Kan han få vårdnad?
Kan man få vårdnad av barn vid separation om man lider av narkolepsi? Det är en man som somnar mitt i meningar, framför ratten och på jobbet osv. Känns inte bra om denne ensam ska ta hand om ett litet barn!?
Kan man få vårdnad av barn vid separation om man lider av narkolepsi? Det är en man som somnar mitt i meningar, framför ratten och på jobbet osv. Känns inte bra om denne ensam ska ta hand om ett litet barn!?
Barnet har rätt till umgänge med pappan. Vårdnad eller ej.
Naturligtvis! Det är en bra kille men om barnet ska bo låt säga varannan vecka hos honom så blir jag lite skraj (läs livrädd).
Mest undrande vad som gäller...
Naturligtvis! Det är en bra kille men om barnet ska bo låt säga varannan vecka hos honom så blir jag lite skraj (läs livrädd).
Mest undrande vad som gäller...
Kan de inte ha umgänge hemma hos dig då? Tills dess att barnet blivit äldre, lärt sig hantera en telefon osv?
Det skulle man ju önska, men han skulle aldrig gå med på ngt annat än lika delad vårdnad utan några specialupplägg är jag rädd.
Usch, det lät inte som någon bra situation, vad säger hans läkare om situationen? De borde ju kunna göra en orosanmälan till socialen så han får hjälp av en kontaktperson för det lilla barnets säkerhet, alternativt att han får ha umgänget tillsammans med någon annan vuxen. Ett litet barn kan ju klättra och ramla ner eller vad som helst när han sover.
Naturligtvis! Det är en bra kille men om barnet ska bo låt säga varannan vecka hos honom så blir jag lite skraj (läs livrädd).
Mest undrande vad som gäller...
Självklart kan en sådan pappa ha gemensam vårdnad. Hur umgänget sedan kan se ut beror ju på barnets ålder, om de bo nära eller inte etc
Ok, jag vet inte hur detta funkar. Så var barnet bor har ingenting med vårdnaden att göra alltså!? Men tror ni att man kan bestrida att barnet ska bo hos honom baserat på sjukdomen? Till den kommer trötthet, kort stubin, humörsvängningar osv. Han får även barnet att gråta titt som tätt för att han skrämmer med sitt humör eller kränker barnet genom att han inte orkar lyssna, engagera sig, titta eller låta det försöka göra olika saker för att det tar för lång tid och han inte har tålamod. Det är alltså inte bara att han somnar hela tiden som skadar. Men man borde ju kunna få till det att han förbjuds köra bil med barnet!?
Vårdnad handlar om att ni måste fatta viktigare beslut gällande barnet gemensamt och därmed kunna samarbeta. Och om en förälder avlider eller på något annat sätt är förhindrad att delta i vårdnaden är det den andre som träder in. När föräldrarna är separerade är alltid bara en boendeförälder och där är barnet folkbokfört (även vid växelvis boende 50/50), den andre är umgängesförälder.
Det är alltså inte bara att han somnar hela tiden som skadar. Men man borde ju kunna få till det att han förbjuds köra bil med barnet!?
Till den kommer trötthet, kort stubin, humörsvängningar osv. Han får även barnet att gråta titt som tätt för att han skrämmer med sitt humör eller kränker barnet genom att han inte orkar lyssna, engagera sig, titta eller låta det försöka göra olika saker för att det tar för lång tid och han inte har tålamod.
Ok, jag vet inte hur detta funkar. Så var barnet bor har ingenting med vårdnaden att göra alltså!? Men tror ni att man kan bestrida att barnet ska bo hos honom baserat på sjukdomen? Till den kommer trötthet, kort stubin, humörsvängningar osv. Han får även barnet att gråta titt som tätt för att han skrämmer med sitt humör eller kränker barnet genom att han inte orkar lyssna, engagera sig, titta eller låta det försöka göra olika saker för att det tar för lång tid och han inte har tålamod. Det är alltså inte bara att han somnar hela tiden som skadar. Men man borde ju kunna få till det att han förbjuds köra bil med barnet!?
Nej, vårdnad har inget med boende att glra. Man kan ha gemensam vårdnad men att barnet bor hos enbart en förälder. Eller ingen vårdnad men växelvist boende.
Gällande er då... Ja, jag kan tänka mig att det kan bli ngn slags restrektion om han har dokumenterad narkopseli. Men du räknar upp en massa saker och helt ärligt känns det som om du mest försöker hitta på orsaker för att slippa ha barnet vv... OM pappan somnar vid ratten så borde han rimligtvis blivit av med körkortet...
Resten av sakerna låter som ngt de flesta föräldrar gör.. Dessutom skriver du först i inlägg 2 att han är en bra kille och att du är rädd för just detta med narkopsin.. Sedan kommer allt annat du räknar upp...
Sätt er o prata i familjerätten men om han faktiskt inte utgör ngn fara för barnet (och som sagt, då borde han inte ha ngt körkort) så borde väl barnet få vara med er lika mycket? Eller?