• Anonym (Tilda)

    Att insemineras som singel? Nej tack!

    Hör i veckan på radio att det föreslås att även singelkvinnor ev ska få rätt till assisterad befruktning i Sverige.
    Att det ska gälla för alla som är ofrivilligt barnlösa.
    Just det, OFRIVILLIGT... 

    De enda jag kan kalla för ofrivilligt barnlösa är heterosexuella par som försökt den naturliga vägen men inte lyckats.
    Jag kan inte kalla en singeltjej som inte vill "ligga sig till" en graviditet för det.
    Inte heller flatpar, alla är nog medvetna om att det krävs en man och en kvinna för att göra barn.

    Att flator är flator lägger jag mig inte i, det får de gärna vara men de ska inte komma och påstå att de är OFRIVILLIGT barnlösa.
    Så ja, jag tycker att det är fel att inseminera där också.

    Ett barn behöver både kvinnliga och manliga förebilder, helst i form av en mor och en far.
    Givetvis fungerar det inte alltid så men det är själva grundtanken.

    Att ev börja inseminera singelkvinnor är ett stort misstag.
    Stackars barn som blivit fråntagen en far redan vid befruktningstillfället.
    Familjen blir mycket mer sårbar, vad händer om mamman skulle bli allvarligt sjuk eller till och med avlida?
    Föräldraskapets grund är två föräldrar och så bör det fortsätta.

    Jag är själv mamma till två pojkar, min stora pojke miste sin far i en olyckshändelse innan lillebror var född. Vad hade hänt om inte jag funnits där?
    Jag är uppväxt med bara min mor då min far avled under min barndom.
    Jag och min stora pojke vet hur det är att sakna en far men vi har iallafall minnet kvar.
    Att medvetet välja bort en far till sitt barn är inget annat än egoism och jag vet inte om jag blir mest arg eller ledsen när jag tänker på det!

  • Svar på tråden Att insemineras som singel? Nej tack!
  • Anonym (Barnets bästa)

    Blir man med barn på fyllan och inte vill ha det, så brukar man göra abort.

  • Anonym (blivande inseminerad)
    Anonym (Barnets bästa) skrev 2015-06-01 13:41:18 följande:

    Blir man med barn på fyllan och inte vill ha det, så brukar man göra abort.


    Såklart finns det alternativet, men du vet lika bra som jag att det finns gott om föräldrar som överger och försummar sina barn. Så jag säger det igen, ett önskat barn som föds av en förälder som noga tänkt igenom sitt val och sina förutsättningar har större säkerhet än ett barn som råkar uppstå mellan två individer som egentligen inte är redo och inte kan försörja och ta hand om sitt barn.
  • blyyger

    Vi står inför en spännade utveckling. Om man samlar upp sperma från alla unga män, och sedan snittar sädesledarna, så blir det ju inga oönskade barn. Var och en kan ändå få 100 mille barn av den enda satsen, så ingen behöver klaga.

    Sedan får man ansöka på soc att få bilda familj och avla barn. Om utredningen visar att man är lämplig så genomförs detta. Samhället kan då besluta om en, två eller tre föräldrar är det optimala, och könsfördelningen på deltagarna.

    Ingenting är en rättighet. Du sköna nya värld.......

  • Anonym (Annakonda)

    Normerna förändras i samhället, men samma behov kvarstår och kommer alltid att finnas. Valfriheten krymper alltmer då fler och fler jobb automatiseras eller flyttar utomlands, dvs jobben blir än färre och detta  betyder alltfler som inte har möjlighet att välja var de ska bo och hur de ska bo oc inte heller kan de få ett jobb vilket i sin tur innebär att de skjuter upp att skaffa barn, kanske har de fått ett bra jobb så sent i livet att det då är för sent att skaffa barn. Folk har inte råd att flytta ihop och köpa större lägenhet eller hus. Att i dessa tider där valfriheten har krympt så oerhört för väldigt många, åtminstone för lågutbildade- fokusera på rättigheten att få skaffa barn som singlar är för mig helt verklighetsfrånvänt.

