• Är det bara jag

    Pedagoger som överreagerar?

    Hej!

    Jag känner mig jätte kluven angående mitt barns förskola, jag vet inte om det är jag eller pedagogerna på förskolan som överreagerar. Men jag hade ett barn som numera går på förskoleklass och ett barn som går på förskolan. När min 6 åring gick på denna förskolan så var allt bra fram tills att han började en större avdelning och fick andra pedagoger. Det var tal om att han kanske hade någon diagnos som jag var väldigt säker på inte stämde. Jag kände mer att det var pedagogerna som "såg" saker som var helt oskyldiga. Han var ett ganska stökigt barn men det var flera som var lika stökiga, men av någon anledning så blev han en måltavla och de gav alltid honom skulden för allt ÄVEN om det visade sig vara någon annan. Det blev t.o.m en vana för barnen att de sa det till mig att det är alltid "L" fel. De kom och klagade på vad han hade gjort och varje dag var det samtal med en pedagog som berättade vad som hade hänt. Mitt barn berättade ofta att de var flera och jag vet det för jag brukade höra vid hämtning hur de sa åt honom att göra diverse saker för att sedan springa till pedagogen och berätta vad han gjort det var de få gånger som jag kunde säga till. Efter mycket påtryckning så gick jag med på att gå till BUP med honom för att de skulle lugna ner sig. jag bad de skriva ett brev som jag kunde ge till henne på BUP så att de kunde berätta vad som är "fel". Efter ett par gånger på BUP så tyckte inte hon att det behövdes gå då hon inte såg några problem med mitt barn. Däremot så tyckte hon att jag kanske skulle byta förskola så att mitt andra barn inte skulle gå där. Enligt hon på BUP så känner även hon att de mer är ute efter att få en extra resurs...När vi pratat med andra nära om detta har de sagt samma sak. Jag vill gärna inte tro detta då jag gillar denna förskolan om man bortser från vissa pedagoger. Nu går min son på förskoleklass och det går jätte bra säger de. Min andra son som går på förskolan har redan börjat få blickar från dessa pedagoger jag har "problem "med. Han har nämligen börjat med att säga varje dag att han är ond och att han är en robot o.s.v. Han skrattar lite och är en ganska blyg kille, men jag ser och nej det är ingen inbillning hur vissa pedagoger tittar på honom och höjer på ögonbrynen. Jag är rädd att samma sak ska hända honom, det ligger så mycket mer bakom givetvis men det blir alldeles för långt om jag ska skriva allt. Bör jag byta trots att han älskar denna förskola och sina kompisar?? Behöver verkligen råd om hur jag ska göra...

  • Svar på tråden Pedagoger som överreagerar?
  • Är det bara jag

    Tack Fru Nyckelpiga för att du svarade. Jag funderar om inte det är det bästa, det känns som att de nästan valt ut mig. 

  • Duckan

    Jag hade inte velat ha barn nummer två där. Det kan absolut vara så att de vill ha en syndabock samt få en resurs. Konstigare saker har nog hänt.
    På dotterns fsk hade de en pedagog ett tag och hon hittade diagnoser i flera barn och hon talade glatt om det för föräldrarna också. Hon var inte kvar så länge tack och lov.

  • Är det bara jag

    Duckan: Ja, här är det samma sak speciellt en pedagog som gärna "skryter" om sina kunskaper om hur hon kan se när vissa barn har dessa olika diagnoser. Hon skryter också gärna om hur duktig hon är och hur alla på avdelningen behöver henne. Hon pratade gärna även om hur mycket min son behövde just henne och att ingen kunde "handskas" med honom på samma sätt. Jag vet verkligen inte varför jag blev utnämnd...det var inga problem innan. Har en äldre son som det gick bra för och en yngre som jag inte satt på förskola för att jag inte vet hur jag ska göra...Men får nog börja kolla på andra.

  • Duckan

    Jag är inte alls påläst om alla diagnoser, men jag har faktiskt haft rätt i tidigt skede ang drag inom autismspektrumet på 3 barn på dotterns fsk. Det har alltså visat sig vara så efter utredning. Det är dock inget jag nånsin sagt till vare sig personal eller föräldrarna i fråga.

    Visst skulle denna personal kunna ha sådan kunskap, men det låter lite som att hon ev överdriver den.

  • nytt eller gammalt

    Ja byt förskola, ni har redan blivit syndabockar låter det som...

    Svårt att ta sig ur en sån situation!

    I övrigt låter det lite som den förskolan vi hade, de pedagogerna hade en väldigt snäv bild av hur barn "ska" vara. Det var flera barn där som de hade svårt att ta på ett bra sätt.

