Leva med svärmor 3 mån/år!!

Varför har inte svärmodern försökt lära sig svenska hjälpligt om nu hennes barn och barnbarn bor i Sverige och hon tillbringar så mycket tid här? 

Goes both ways. 

Sen ser jag inte heller tre månader som "ynkliga", det är skitlång tid att tvingas leva med en människa man inte har valt själv. 

Min svärmors syster kommer till Sverige ca 3månader varannat till 3:e år denna kvinna är falsk och jobbig samt tror hon att ju saaaaaaktare hon pratar ju meeeeeer kooooooommer maaaaaaan fööööörståååååå på hennes språk då som man inte fattar ett skit av....herregud neh ja orkar inte med sån skit usch.... O ja är inte intresserad av att lära mig språket...

Jag älskar min svärmor men vill ändå inte bo med henne 3 månader om året. Om min man krävde det skulle jag kräva skilsmässa eller särboskap.

Jag är på andra sidan. Jag är den som flyttat till ett annat land om min mamma är den som kommer hit. Dock aldrig SÅ länge, men mellan 1 och 3 veckor åt gången ett antal gånger om året + att vi alla är i Sverige hos mina föräldrar mist en månad om året (jag och dotter mycket mer än så).

För oss är det en självklarhet och min man har inga synpunkter på det. 

 

Håller med båda.

Varför lär ni inte varandras språk?

Det är alltid bra att prata flera språk.

Suck...så lätt det är att alltid ge anda pekpinnar...ja varför lär du dig inte tyska/franska/japanska? Det är ju jättebra att prata flera språk och tänk så många turister du kunde hjälpa...

Visst är det bra om pappan lär barnen sitt språk, så att de kan prata med sin farmor och släkt där borta men sluta säg åt vuxna människor vad de borde lära sig för språk!

Jag har självklart lärt mig en del av språket,men inte så pass att vi verkligen kan sitta och prata med varandra ,har sökt efter kurser i språket men finns inte i min stad tyvärr ,och nej när man jobbar heltid och kommer hem trött kl 6 på kvällarna är det mycket som ska göras,mat,läxor ,hushålls arbete,sagor ,nattning osv ,då blir det inte av att man sedan sätter sig och pluggar språk. Barnen pratar språket näst intill flytande,så dom översätter när vi är själva och dom är i närheten,men eftersom det är sommar när hon kommer är dom mycket ute och leker, och även om jag kunde språket så skulle jag ÄNDÅ tycka att det är jobbigt, det är nog svårt att förstå om man inte varit i situationen,att hela tiden vara artig,glad och inte riktigt kunna slappna av helt enkelt,vi har även olika religioner och tänker mycket olika om saker och ting, och att ha någon man inte känner speciellt väl inpå en hela tiden,upplever jag som väldigt jobbigt,Tack till er som kommer med konkreta och bra råd,(ni som inte tjatar om språket och att jag ska skilja mig?! ) jag har börjat tänka på en del saker jag kan göra för att underlätta detta tack vare er.

Jag lever i en liknande situation (man från Sydamerika och två barn). Hans familj kan ingen engelska och i starten kunde inte jag spanska, det var lite knotigare då.... Vi har besök 1-2 månader ett normalt år. Det är lite jobbigt eftersom vi inte bor så stort och för att min svärmor är helt oduglig på allt som rör ett hushåll. Men hon hjälper till med barnen och jag ser det som en självklarhet att barnen ska få den tid de kan få med farmor. 3 månader låter lite väl... Kan ni inte resa bort en del av tiden? Det borde också vara ok med en kompromiss, tex 2 månader som går utanför er semester. Ni kan väl också resa och hälsa på? Eller barnen och din man?

Förväntar din svärmor att bli underhållen eller uppassad på?

Jag brukar passa på att hitta på flera saker utanför hemmet när vi har besök( vi har också en gammelfarmor som kommer läääänge) och jag umgås gärna med mina kompisar i större utsträckning när vi ändå har full styrka så att säga hemma.

Passa på med mera middagar/ weekends borta?

Vi bjuder också ibland in andra spansktalande familjer för att lätta upp stämningen och skapa naturlig buzz

TS, du har varit med den här mannen i 12 år. Har haft det så varje år. Då undrar jag verkligen varför du inte bjudit till och lärt dig mannens språk. Du valde ju honom, då får du ju acceptera hans kultur. Och hur bruket är gällande mödrar. Annars hade du ju kunnat välja en man från en kultur där inte mamman bosätter sig hos sonens familj 3 månader, inte rör något i huset, talar ditt språk, o.s.v. Att hon sitter och tittar på såpor på sitt språk, ja? Hon förstår ju inget annat språk tydligen. Har du valt någon från en annan kultur kan du inte sedan komma och klaga på yttringarna i hans kultur, tycker jag.

Om du läser tråden så har det INTE varit så i 12år o kom inte o kackla om språk alla har inte tid ork eller kanske intresse att lära sig... Sen gifter man sig inte med någon pga sin svärmor lägg ner...

