Ni med många barn 4+

Vi hade ingen målsättning att skaffa X antal barn egentligen, utan det blev bara ett barn i taget tills det verkade vettigt att sluta. Och nej, jag kan inte föreställa mig ett liv med färre antal barn, för då skulle det ju liksom fattas någon ...

Fick femte barnet för en månad sen.

Har nog aldrig haft nån "så många barn vill jag ha" utan det ha bara blivit på nåt naturligt sätt.

Första va väldigt oplanerat så hann lixom aldrig planera nåt familjeliv.

Älskar stora familjer, kanske är för att jag växte upp med 8 år o 11 år äldre systrar så blev inte nån direkt lek med d.

Vi har ca 2 år mellan barnen så äldsta är 8 år nu o verkligen älskar min lilla familj

Drömmer om stor familj! *följer tråden*

Anledningen till att jag frågar är för att jag själv nu med fyra barn anses ha en stor familj och när jag väntade fyran var jag säker på att jag aldrig ville ha fler barn, pratade till och med om sterilisering med min bm. Nu är jag dock inte lika säker längre och tanken på att aldrig mer vara gravid och ha en liten mini känns både overkligt och väldigt ledsamt. Samtidigt så är det ju väldigt krävande med barn och det är jag som går hemma som drar det tyngsta lasset och så kostar det massor och hur blir det med utlandssemestrar etc? Har man råd, tid, ork...? Och hur övertalar man mannen att det är rätt att skaffa ytterligare ett barn?

Med 5 barn måste man välja bort något. Man kan inte ha karriär, utlandssemestrar, en krävande hobby, engagemang i olika föreningar - och så ta hand om 5 barn på bästa sätt. Jo, man kan försöka, men jag tror ingen blir särskilt lycklig av det. Å andra sidan blir ju barnen faktiskt större med tiden, och då finns det möjlighet att återuppta sådant man valt bort under småbarnsåren.

Jag valde bort jobb, semestrar och den mer krävande hobbyn. Kvar blev föreningsengagemang och en hobby som varken krävde särskilt mycket tid eller pengar. Maken valde bort föreningsengagemang och semesterresor. Då fanns tiden, orken och ekonomin för 5 barn.

Väntar nu fjärde barnet oplanerat. Osäker på om vi vill behålla graviditeten. Eller jag tror jag vill, sambon tveksam. Han är orolig för framtiden, att vi blir låsta hemma, inte kan ge de andra barnen allt som deras kompisar får osv. Jag tänker snarare att en stor familj är en tillgång, jobbigare ja, men inte omöjligt att resa och ha skoj. Samtidigt vill jag inte bara bestämma att this is it, nu kör vi. Känner att vi måste vara överens.