Jag är bara nyfiken på att veta hur ni småbarnsföräldrar får ihop vardagen med två eller flera små barn med bara ett-två års skillnad mellan dem?
Är uppriktigt intresserad av att veta faktiskt. :)
Själv har jag en fyraåring och en niomånaders och tycker det är nog svårt att få allt att gå ihop när man är ensam med dem under längre tid tex.
Planering och att alltid tänka steget före tror jag är lösningen!
Att man kvällen innan tänker igenom dagen och hur man lättast ska lägga upp den, fundera på vad som ska ätas ( så hinner man ta upp mat från frysen tex), ska ni iväg på något - ta fram saker till det etc.
Vi har 4 barn mellan 4 och 10 år (2 år mellan alla).
Nu är ju barnen lite större så läggningar och sånt är inga större problem alls. Man börjar också kunna lämna de större med de mindre korta stunder så det är mycket enklare nu än för några år sen. I torsdags när det kom galet mycket snö så fick de två större lägga de små medans jag skottade gården. Det enda som inte funkade var att lilltjejen vägrade kissa på kommando av storasyskonen men då tog jag bara upp henne innan jag själv gick isäng. Genom att låta de stora ansvara för de mindres läggning så hade jag tid att gå igenom och rätta deras läxor innan de gick isäng. (Mannen jobbade den kvällen)
Det som är störst problem nu är att få ihop alla barnens aktiviteter, låta de som inte har aktiviteter få tid och hjälp att leka med några kompisar ibland och att hinna hjälpa de stora med läxorna. Det är inte så mycket passa men väldigt mycket tänka och planera numera.
När de var mindre var det betydligt mer hektiskt hemma men då inte så mycket skjutsa.
Ang barn och handla, jag tar oftast med mig ett barn när jag handlar, tycker det är lite mysigt att hinna ägna mig helt åt bara ett barn och då kan vi förena nytta med nöje. De två små tycker det är kul att hjälpa till och stortjejen tycker det är mysigt att få egen tid och även få önska lite mat. Storkillen som är 8 är den enda som inte är så brydd om att följa med.
Det låter i mina öron hyfsat tufft. :) men du tycker det funkar fint? Hur hinner du med städning och sånt i veckorna?
3½, snart 2 och en 3 månaders. Funkar bra då vi är bägge hemma och föräldralediga. Annars hade det inte blivit så tätt. :) Men de kvällar eller dagar någon av oss är själva med barnen är det inga problem heller. Lillplutten sover faktiskt alltid den tiden som dom andra 2 går och lägger sig. Så det har aldrig blivit jobbigt.
När lillplutt ska äta så får man ha lite frukt i kylen, eller lite kritor framme så dom andra 2 kan pyssla med det. Så sitter man och matar bredvid dom.
Det bökigaste är när man ska ut och har 3 barn att rusta upp med vinterkläder. :) Men annars är det faktiskt inte så tufft. 3½ åringen har sina aktiviteter på helgen, och en av oss följer med medans den andra är med dom andra 2.
Skulle inte vilja ha det annorlunda.
Vi har en som snart är 4 år och 3 månader, en som är 2 år och 2 månader och en liten på 1,5 månad. De två äldsta har varit väldigt tidiga med talet och det tänker jag spelar stor roll för hur enkelt det är. Vi har aldrig behövt ha två barn samtidigt som inte kan uttrycka vad de vill eller behöver. De två äldsta leker också otroligt bra tillsammans så det har förenklat tillvaron när tredje barnet kom.
Fast är man inte ensamstående behöver man ju väldigt sällan ha med barnen i affären. Och hund, ja, det är väl något jag ser som galet jobbigt att ha under småbarnsåren och aldrig skulle komma på tanken att ha...
Det gäller att göra allt så enkelt för sig själv, planering, lagom nivåer på allt osv.
småbarnsåren är kämpiga. ändå så har jag upplevt när man får andra barnen så följer bebisen med i det större barnets rutiner.
jag blir nyfiken på hur dina kvällar ser ut Lousie75, vad har du för rutiner för barnen?
hur fungerar en vanlig kväll?
Det låter suveränt bra faktiskt måste jag säga :)
Planering och att alltid tänka steget före tror jag är lösningen!
Att man kvällen innan tänker igenom dagen och hur man lättast ska lägga upp den, fundera på vad som ska ätas ( så hinner man ta upp mat från frysen tex), ska ni iväg på något - ta fram saker till det etc.
Ja, jag är förvånad själv över att det blev enklare med två än en och mer harmoniskt med tre. Jag gissar att det i alla fall delvis beror på att det på ett sätt blir mindre konkurrens.
Vi har 4 barn mellan 4 och 10 år (2 år mellan alla).
