Fyra missfall

Finns inga vetenskapliga belägg för det du säger. Hon känner sig deprimerad pga missfall, hon får inte missfall pga depression. Lär dig skillnaden och sluta skuldbelägg henne bums!

Jag har varit sjukskriven. Just för stress och sorg. Jag jobbar med att ta hand om andra människor och kände att jag redde inte ut det när jag knappt kunde ta hand om mig själv.

Man måste tänka så för att klara sig igenom allt, nu vet jag ju inte hur gammal du är, men du får aldrig låta hoppet lämna dig.

Vi kom till det stadiet där sex bara handlade om att skaffa barn och allt kretsade kring äl och gravtester. Då måste man stanna upp och komma ihåg att man älskar varandra. Även utan barn. I dagsläget har vi 2 planer på allt vi planerar. Husköp t.ex. får vi barn renoverar vi såhär. Får vi inte barn renoverar vi såhär .

Glöm inte bort att leva mellan alla försöken!

Hej, tråkigt att du fått missfall. Jag har också haft missfall, alla tidiga. Hade först svårt att bli gravid tog nästan tre år innan vi lyckades, så även om jag fick missfall, blev jag glad att jag faktiskt kunde bli gravid. Efter de första två missfallen, blev jag gravid igen och det blev en liten pojke. Blev lättare att bära sorgen. När han var sex månader blev jag oplanerat gravid igen, lite chockad att blivit med barn så snabbt när det varit så svårt innan. Men även det slutade i missfall. Ett år efter sista missfallet blev jag gravid igen, och då fick vi en till liten pojke. Jag var livrädd hela graviditeten och vågade inte tro att det skulle gå vägen, fick fint stöd från barnmorska och extra ultraljud så jag fick se hjärtat tidigt.

Det är svårt att bära sorgen, så klart man är ledsen. Försökte tänka att det var kromosomfel som kroppen naturligt stötte bort tidigt, så att jag inte behövde gå längre och få ett sent missfall. Innan jag hade haft en fullgången graviditet, bestämde jag mig för att öppet berätta för kollegor och vänner om mina missfall, tänkte väl att de skulle kanske förstå mig, och ge mig stöd, även tycka lite synd om mig. Och oj vad jag fick stöd av dem, det var guld värt. Vad som förvånade mig mest, var att jag var långt ifrån ensam om att råkat ut för missfall. Det är otroligt vanligt, speciellt nu när man kan få veta att man är gravid så tidigt.

Mitt råd är att försöka vara öppen, även om det kanske känns svårt. Det är lättare när man berättar och får höra andras bekymmer. Däremot reagerade jag på att du skrev att man inte skulle göra någon utredning, vad jag fick höra var att om jag skulle fått tre missfall utan fullgången graviditet, och om missfallen var ungefär vid samma tid i graviditeten, skulle man göra utredning på mig. Så jag tycker nog du ska kontakta en kvinnoklinik och be om utredning, du har ju haft fyra.

Hoppas du uppskattar min berättelse. Lycka till!

Hade flera missfall (var i och för sig 35+, men ändå) och blev väldigt deprimerad. Panikångest och ständig oro. Fruktansvärd tid. Mådde dåligt varje gång jag såg en bebis eller gravidmage och naturligtvis nya gravida runt omkring just då.

Det är så hemskt när det som för många är så basalt och enkelt, känns så hopplöst för en själv. Det blir det enda som betyder något även om man i övrigt har ett bra liv. Krävde att få trombyl och progesteron vid nästa graviditet och fick då en ljuvlig dotter. Hade depression och stress haft något med missfall att göra hade den graviditeten aldrig gått vägen heller, så känn ingen skuld där.

Jag tror att det är slumpen som gör att det inte gått i ert fall. Vet flera som fått så många missfall som ni och som sedan fått flera friska barn. Så även om det är jobbigt, ge inte upp. Håller tummarna för att det är er tur nästa gång. Kramar!

Jag fick 2 barn sedan 5 missfall och nu ör jag gravid i v 29! Jag åt på eget bevåg bamyl minor en tredje dels tablett fram till v 16! Samma sak som trombyl. Lycka till!

jo, finns,i Sverige man tror bara på svenska läkare som inte alls mycket duktiga.

 Stress,sorg, depression,hormoner, sex under graviditet, även varm bad kan vara anledning till missfall, inte bara kromosom fel som man tror i Sverige.

Jag  skuldbelägger henne inte, jag bara försöker hjälpa henne med praktiska råd.

Jag själv har 4 barn.

Finns inga vetenskapliga belägg för det du säger. Hon känner sig deprimerad pga missfall, hon får inte missfall pga depression. Lär dig skillnaden och sluta skuldbelägg henne bums!

Prata, prata, prata och prata lite till. Det suger att det är så tabu att prata om sånt som gått åt helvete, att prata om jobbiga känslor som sorgen över ett missfall. Du är absolut inte ensam i detta i din omgivning, jag lovar.

Jag har två missfall bakom mig innan det till slut gick vägen. Från det att vi började försöka till det att det gick bra tog det 5 år. Så inte nog med att jag fick missfall, jag hade svårt att bli gravid också.

För några år sedan läste jag om att superfertilitet kan vara en orsak till missfall. mobil.dn.se/nyheter/vetenskap/superfertilitet-bakom-manga-missfall/

Och har du fått 4 missfall på 13 månader så har du ju absolut inte problem att bli gravid. Jag tror du kan hitta mer information på amerikanska sidor om detta.