Till er som ska göra medicinsk abort!

Detta är min berättelse om min abort upplevelse, känner att det behövs på detta forum där många "anonyma" skriver mardröms historier om detta ämne!

Igår åkte jag till kvinnokliniken på sjukhuset på morgonen, en jätte gullig sköterska visade mig till rummet där jag skulle ligga och gav mig 4st små tabletter som jag skulle föra upp långt upp i slidan, fick även 3 alvedon + 2 andra värktabletter.

Sängliggande i 60min så tabletterna verkligen skulle hållas kvar uppe i slidan.

Redan efter 30min började det göra obehagligt ont, mensvärk fast värre.

Ringde på "signal" knappen (som sköterskan uppmanat mig att göra så fort jag hade minsta ont eller om jag bara behövde vatten/saft osv) fick då en tablett oxynorm och en varm vetekudde att ha på magen, såå skönt!

Efter 30min mådde jag helt bra, dom bjöd på mackor och nyponsoppa, te som jag åt med god aptit.

Efter ca 1timme började jag få riktigt ont igen, fick då ytligare en oxynorm,

Denna hjälpte inte alls men härdade ut nån timme, sedan började jag skaka kallsvettas och det gjorde så ont att det kändes som jag ville skrika rakt ut, fick en morfinspruta i låret och en ny varm vetekudde!

Blev lite dåsig och somnade ett tag.

Denna spruta tog bort det mesta av den obehagliga smärtan och kände bara molande lätt värk.

Gick på toa, hade börjat blöda men inga klumpar. Men det kunde komma senare sa dom.

Efter ca. 6timmar var det dax att åka hem,

Jag satte mig upp för fort och hade ju fått morfin och legat ner hela dagen så var nära att svimma, blev helt vit och sköterskan hämtade saft och illamående tablett.

Mådde jätte konstigt, helt dåsig av morfinet och bristen på näring (hade bara ätit två mackor på hela dagen)

Sambon hämtade mig, blödde klumpar hemma på kvällen och sov hela kvällen/natten.

Idag är magen lite öm men blöder inga mängder, trött men mår bra.

Det jag vill säga med denna text är att det kan göra fruktansvärt ont för vissa som för mig MEN du får hur smärtlidring tills DU känner att smärtan är hanterbart! Du behöver alltså inte ligga och ha ont, sköterskorna är helt underbara och har i första fokus att lindra så du ska ha så lite ont som möjligt.

Det är inget dramatiskt och hemsk upplevelse som många skräckhistorier beskriver här!

Det gör ont men du får allt du behöver för att ta dig igenom det.

Efter några timmar är smärtan över, så det är bara en temporär smärta, tänk så!

Och be om varm vetekudde och smärtstillade så fort du känner att det inte känns okej, det är inget farligt med medicinsk abort alls!