• Anonym (Orolig)

    detta med arv. blir jag hemlös då.

    Mannen hade ett barn innan.
    Jag har flera.
    O ett gemensamt.
    Jag flyttade till hans hus.
    Allt bytes ut. Alla möbler o inredning är köpta ihop. Vi har renoverat huset för massa pengar.

    Skulle sambon hastigt gå bort. Står jag bostadslös då? Kan hans barn gå o plocka bland våra saker som vi köpt gemensamt??
    Hans son fyller 17 år.
    Eftersom han ej är myndig kan pojkens mamma komma o plocka saker??

    Någon snäll som kan hjälpa.

  • Svar på tråden detta med arv. blir jag hemlös då.
  • Brumma
    Anonym (arving) skrev 2015-05-07 10:44:09 följande:

    Fint.

    Handlar det om mycket pengar?

    De fall jag tänker på, har det faktiskt varit en betydlig förmögenhet.


    Enligt våra mått är det mycket pengar. Enlig många är det säkert inte det.

    Min mammas sommarstuga är värd strax under miljonen (Den äger hon själv). Lägenheten de bor i (utan lån) är värd 2.5 miljoner ungefär. Sedan vet jag att hon kommer ärva ngn miljon från min morfar den dagen han går bort.

    Så min mor sitter väl på en tre miljoner ungefär. Inget lösöre eller smycken inräknat. Vi är tre syskon så en miljon var då kanske.

    Jag hoppas de kommer leva länge än. Men OM min mor går bort först så kommer hennes man naturligtvis bo kvar i lägenheten om han vill sant ha fri tillgång till sommarstugan.
  • Brumma
    Anonym (arving) skrev 2015-05-07 10:53:57 följande:

    Öh nej, det står det inte.

    Föräldern är död.

    Men den nya partnern är i högsta grad levande.

    (Eller för att ni ska förstå:

    Bonusföräldern är i högsta grad levande.)


    Och "bonusföräldern" snodde åt sig pengarna utan förälderns samtycke? Hotade med pistol för att föräldern skulle skriva ett testamente?

    Föräldern VALDE att partnern skulle ärva. Alltså låter föräldern paret shoppa upp, ge bort, resa för osv ALLA pengar om partnern då önskar.

    Är det inte förälderns önskan borde föräldern inte skrivit det i testamentet.
  • Donizetti

    Arving, jag tror det är ännu vanligare, dock inte så allmänt förekommande så man kan generalisera, att biobarn kräver ut sin laglott direkt efter förälders död och den nya partnern hamnar så gott som på bar backe om den inte kan lösa ut biobarnen. Det tror jag är vanligare, endast min personliga åsikt, än att pilska änkor åker till Gambia med sina nyinköpta Gucciväskor.

  • Tom Araya
    Anonym (*****) skrev 2015-05-06 22:44:37 följande:
    Inte när det gäller särkullbarn, de har rätt att få ut sin del direkt.
    Min mamma och hennes fd man hade bara särkullebarn, inga gemensamma, så det det stämmer nog inte. Jag tror du avser hur det fungerar utan detta avtal som jag avser.
  • Ess
    Anonym (Jiffy) skrev 2015-05-07 10:58:56 följande:
    Helt rätt uppfattat. Arvingen verkar tycka att det är hennes rätt att bestämma vad hennes barns far gör med sina pengar. Enligt mig, om det nu är så viktigt för henne att ungen får pengar, får hon se till att skaffa själv. Istället för att så kategoriskt domdera om andras.
    Ts fråga var om hans tidigare son och hans mamma kunde komma in och ta saker, och slänga ut henne från hemmet.
    Inte om hon kunde roffa åt sig själv så mycket som möjligt.
    Sonens mamma har inga rättigheter till något alls, om inte det finns ett testamente som säger att hon har det. Sonen själv har lika lite rätt att hugga för sig som ts gemensamma barn, och hon själv har.

    Men jag tycker det är en fråga som dom egentligen skulle klarat av innan ts flyttade in, eller åtminstone innan hon började betala något som har med själva huset att göra.
    När jag träffade min man så flyttade jag in hos honom, och då kom vi överens om att jag betalade en hyra till honom som täckte de ökade omkostnaderna. Jag hade ju ingen rätt till huset om vi skulle delat på oss, eller om han gått bort. Man satsar ju inga pengar på hästen som bröt benet innan start.

    Man ska alltid se om sig själv och sitt, så att man inte hamnar på bar backe om det skulle hända något. I dagsläget riskerar ts att förlora allt hon satt in i huset. Så jag tycker mycket väl att man kan diskutera med partnern hur han tänkt sig att det skulle fungera om han gick bort idag. 
  • Anonym (Tårögd)

    Jag har gått igenom en arvstvist, sambo utan barn. För Guds skull alla ni som inte gjort någonting ännu, se till att få era papper under kontroll. Det enda ni behöver göra är att prata igenom hur ni vill ha det. De få tusenlappar det kostar att anlita en jurist är värd varenda krona om någonting skulle hända.

    Ni skulle bara veta hur ont det gör när gamarna står och hackar i en trots att du och din partner skrivit testamente. Människor som man umgåtts med under åratal förvandlas till någonting så fult, så fult och det enda det handlar om är pengar.