  • Är det bara jag

    Duckan: Jo, hon kanske har vissa kunskaper men jag vet inte...Det är något speciellt med just denna pedagogen. 

    Nytt eller gammalt: Ja, jag börjar tro det faktiskt. Allt var som sagt frid och fröjd tills nu, men det är som du skriver att det är svårt att ta sig ut ur det. De har redan skaffat sig en bestämd åsikt om mig. Just denna pedagogen menade att min son med "problem" kanske är ett sådant barn som inte hör hemma i en så stor familj som vi har (jag har fyra barn). Hon sa att han även var avundsjuk på sitt minsta syskon, att han önskade att han fick samma omvårdnad o.s.v. Jag låter mina barn eftersom jag är föräldrarledig vara hemma så mycket de vill. Men då klagades det över att han var borta för mycket, sedan när han gick "ofta" då var det synd om honom då han kände att han inte fick samma tid med mig som sitt minsta syskon...inget jag gjorde/gör är tillräckligt bra!

  • nytt eller gammalt

    Ok TS det du skriver nu stärker väl egentligen bara uppfattningen att ni borde byta förskola... Jag gjorde aldrig det, tänkte på allt man hör och så, men ångrade det länge sen!

  • Duckan

    Ts, låter helt klart som att pedagogen tar sig för stora friheter och har bestämt sig i fallet dina barn. Helt jäkla galet. Vem är hen att tala om för dig att er familjesituation inte passar din ena son?!

  • Är det bara jag

    Duckan: Jo, det har varit jobbigt denna pedagog och en annan har verkligen fått mig att känna mig som en helt värdelös mor. Jag har verkligen ifrågasatt mig själv många gånger.  Jag kommer på mig själv att försöka undvika denna pedagog, men när jag pratar med mitt barn som går där nu om att byta förskola så är det helt uteslutet och jag är dum och elak om jag gör detta. Så för mig är detta väldigt svårt, för att jag kommer ha ett väldigt ledset barn på grund av detta. Men om vi stannar, ja då vet jag inte vad de ska hitta på denna gången..och då vet jag inte hur lugn och tillmötesgående jag kommer vara denna gången. 

  • Duckan

    Har du vänt till förskolechefen eller högre upp för att berätta om hur du känner?

  • Är det bara jag

    Duckan: Nej jag har inte gjort det, men jag vet att det är något jag bör. Måste bara ta mig själv i kragen här och "våga" säga ifrån. Förstår inte varför det är så svårt egentligen. Jag är överlag inte konflikträdd men här känns det nästan omöjligt. Men jag måste ta tag i det, vem vet kanske är fler som känner likadant..

  • Duckan

    Fick du nåt slags papper från BUP ang utredningen som de ej ansåg behövas? Tryck upp den i fejset på pedagogen och förskolechefen och säg åt dem att sluta.

    (Ja, det är mycket enklare att tala om för nån annan hur de kan göra. Inte lika lätt i verkligheten.)

  • straw2008

    Så gjorde de på vår förra förskola mot ett barn då de ville ha extra personal... har förstått i efterhand att ett barn ofta får bära hundhuvudet då de vill ha extrapersonal. SÅ SJUKT:


    I kinamockaskogen.....
  • alltsamtidigt

    Vi hade ungefär samma typ av problem på vårt barns förra förskola och bestämde oss för att byta. Det har vi inte ångrat en sekund. Det är såklart fortfarande möjligt att vårt barn kommer att få en diagnos i framtiden, men just nu är hen glad och trygg och utvecklas som hen ska. Jag har också fått höra av andra föräldrar från den gamla förskolan att nu är det två andra barn som ska utredas.
    Såhär i efterhand önskar jag verkligen att vi bytt tidigare.

  • Magdalena03

    Min son blev utsedd till syndabock i lågstadiet. Det pågick hela 1:an och halva tvåan. Till slut fick jag nog (borde fått nog mycket tidigare). Jag gick ner till fröken och sa till henne att det här inte fungerar, ni klagar så mycket på vår son, vad är problemet, Vill ni göra en ADHD utredning? Det ville de inte. Då sa jag att min man kommer att höra av sig för att boka en tid för ett möte, han kommer ta ledigt och vara med i klassen hela dagen och så vill han ha en halvtimmas möte för att höra vad som är fel. Och sen vill vi träffa er personligen varje gång ni tycker att vår son gjort något fel. Vi vill inte ha fler lappar i ryggsäcken. Efter den dagen min man tillbringade i skolan, var det inte längre något "fel" på vår son. Märkligt.

Svar på tråden Pedagoger som överreagerar?