Hej! Det här kanske inte är ett jätteproblem, vi har två barn ett på 2 år och ett på 6 månader. Om man som förälder är ensam hemma när tvååringen ska sova runt 19, hur löser man det då med det andra barnet som ofta är vaket vid den tiden? 2-åringen är van vid att man ligger bredvid honom i sängen tills han somnat och 6-månadersbebisen gillar inte att vara själv någon längre stund (och inte tyst heller för den delen).
Tacksam för svar!
Jag brukade antingen söva bebisen först medan tvååringen fick se på tv och sedan natta tvååringen, eller hålla bebisen i famnen medan jag läste saga och gav välling till tvååringen.
Risken med det första sättet är såklart att tvååringen ger till ett illtjut för att man tar av strumporna i fel ordning eller nåt. Och då vaknar bebisen.
Risken med det andra sättet att bebisen blir otålig innan nattningen är klar, och då somnar inte tvååringen. Men vår stora behöver inte att man ligger kvar tills hon somnar, så det går oftast bra.
Om den bebisen skulle sova först så fick min 2-åriga son se på tv under tiden. Sa till honom att han skulle va tyst så gick det fortare. Han var väldigt duktig på det.
Om sonen skulle sova först så hade jag bebisen i famnen och satt bredvid sonen i hans säng. Var bebisen ledsen så gick jag runt med henne i famnen i sonens rum tills han somnade. Han var lite arg för att jag inte låg/satt bredvid honom, men jag försökte förklara att det inte gick.
Inte är det lätt...
Har testat båda som ni skrivit om och det enda är att hoppas att det äldre barnet inte får sammanbrott just när mini ska sova. Jag tycker det är svårt och det tar längre tid än vanligt när den äldsta ska somna. Men man överlever... Knappt 
Som förälder gäller det att vara lite uppfinningsrik för att få läggrutiner att fungera. Du har fått några bra tips här i tråden om alternativ. Du kan även låta lille bebisen vara med när du läser saga för 2 åringen och sedan försöka vänja honom med att han ska somna själv i sängen, genom att du t ex. har öppen dörr och håller dig utanför så att han hör dig. Det kan vara lugnande för honom.
Alla barn är olika och du som mamma vet vad ditt barn har för behov för att känna sig trygg gällande nattningen. Du får testa dig fram, det kommer lösa sig =)
Inte är det lätt...
Har testat båda som ni skrivit om och det enda är att hoppas att det äldre barnet inte får sammanbrott just när mini ska sova. Jag tycker det är svårt och det tar längre tid än vanligt när den äldsta ska somna. Men man överlever... Knappt 
Nu var det inte jag dom låg brevid
Vår stora har alltid somnat själv, så det var bara att lägga henne i sitt rum och sedan kunde lillen stöka hur han ville.
När de började dela rum så la jag först stora, sedan fick lillen flaska i fåtöljen i rummet och somnade så. Jag var nervös för att ha dem själv vid nattning första gångerna, men det har verkligen inte strulat en enda gång med att de väckt varann och sådär. Har en skrikit eller varit ledsen har ändå den andra sovit som en säl. de är nu 2 och 3,5 år och har delat rum sen lillen var 8 månader.
Jag har 4 barn där det är 2 år mellan alla och jag har i ren självbevarelsedrift sett till att alla somna själv i sina sängar relativt tidigt.
Sen har jag absolut fått gå in och sagt godnatt igen till de större barnen men det går göra med bebis vaken, däremot hade det aldrig gått att ligga bredvid med en arg bebis.
När jag försökt söva bebis samtidigt som de större så har jag fått gå ifrån bebisen ibland till de större men då har jag ju varit borta typ 1 minut så även det har funkat rätt bra.
Jag har antingen ammat det mindre syskonet samtidigt eller burit i sele medan jag har nattat det äldre, som inte har begärt att jag ligger bredvid vid nattning. Ska natta tre själv den här veckan. Jag lär ta in alla i vår säng och göra det enkelt för mig. Om de nu går med på det. Mellantösen brukar vilja lägga sig i sitt rum och inte i vårt.