  • sextiotalist
    Donizetti skrev 2015-05-07 11:25:41 följande:

    Arving, jag tror det är ännu vanligare, dock inte så allmänt förekommande så man kan generalisera, att biobarn kräver ut sin laglott direkt efter förälders död och den nya partnern hamnar så gott som på bar backe om den inte kan lösa ut biobarnen. Det tror jag är vanligare, endast min personliga åsikt, än att pilska änkor åker till Gambia med sina nyinköpta Gucciväskor.


    Det rör sig ett fåtal vänner som blivit änkor tidigt (dvs i åldern då de skulle kunna räknas som pilska änkor med gucciväskor), men de har inte betett sig på det sättet.
    Vilken syn du har på kvinnor, precis som alla kvinnor skulle vara golddiggers och leta efter män med barn för att ärva i framtiden.
    Är det en rik man, man är ute efter så ska man nog titta efter barnlösa karlar, då är man tryggare

    En av mina bekanta var den sk styvmodern och har fortfarande en nära kontakt med sambons son.

    Jag tror det är vanligare att barnen kräver ut sin rätt.

    Svärfar och hans fru har skrivit ett testamente som gör att de efterlevande endast får ut sin laglott om de kräver ut sin del direkt, men arvslotten om de väntar.
    Tvivlar starkt på att svärfars 80-åriga fru kommer resa till Gambia och ragga sängkamrater.

  • Donizetti
    sextiotalist skrev 2015-05-07 13:12:10 följande:

    Det rör sig ett fåtal vänner som blivit änkor tidigt (dvs i åldern då de skulle kunna räknas som pilska änkor med gucciväskor), men de har inte betett sig på det sättet.

    Vilken syn du har på kvinnor, precis som alla kvinnor skulle vara golddiggers och leta efter män med barn för att ärva i framtiden.

    Är det en rik man, man är ute efter så ska man nog titta efter barnlösa karlar, då är man tryggare

    En av mina bekanta var den sk styvmodern och har fortfarande en nära kontakt med sambons son.

    Jag tror det är vanligare att barnen kräver ut sin rätt.

    Svärfar och hans fru har skrivit ett testamente som gör att de efterlevande endast får ut sin laglott om de kräver ut sin del direkt, men arvslotten om de väntar.

    Tvivlar starkt på att svärfars 80-åriga fru kommer resa till Gambia och ragga sängkamrater.


    Nej men söta rara, hur uppfattade du nu mitt inlägg? Tror du att det var jag som påstod om änkor som åkte till Gambia och köpte fina handväskor mm? Jag gav svar på tal på Arvinges påstående om det.
  • sextiotalist
    Donizetti skrev 2015-05-07 13:23:12 följande:
    Nej men söta rara, hur uppfattade du nu mitt inlägg? Tror du att det var jag som påstod om änkor som åkte till Gambia och köpte fina handväskor mm? Jag gav svar på tal på Arvinges påstående om det.
    Ibland läser man slarvig Skäms, och citerar fel.
  • Anonym (Jiffy)
    Tom Araya skrev 2015-05-07 11:57:30 följande:
    Min mamma och hennes fd man hade bara särkullebarn, inga gemensamma, så det det stämmer nog inte. Jag tror du avser hur det fungerar utan detta avtal som jag avser.
    Särkullsbarn har alltid rätt till att få ut sin laglott direkt när bioföräldern dör. Resterande arv regleras genom testamente. Eller genom brist på testamente. Olika beroende på situation, relationer, familjeband, etc. Men laglotten har de rätt till direkt om de så önskar.
  • Anonym (Jiffy)
    Ess skrev 2015-05-07 11:58:10 följande:
    Ts fråga var om hans tidigare son och hans mamma kunde komma in och ta saker, och slänga ut henne från hemmet.
    Inte om hon kunde roffa åt sig själv så mycket som möjligt.
    Sonens mamma har inga rättigheter till något alls, om inte det finns ett testamente som säger att hon har det. Sonen själv har lika lite rätt att hugga för sig som ts gemensamma barn, och hon själv har.

    Men jag tycker det är en fråga som dom egentligen skulle klarat av innan ts flyttade in, eller åtminstone innan hon började betala något som har med själva huset att göra.
    När jag träffade min man så flyttade jag in hos honom, och då kom vi överens om att jag betalade en hyra till honom som täckte de ökade omkostnaderna. Jag hade ju ingen rätt till huset om vi skulle delat på oss, eller om han gått bort. Man satsar ju inga pengar på hästen som bröt benet innan start.

    Man ska alltid se om sig själv och sitt, så att man inte hamnar på bar backe om det skulle hända något. I dagsläget riskerar ts att förlora allt hon satt in i huset. Så jag tycker mycket väl att man kan diskutera med partnern hur han tänkt sig att det skulle fungera om han gick bort idag. 
    OK? Jag snackade med och om den som skriver som "Arvingen" baserat på vad denne svarade. Hade jag menat TS hade jag skrivit TS. Nu är det andra gången du förklarar något för mig baserat på något annat som inte står där och som du missförstår. Hur tänker du när du gör så?
Svar på tråden detta med arv. blir jag hemlös då.