20 månaders - behöver han förskola?

Han är mer medveten och kan uppleva att han blir lämnad på ett annat sätt. Barnen i barngruppen kan ha sina roller och det kan vara lite jobbigare för honom att hitta sin roll. Behöver inte vara så men jag har bekanta som skolade in närmre 3-ås ålder som upplevde just detta.

Nej, han har inget behov av förskola.
Och visst - är det en enkel inskolning man är ute efter så är det förmodligen enklast att skola in redan vid 6 månader, bara man undviker separations-faserna så gäller ju att ju yngre desto enklare . de glömmer snabbare och anpassar sig. Men man kan ju ha andra mål för sitt barn än just en "smärtfri" inskolning.

Många som skolar in runt 1 år menar att barnen utvecklats så enormt sedan de börjat förskolan, men sanningen är väl att mellan 1-2 års ålder sker massor av utveckling, speciellt inom språket. Även barn som är hemma utvecklas massor under detta år.
/Förskollärare

Äldsta skolades in när han var 3, mellan vid 2,5 och trean kommer nog att vara 3. Barnets behov av förskola kommer långt senare än vid 1,5, men man kan ju ha behovet som förälder innan dess.

Här verkar ni vara eniga. Avdelningen han kan få gå på har bara 5 barn (med honom inkl.).
Jag kommer att börja studera till hösten som sagt, och då kan det ju vara bra om jag får ett par timmar om dagen till att studera, men är det bättre att vänta med inskolningen tills dess eller skola in honom nu?

Hade jag haft ett val hade jag skolat in till hösten. Då är han betydligt äldre och mer medveten. Pratar förmodligen mer då än nu och kan berätta vad han vill och om det hänt något.

Jag testade att skola in mitt barn första gången då barnet var 20 månader. Det var en förändraaktiv inskolning och på den fjärde dagen skulle man lämna sitt barn. När vi kommer dit den fjärde dagen, så möts vi av ett gäng söndergråtna, hysteriska barn, samt förälder efter förälder med tårar i ögonen som bara stirrar rakt fram och går ut.

Jag vände om där och då och ringde senare och sa att vi skippar förskolan.

Nästa gång jag testade att skola in, var barnet lite mer än 2,5 år. Även då ansåg jag att barnet var för litet. Den gången hade vi dock en traditionell inskolning och jag lämnade barnet på gården vid första lämningsdagen. Precis när jag ska gå ut från grinden så ser jag barnet ta upp en plaststol och kasta iväg den för att sedan brista ut i gråt. Jag sa högt till mig själv: "vad fan håller jag på med!? Jag kan ju inte lämna mitt gråtande barn!", sedan sprang jag tillbaka och tog upp barnet. Vi försökte några dagar till med inskolning, men jag insåg mer och mer att barnet var för litet (dessutom var förskolan rätt så kass, med personal som tröttnat på sitt jobb för femton år sedan).

Vid ungefär 3 år och 4 månaders ålder ansåg jag att barnet var redo. Barnet fick en plats på en annan förskola vid 3 år och 9 månaders ålder. Den inskolningen gick galant och barnet har gråtit endast en gång vid lämning. Den gången tog jag med mig barnet hem igen. Barnet var liksom otröstlig och jag har lovat mig själv att ALDRIG vända mitt gråtande barn ryggen - någonsin!

Barnet går för övrigt endast 15 timmar i veckan. Mer än 30 timmar i veckan är, enligt mig, alldeles för lång tid. Alla pengar jag förlorar på att finnas tillgänglig för mitt barn, är SÅ värt det! Pengar och karriär är inte allt.

Finns enligt mig ingen anledning skola in ett halvår innan ni behöver platsen. Under sommaren stänger de säkert förskolan ändå, slår ihop med andra förskolor osv för att personalen ska kunna ha semester, så till hösten får man liksom "börja om" ändå.

Att förskolan har endast 4 barn - är den nyöppnad eller? Kan aldrig bli ekonomi i att ha så få barn på en avdelning, ni får nog räkna med att närmsta halvåret kommer det vara 10 inskolningar till?

Nej, små barn har inget behov av att separeras från sina föräldrar. Tvärt om behöver barn mycket mer föräldratid än de får idag och det mår många barn och unga dåligt av.

Jag förstår nu exakt vad ni pratar om här. Idag möttes jag av min lille kille som gick och grät för sig själv. Ingen var där med honom! Ja, jag förstår att det är tufft med alla ungar (är nu 6-7st på sonens avd. och det ska bli 15+15 på förskolans två avd., det fick jag reda på i fredags) men att låta honom gå snyftandes iväg för sig själv?

Jag är allt annat än nöjd,
- jag har blivit intalad att det är bäst för min son att gå 5tim/3ggr i v. istället för 3tim/3ggr i v.
- han helt förstörd när man ska byta blöja på honom där
- de har öppet till ett rum fullt med farliga prylar. Sedan i onsdags har de sagt att de ska sätta en grind dit in. Vi har fått jaga honom in dit många gånger då personalen inte sett honom.
- en unge höll på att svälja en plastad pappersbit som var precis i rätt storlek för att han skulle äta den (jag sade till och förhindrade olyckan)
- de har många saker där som är 3+ på grund av småbitar som kan falla av dem (min son är ett barn som äter på ALLT)
- titt som tätt lämnas ungarna utan uppsikt (som t.ex. när han nu lämnades ledsen)

Så, jag ska prata ytterligare med min sambo ikväll som ännu är lite frälst på idén med förskola.  Jag har kanske möjlighet att vänta med studier tills jan. nästa år om saker går som de ska nu, så jag är väldigt pigg på att hålla honom hemma tills dess och kanske även längre om jag studerar hemifrån och jag upplever att han inte är redo för miljön på förskolan ännu.

Nej, jag tror generellt inte att en 20 månaders behöver gå på förskola om familjen är välfungerande. Men det betyder inte att det skulle vara dåligt för barnet att gå på förskola. Vi skolar in vår 21 månaders just nu. Vi hade helst väntat till efter 2 år, men dagarna är slut snart så vi har inget val. Men inskolningen går jättebra och dessutom jobbar jag på förskolan där han skolas in så jag litar till 100% på hans pedagoger.

Nej, en 20 månader har inget behov av förskola, utan har det bäst hemma.

Och om ni behöver förskola först till hösten så skola in då. Det är bara onödigt att skola in nu, och sen kommer sommaren med ledighet och ihopslagna förskolor och så kanske ni ändå måste skola in på nytt i höst. Ha honom hemma så länge ni kan och njut av det. Barndomen går inte i repris.

Jag är förskollärare sedan 15 år tillbaka och skulle säga nej han behöver inte gå på förskola såvida inte uppmaningen om förskoleplats kommit från ex socialen eller BVC .

Är du en helt vanlig mamma utan större psykiska problem och han ett helt vanligt barn utan större problem, så klarar DU bättre av att tillfredsställa ditt barns behov.

Är förskolan dessutom sådan att det är tre personer som ska ta hand om 17 typ 1-3 åringar så kanske tom förskolan är olämplig för honom.

Detta att politiker/ samhälle/ opinion/ andra föräldrar pådyvlat mammor och pappor tron att de ej klarar av att ta hand om sina små barn är vår tids dummaste lögn.

Vill du så kan du! Vill du inte så kan förskolan bättre!

Lycka till med hur du än beslutar!