta, haha! Vi kramades och pratade om hur vi kände och tänkte, precis som vi alltid gjorde innan jag blev hormonell och allt. Det viktigaste är att ha en partner som vill dig väl, och som du vill väl tillbaka. Finns nog många lyckliga par men det pratas ju oftast om det negativa.

mina föräldrar var lyckligt gifta i över 30 år innan pappa gick bort i cancer. Sambons föräldrar är fortfarande lyckligt gifta efter 30+år tillsammans. Så visst finns det :)

Önskar att jag ochså kunde träffa en bra och känna lite lycka.Men åren går fort och man blir äldre.Få bli i mitt nästa liv då Hitils har jag varit med män som varit otrogna,elaka och våldsamma.