    Normerna förändras- dock är behoven alltid desamma. Mat, kläder, känna gemensamskap med grannar, bra och trygga skolor och meningsfull fritid och fysisk aktivitet är något alla barn alltid behöver. Oavsett normer i samhället.

  • Anonym (blivande inseminerad)
    Anonym (Annakonda) skrev 2015-06-02 09:58:26 följande:

    Normerna förändras i samhället, men samma behov kvarstår och kommer alltid att finnas. Valfriheten krymper alltmer då fler och fler jobb automatiseras eller flyttar utomlands, dvs jobben blir än färre och detta  betyder alltfler som inte har möjlighet att välja var de ska bo och hur de ska bo oc inte heller kan de få ett jobb vilket i sin tur innebär att de skjuter upp att skaffa barn, kanske har de fått ett bra jobb så sent i livet att det då är för sent att skaffa barn. Folk har inte råd att flytta ihop och köpa större lägenhet eller hus. Att i dessa tider där valfriheten har krympt så oerhört för väldigt många, åtminstone för lågutbildade- fokusera på rättigheten att få skaffa barn som singlar är för mig helt verklighetsfrånvänt.

    Normerna förändras- dock är behoven alltid desamma. Mat, kläder, känna gemensamskap med grannar, bra och trygga skolor och meningsfull fritid och fysisk aktivitet är något alla barn alltid behöver. Oavsett normer i samhället.


    Och jag och många andra singlar har möjligheten att erbjuda ett barn allt det som du räknar upp, vi har bara inte hittat någon att skaffa barn med.
  • Anonym (Tilda)
    Anonym (Annakonda) skrev 2015-06-02 09:58:26 följande:

    Normerna förändras i samhället, men samma behov kvarstår och kommer alltid att finnas. Valfriheten krymper alltmer då fler och fler jobb automatiseras eller flyttar utomlands, dvs jobben blir än färre och detta  betyder alltfler som inte har möjlighet att välja var de ska bo och hur de ska bo oc inte heller kan de få ett jobb vilket i sin tur innebär att de skjuter upp att skaffa barn, kanske har de fått ett bra jobb så sent i livet att det då är för sent att skaffa barn. Folk har inte råd att flytta ihop och köpa större lägenhet eller hus. Att i dessa tider där valfriheten har krympt så oerhört för väldigt många, åtminstone för lågutbildade- fokusera på rättigheten att få skaffa barn som singlar är för mig helt verklighetsfrånvänt.

    Normerna förändras- dock är behoven alltid desamma. Mat, kläder, känna gemensamskap med grannar, bra och trygga skolor och meningsfull fritid och fysisk aktivitet är något alla barn alltid behöver. Oavsett normer i samhället.


    Det enda jag undrar är varför de lågutbildade skulle vara de mest krävande efter inseminering.
    De har ju tid mycket tidigare så att säga och har inte något intresse för någon karriär, det räcker med ett vanligt okvalificerat jobb.

    Jag har vänner som jobbar med vanliga knegarjobb, som fastighetsskötare och lokalvårdare t ex där paret har villa och barn utan att passerat "bäst-före-datum".
  • Anonym (Tilda)
    Anonym (blivande inseminerad) skrev 2015-06-02 11:18:16 följande:
    Och jag och många andra singlar har möjligheten att erbjuda ett barn allt det som du räknar upp, vi har bara inte hittat någon att skaffa barn med.
    Det är viktigare att ha en pappa än en välbärgad singelmamma.
    Därför bör du inte få insemineras som singel.
  • Anonym (blivande inseminerad)
    Anonym (Tilda) skrev 2015-06-02 11:34:26 följande:

    Det är viktigare att ha en pappa än en välbärgad singelmamma.

    Därför bör du inte få insemineras som singel.


