Vill flytta med mina barn, rädd för vad barnens pappa kommer säga

Måste ha råd nu????

Så länge du kör barnen till honom när han vill träffa dem och barnen inte tycker att det är jobbigt att pendla funkar det antar jag. Fast å andra sidan tvivlar jag på att barnen uppskattar pendlandet och att du kommer leka chaufför. Så jag hoppas att han sätter käppar i hjulen och det är hans fulla rätt eftersom barnen är hans lika mycket som de är dina!

Hade du varit ok med att han flyttat ifrån dig med barnen?

Nu är det ju så att han sätter sin karriär i första hand då han jobbar som han gör anser jag!

Eller tänker jag helt fel? Varför ska jag hela tiden anpassa mig efter honom, då han inte är villig att gå i land för sina barns skull?

Och ja om det var helt ok för barnen och att det inte varit ett måste för dom hade det nog varit ok, man vill ju att ens barn ska må bra!

Men nu är det så att äldsta barnet har börjat prata om att han vill bo hos mig på heltid då pappan hela tiden presenterar nya flickvänner stup i kvarten!

Nu är det ju så att han sätter sin karriär i första hand då han jobbar som han gör anser jag!

Eller tänker jag helt fel? Varför ska jag hela tiden anpassa mig efter honom, då han inte är villig att gå i land för sina barns skull?

Och ja om det var helt ok för barnen och att det inte varit ett måste för dom hade det nog varit ok, man vill ju att ens barn ska må bra!

Men nu är det så att äldsta barnet har börjat prata om att han vill bo hos mig på heltid då pappan hela tiden presenterar nya flickvänner stup i kvarten!

Nu är det ju så att han sätter sin karriär i första hand då han jobbar som han gör anser jag!

Eller tänker jag helt fel? Varför ska jag hela tiden anpassa mig efter honom, då han inte är villig att gå i land för sina barns skull?

Och ja om det var helt ok för barnen och att det inte varit ett måste för dom hade det nog varit ok, man vill ju att ens barn ska må bra!

Men nu är det så att äldsta barnet har börjat prata om att han vill bo hos mig på heltid då pappan hela tiden presenterar nya flickvänner stup i kvarten!

Har ni gemensam vårdnad får ju inte barnen flytta utan hans samtycke..

Sedan så får du väl inte ändra umgänget "bara dådär". Vad jag förstår bor barnen växelvist idag. Din flytt skulle ju innebära att de får bo vh hos pappa istället samt byta skola..

och ja, även om ditt ena barn talar om det innebär det inte att det är det bästa för barnen..

Varför kan din nya inte flytta?

Jo det skulle innebära skolbyte och pappan skulle inte kunna ha dom riktigt varannan helg då han är helt borta från dom 2 veckor när han är ute och jobbar på sin båt.

Men jag anser att om han verkligen brytt sig om barnen hade väl försökt söka sig till jobb på land!För när han är hemma är han bara sur och tvär mot barnen och gnäller över att han aldrig får egentid!!

Ar lite nyfiken vad för slags båt han jobbar på, där han hinner träffa nya flickvänner stup i kvarten. Finlands- eller Estlandsfarja?

Spelar väl ingen roll vilken båt han jobbar på, och man kan väl träffa flickvänner på andra sätt!

Jovisst, men hur då, om han nu inte får egentid då han har barnen. Träffar han dem när han tar barnen ut på restaurang eller aktiviteter kanske? Internet finns ju också, så klart.

Som sagt, jag ar bara nyfiken hur det hela går till. Kan ju ge lite tips till andra som aldrig har egentid pga barn.

Exakt vad hade det blivit för skillnad om han arbetade iland? Om han idag har barnen två veckor i stöten , och du två veckor, förutom att ni kanske hade haft vv istället för två veckor var?

Är inte huvudsaken att han faktiskt HAR barnen halva tiden?

Jag fattar att det är trist att han är sur och gnäller över egentid, men ärligt talat låter du precis lika gnällig...

Det låter mer som om du vill straffa honom och bara tänka på vad DU vill snarare än att du tänker på barnens bästa..

Fast så är det ju absolut inte! Ja jag blir sur på situationen när jag erbjuder mig att ta barnen på hans veckor om han nu vill ha egentid och barnen märker ju det på honom och också blir sura och tvära när det är dags för pappaveckor!

Skillnaden hade varit den att barnen hade kunnat välja var dom ville bo om han jobbade iland och att dom hade haft mer valmöjlighet känner jag! Är dock inte ute efter att straffa någon utan vill ha råd, och olika synsätt.

Självklart skulle jag dock aldrig göra som JAG vill!!! Är ju därför jag frågar och ber om råd i detta forum

Varfor bokar du inte en tid hos Familjerätten under en vecka pappan är i land, och så kan ni diskutera saken tillsammans där?

Förstår precis hur du känner! Är lite i samma sits.

Jag har för mig att sambon sagt att när barnen är runt 12 så är de gaska mogna att bestämma själva var de vill bo.

Sedan kan man flytta lite hur man vill inom en radie av 3 mil från den andra föräldern. Lägg fram som förslag att du kör de extra 7 milen för att underlätta för barnens pappa.

Det bästa är nog som personen innan mig skrev, att ringa familjerätten och be om råd. De har hjälpt oss många gånger med allt möjligt. Sambon har varit på möte med sitt ex och det är mycket enklare att prata när en 3sje part är med och inte tar någons sida.

Mitt tips är att avvakta. Du har bara träffat den mannen i drygt ett år och vill redan flytta ihop

Det är för tidigt. Det hade varit en annan sak om du varit helt själv

Varför kan han inte flytta till dig?

Så om han bodde iland hade du inte sett flytt till din nya som en möjlighet?

Ok. mitt råd - var särbos. Bo ute på ön de veckor du inte har barnen.

Det är inte för barnens bästa du vill flytta utan för din skull.

Och sluta erbjuda att vara barnvakt... Är det så att han inte vill ta barnen de två veckor han är hemma får ni omvärdera boendesituationen.

Ge särboskapet vv ett år ungefär. Utvärdera sedan hur det fungerat och hur mkt barnen bott hos pappan och besluta utefter det om du ska flytta ut på heltid eller inte. Då är även barnen ett år äldre och kanske förstår bättre vad det innebär att flytta ut till en ö. Det är ganska speciellt..

Måste bara inflika. Jag flyttade ihop med kvinnan jag sedan gifte mig med efter ca 3 månader Och ja hon har barn. Tycvker 1 år är ganska lång tid. Vissa känner ganska fort om de träffat rätt person att leva med. Inte så konstigt att de vill bo tillsammans. Utgår från att Ts barn har träffat den nya redan. 

Förmodligen. Med tanke på att tråden är ett år gammal... ;)