Nu är ju barnen lite större så läggningar och sånt är inga större problem alls. Man börjar också kunna lämna de större med de mindre korta stunder så det är mycket enklare nu än för några år sen. I torsdags när det kom galet mycket snö så fick de två större lägga de små medans jag skottade gården. Det enda som inte funkade var att lilltjejen vägrade kissa på kommando av storasyskonen men då tog jag bara upp henne innan jag själv gick isäng. Genom att låta de stora ansvara för de mindres läggning så hade jag tid att gå igenom och rätta deras läxor innan de gick isäng. (Mannen jobbade den kvällen)
Det som är störst problem nu är att få ihop alla barnens aktiviteter, låta de som inte har aktiviteter få tid och hjälp att leka med några kompisar ibland och att hinna hjälpa de stora med läxorna. Det är inte så mycket passa men väldigt mycket tänka och planera numera.
När de var mindre var det betydligt mer hektiskt hemma men då inte så mycket skjutsa.
Ang barn och handla, jag tar oftast med mig ett barn när jag handlar, tycker det är lite mysigt att hinna ägna mig helt åt bara ett barn och då kan vi förena nytta med nöje. De två små tycker det är kul att hjälpa till och stortjejen tycker det är mysigt att få egen tid och även få önska lite mat. Storkillen som är 8 är den enda som inte är så brydd om att följa med.
Jag har tre döttrar på 7, 5 och 3 år.
Pappan jobbar väldigt mycket och har adhd. Ena dottern ska utredas för adhd. Detta gör att jag så gott som sköter allt med barnen rent praktiskt. Även hem och räkningar mm.
Det är kaos ofta, haha. Barnen bråkar och leker om vart annat. MYCKET bråk...men mycket skratt med.
Vi samsov länge och gör delvis än (de två mindre kommer till oss när de vaknar på natten/morgonkvisten.
Nu lägger jag alla samtidigt. Något annat går inte. Ordet "oretvist" är väl inpräntat i dessa damer. Ingen somnar före 21 och äldsta ligger ofta vaken till 22-22:30. Alla vaknar ganska lätt vid 7-8 så de bara är så.
Detta ger väldigt lite tid på kvällen. Orkar inte städa eller ens duscha utan prioriterar tid med maken.
Städning är ett konstant projekt och köket tar jag tex när jag lagar mat och tex väntar på pastan osv.
Minns en gång när minsta var spädis. Lagade mat, dukade, höll reda på de två stora vid köksbordet, pratade i telefon och ammade...samtidigt! Då kände jag mig faktist lite som "supermom", haha!
Jag håller absolut med, och inbillar mig att jag är planeringstyp av rang då jag älskar att planera!
Däremot är jag dålig på att improvisera när det inte blir riktigt som man tänkt sig. :)
Det som jag främst kan tycka är besvärligt ( förutom det som tidigare skrivits) är hur man ska lyckas med saker man föresatt sig som städning av olika slag exempelvis när man har en bebis som helst villbli buren hela tiden. Även om han numera gillar att vara på golvet med, stundtals.
Allt hushållsarbete görs inte lätt med en arm och dessutom är han tung att bära på.
Hur löser ni sådant?
Har använt både bärsjal och sele tidigare men nu börjar han bli lite för tung.
"Orättvist" ska det givetvis stå
"Orättvist" ska det givetvis stå
Men har du honom på ryggen?
Jag har tre döttrar på 7, 5 och 3 år.
Pappan jobbar väldigt mycket och har adhd. Ena dottern ska utredas för adhd. Detta gör att jag så gott som sköter allt med barnen rent praktiskt. Även hem och räkningar mm.
Det är kaos ofta, haha. Barnen bråkar och leker om vart annat. MYCKET bråk...men mycket skratt med.
Vi samsov länge och gör delvis än (de två mindre kommer till oss när de vaknar på natten/morgonkvisten.
Nu lägger jag alla samtidigt. Något annat går inte. Ordet "oretvist" är väl inpräntat i dessa damer. Ingen somnar före 21 och äldsta ligger ofta vaken till 22-22:30. Alla vaknar ganska lätt vid 7-8 så de bara är så.
Detta ger väldigt lite tid på kvällen. Orkar inte städa eller ens duscha utan prioriterar tid med maken.
Städning är ett konstant projekt och köket tar jag tex när jag lagar mat och tex väntar på pastan osv.
Minns en gång när minsta var spädis. Lagade mat, dukade, höll reda på de två stora vid köksbordet, pratade i telefon och ammade...samtidigt! Då kände jag mig faktist lite som "supermom", haha!
När har ni BF?
Jag har den 27 maj, men blir igpngsatt 3 veckor innan :)
Sitter och klurar på namn, vilket är lite svårt eftersom jag och mannen inte är överens alls.. :-/ Har ni bestämt namn ännu?
Här är jag och "Lucky#7" förra onsdagen