    Jag har förstått att det är din åsikt och det var inte dig jag svarade. Du har gjort det mer än tydligt att du tycker jag kommer bli en dålig mamma. Och nej, det är inte viktigare att ha en pappa. Det är viktigare att ha en bra pappa, men det är en helt annan diskussion.
  • Anonym (Hanna)
    Anonym (blivande inseminerad) skrev 2015-06-02 13:01:44 följande:
    Jag har förstått att det är din åsikt och det var inte dig jag svarade. Du har gjort det mer än tydligt att du tycker jag kommer bli en dålig mamma. Och nej, det är inte viktigare att ha en pappa. Det är viktigare att ha en bra pappa, men det är en helt annan diskussion.
    Jag tror och hoppas du blir en fantastisk mamma! Jag känner många som är ensamstående som klarar sig galant! Tycker dock inte att det är "staten" som ska betala din insemination, vilket det för nuvarande inte gör. Har inget med ditt föräldrarskap att göra!
  • Anonym (blivande inseminerad)
    Anonym (Hanna) skrev 2015-06-02 13:07:14 följande:

    Jag tror och hoppas du blir en fantastisk mamma! Jag känner många som är ensamstående som klarar sig galant! Tycker dock inte att det är "staten" som ska betala din insemination, vilket det för nuvarande inte gör. Har inget med ditt föräldrarskap att göra!


    Tack! Och jag tycker inte heller att staten ska betala för min insemination. Jag tycker inte heller jag ska ha rätt till underhållsstöd. Jag tycker bara att jag ska ha rätten att utföra den i mitt hemland och inte behöva åka utomlands en gång i månaden tills det förhoppningsvis blir en graviditet. Det är allt.
  • Anonym (Hanna)
    Anonym (blivande inseminerad) skrev 2015-06-02 13:33:34 följande:
    Tack! Och jag tycker inte heller att staten ska betala för min insemination. Jag tycker inte heller jag ska ha rätt till underhållsstöd. Jag tycker bara att jag ska ha rätten att utföra den i mitt hemland och inte behöva åka utomlands en gång i månaden tills det förhoppningsvis blir en graviditet. Det är allt.
    Då tycker vi lika. Lycka till. Hoppas det "tar sig" för dig. Håller tummarna!Glad
  • Anonym (Annakonda)

    TS: Du har inte alls satt dig in i mina inlägg. Det jag säger är att normen förändras men att behoven förblir desamma. Dessförinnan skrev jag att det blir problematiskt att särskilja vilka som skulle beviljas insemination eller ej. Om det blir så att staten finansierar befruktning för ofrivilliga singlar och barnlösa så blir ju kontentan att barnen i framtiden skulle få äldre mammor och att normerna skulle förändras också, dvs barn hade blivit en status-symbol. Har man beviljat beviljad befruktning av staten innebär det att det blir som med bostadsrätten, dvs du är kreditvärdig. Det tycker jag är fel. Samtidigt som det också innebär att status faktiskt är icke statiskt, dvs du kan närsomhelst bli sjuk. Vem tar hand om barnet då? Ska det vara så att staten ser till att den som har ett stort socialt nätverk plus faktorn kreditvärdig- ska få insemineras? I så fall anser jag att bögpar har större förtur till surrogatskap än singlar.

    Man ska inte blanda sig i naturlagarna. Det tror jag helt och fullt på. Det här med barn är nog det enda so människan ännu inte rått på. Män har försökt länge och misslyckats i avundsjukan på den enda saken som kvinnor klarar av bättre än män.  Staten lägger sig alltför mycket som det redan är över befolkningstillväxten. Hoppas att det här förslaget om insemination stannar som förslag. Det vore en skam annars. Det har aldrig varit så svårt att vara ensamstående förälder som ju nu. I modern tid alltså. Gör det inte ännu värre.

Svar på tråden Att insemineras som singel? Nej tack!