Hur ska jag hantera min 2-åring??

Om ni andra fortsätter att äta vid bordet och har trevligt ihop så kommer hon också vilja komma dit så småningom. I värsta fall får hon väl äta i soffan till hon flyttar hemifrån, men då har ni ju i alla fall fått lugn och ro tills dess... :)

Det innebär inte att ni skall tassa på tå, utan välja era strider (tänka lite friare ett tag hur man kan göra saker) och försöka föra en dialog med henne där hon är delaktig i beslut som rör henne själv. Naturligtvis gäller det ju inte saker som är farliga för henne eller stör er andra för mycket.

Vad gäller storasyster tycker hon nog det är jobbigare att lillasyster skriker än om hon sover i soffan. Har ni andra trevligt vid matbordet så känner kanske storasyster trots allt att hon gärna vill äta med er. Ni behöver ju inte göra måltiden i soffan mysigare än nödvändigt för lillasyster.

Nu har ju storasyster börjat säga att hon också vill sova i soffan.. Men det går ju förklara för henne varför lillasyster får det ibland.

Ganska ofta vill 2-åringen jag ska följa med till soffan och då blir det inte alltid en lugn och mysig måltid för oss andra. Storasyster vill vara med mig också (otroligt mammig) och blir ledsen och stressar i sig mat.

Storasyster saknar mig. Det är bara nästan jag som tar hand om lillan. Hon går inte med på annat. Det är alltid jag som nattar henne. Pappan har fått göra det 3 ggr på 2 år... hon bara skriker efter mig.

Men jag ska överväga att bara skita i allt bråk och låta det va som det blir, även om det inte är såhär jag vill ha det..

Men då kommer hon vänja sig vid att ha det så och då blir det väl ännu svårare att ändra tillbaka det sen?

Jag vill inte sätta mig i en sits där alla tassar på tå för 2-åringen.

Storasyster tycker ju det är orättvist att lillan får som hon vill hela tiden och hon blir ledsen när lillasyster skriker.

Ja precis. Såvida inte hela familjen ibland sätter sig i soffan tillsammans ibland :)

Kanske kan man göra ett schema i en väggalmanacka med bilder som visar vilka dagar alla äter i soffan, vilken dag pappa äter där med 2-åringen, när mamma gör det och när hon äter själv :) Det skulle ev fungera i vissa familjer men inte i andra (svårt om 2-åringen inte är så verbal än).

Jag rekommenderar också den boken!Som sagt, kanske ni ibland kan sitta tillsammans allihop i soffan? Vill ni inte göra det jämt tror jag dock att det är bra att tydligt markera någonstans att det tex sker varje söndag. Vi använder scouternas almanacka och sätter prickar i olika färger framför de dagar något särskilt händer (som tex förskola, födelsedagar mm). Vår dotter har fått rätt bra tidsuppfattning genom den kalendern (vi köpte den när hon var ca 2,5 år gammal).

Visst är det jobbigt att man inte kan vara med två barn samtidigt så mycket som man skulle önska! Kanske pappan kan få natta i soffan?

Vi har också en 2-åring som vill äta i soffan. Vi låter honom göra det, men vi följer inte med honom. Han får sitta själv framför tv:n. Storebror var likadan i den åldern och med facit i hand så vet vi att det går över. På helgerna låter vi båda barnen sitta vid tv:n om dom vill, så passar vi på att äta i lugn och ro ???? 5-åringen vill oftast sitta med oss, dock.

För övrigt får vi alltid höra hur "duktig" vår 5-åring är som sitter så länge med oss och äter. Vi har aldrig tvingat, men har ändå en 5-åring som kan sitta med på en 5-rätters middag utan underhållning.

Vi har även låtit dem bestämma själva när de vill börja sova i egen säng. Minsta har velat det jämt och största bestämde sig för sitt rum när han fyllde 4 år. När han fyllde 5 bestämde han att han vill somna själv. Fördelen med bestämda barn ????

Låt 2-åringen göra exakt som hon vill ett tag med mat och sömn.

Bestäm 2-3 saker som ni tycker är viktiga där ni inte kan ge med er pga säkerhet eller att det inte funkar för er. För oss var det att Blöjan skulle bytas, att han skulle följa med hem från till exempel lekplatsen och bilbälte. Vi gav alltid två val - båda ledde till det vi ville - gå hem själv eller att vi bär dig. Bar hem skrikande unge många gånger. Men när det gällde allt annat gav vi i princip med oss - eller vi gjorde ingen stor grej av det. Detta gällde vårt stora barn som var extremt bestämd när han var 2,5 år ungefär. Nu är han 5 år som sagt och är väldigt "enkel".

Ja, men det är ju just det en tvåårings liv går ut på - att bestämma saker :) Det är nödvändigt för att de skall utvecklas - att vilja saker och att försöka komma på hur man skall uttrycka sin vilja.

Fick hon sova i vagnen, eller hur löste ni det? Kan ni kanske förbereda en stund innan läggning genom att tex erbjuda och fråga "vill du sova i soffan eller sängen inatt"?

Apropå kommer jag ihåg när jag var liten, kanske i 6-årsålden. Jag blev sur på mina föräldrar och bestämde att jag skulle sova i badkaret :). Tog dit täcke och kudde. Fast efter en halvtimme kom min pappa och hämtade mig hehe

Hej Ts

Jag har följt tråden pga av att jag har liknande problem med min 2,5 åring. Jag undrar hur det har gått för dig och hur du har hanterat hennes vilja och ilska?

Vår son är arg som ett bi och blir ett monster när något går emot honom :(.