Jag hade tagit in på hotell! För makens pengar!

Eller nej förresten, det hade jag inte alls. Jag hade skiljt mig.

Åter igen så skiljer jag mig inte för att vi inte kommer överens om en sak,ska nog krävas lite mer för att jag ska lämna den jag älskar och splittra familjen,jag kan inte heller dra hemifrån ,för jag vill inte vara ifrån barnen när jag äntligen är ledig och kan spendera tid med dom,och kan inte ta dom med mig för hon kommer ju mycket just för att träffa barnen, och hon skulle bli jätte ledsen och det vill jag inte heller,jag vill inte att hon ska ta illa upp och tro att jag tycker illa om henne,jag vet att hon hade öppnat sitt hem för mig om jag ville,och jag hade fått stanna hur länge som helst. Det första jag ville med denna tråden var att få andra människors åsikt ,och vissa verkar tycka att min man är helt puckad som tar hit sin mamma varje år,och en del verkar tycka att det är helt okej och att de förstår honom fullt ut,och det gör ju jag med,förstår att han saknar henne och längtar tills hon kommer,men det gör det inte lättare för mig ,det andra jag ville var att få råd och tips på små grejor man kan tänka på,ex teve på hennes rum som någon skrev,att hon kan vara barnvakt så vi kan gå ut och käka middag, osv tack för sådana tips!

Ta och tagga ner lite. Nej, man gifter sig inte pga sin svärmor. Men om man älskar någon så försöker man väl ändå ha ett någotsånär trevligt förhållande till dennes föräldrar och syskon. Det är faktiskt lättare för en yngre person att lära sig språk än för äldre. Generellt sett, då. Det handlar om prioriteringar, inte om ork och intresse. Det kommer liksom med att vara vuxen och att bete sig vuxet att ibland göra saker som man kanske inte känner sådär jättemycket för. Det är bara bortskämda tonåringar som tror att livet består av enbart sådant som man har lust till.

Det verkar inte vara jag som står för kacklet utan ta en titt på ditt inlägg och massera alla dina ömma tår. Det verkar vara en hel drös med tanke på hur aggressivt ditt svar var.

Hjärtat lilla, tagga ner låter ju otroligt vuxet... Iallafall tolka inlägget som du vill, lära sig ett nytt språk gör man lättast dom första 10 levnadsåren sen är det upp till var o en, så det där är bara snack med äldre hund o sitta osv... Fånigt... Allt handlar om självdisciplin o vad man är intresserad av att lära sig mindre om vilken ålder man har. Bättre om du lugnar dig än att läsa allt som om det vorevoreivet med stor text, för jag är inget annat än harmonisk..

Så du kan gott sitta o slicka på dina ömma tår

Vore skrivet, skulle det stå..

Har lite likanande. Maken och jag ar fran olika lander och bor i ett 3e land. Jag vill at barnen ska vara nara alla mor/far foraldrar sa det blir manga veckor besök per ar. Dessutom ar jag hemma med barnen sa jag ser alla besökare mer nar de ar har och stannar langre hos alla an maken. Svarforaldrarna besöker vi ca 5-6 veckor per ar och de kommer hit 4 veckor. Allt har varit ok tills forra aret da den minsta foddes och jag fick svara komplikationer. Svarforaldrarna stallde upp men jag fick overdos av svärmor efter 6 veckor tillsammans med henne. Vad jag har andrat nu ar att jag helt enkelt inte staller upp lika mycket. I somras fick maken sjalv aka till sina foraldrar. Nar de var har 2 veckor i hostas använde jag dem som barnvakter och akte bort i 5 dagar (och maken kunde jobba och spara semester), jag traffar kompisar utan barnen, etc. Jag forsoker använda dem pa ett positivt satt istället for att fa overdos. 

Sa, hitta pa dina egna aktiviteter som du inte hinner annars, lamna barnen med henne, gor utomhus aktiviteter, och du behöver inte alltid vara artig och sitta med henne.

Som sagt, det beror helt och hållet på prioriteringar. Är någon helt ointresserad av att kunna kommunicera med sin mans föräldrar då ser inte jag det som att hon älskar sin man eller tar hänsyn till hans känslor. Och då är hon en fullblodsegoist. Allt annat är enbart lama ursäkter.

Att kalla någon för "hjärtat lilla" och fortsätta i samma stil i sitt inlägg säger mer om den som skriver inlägget än vad denne tror.

Du om någon borde ju veta

Ja behöver inte älska min svärmor bara för ja älskar min man, dummaste ja hört på länge....

Det skadar inte att läsa det man svara på. Men eftersom du tydligen anser att du inte behöver det vill jag att du pekar ut var jag har skrivit att du behöver älska din svärmor bara för att du älskar din man. Låt mig gissa, det kan du inte. Antingen kommer du att svara med något helt ovidkommande eller fortsätta med dina personliga påhopp. Men du kan inte visa att du inte ljuger och hittar på saker som jag aldrig skrivit.