Flytta?

Ni kan givetvis INTE ha två dagis,,,,,, det är ju rena rama barnmisshandeln!

Eftersom du har barn varannan vecka så kan du inte flytta, säger sig självt. Om du inte vill bli en varannan helg föräldrer.

Jag har svårt för föräldrar, oavsett om det är mammor eller pappor, som flyttar långt och därmed omöjliggör umgänge med en andra närvarande förälder. En sådan flytt ligger oftast, precis som för dig, i förälderns instresse och inte i barnens.

Jag förstår att du har en livsdröm, men finns det något annat sätt att lösa den på? Att din nye man säljer sin gård och ni gemensamt hittar en gård som ligger närmare barnens pappa så att umgänget kan fortsätta som vanligt?

Är du säker på att det är särbehandling? Det är inte så att den resa han åkte på med den äldste kanske inte varit lika kul för den yngste? Så gör jag med - åker på olika saker (även resor) med barnen eftersom de inte uppskattar samma saker.

Jag tycker du ska föröska hitta en lösning som inte innebär att barnen förlorar umgänget med sin pappa, eller sitt social närverk de har hunnit bygga upp. Går du till rätten så får du också räkna med att risken är att du förlorar boendet, då pappan bor kvar på den plats barnen har sina rötter.

Är du beredd att vh-förälder?

Det finns mycket få saker som berättigar en förälder barnet sin möjlighet att bo växelvis hos sin andra förälder.

Det framgår mkt tydligt att du försöker rättfärdiga men helt ärligt så nej, du tänker på vad DU vill, inte på vad som är bäst för barnen.

Även om ni skulle skaffa olika förskolor så är det en kortsiktig lösning som inte håller när skolan börjar.

Finns det möjlighet att göra det som ovan föreslår? Köpa en gård ihop men närmre?

Kan DU tänka dig att bli vh förälder?

Kan barnen tänka sig att bara träffa dig några dagar i månaden?

Om svaret är nej på de frågorna så tycker jag du genast skall tänka om. För det är faktiskt samma sak för pappan och barnens relation med honom

Sedan - semester. Var det på pappans veckor (på semestern brukar man ju ha längre sammanhängande tid)? Isåfall så behöver han självklart inte kolla med dig om han åker på semester. Eller var det utan barnen? Isåfall är det naturligtvis fel om han inte kunde ta barnen som planerat.

Att han åker över hela Sverige behöver han faktiskt inte berätta för dig. Han har förmodligen nämnt det för ngn närstående så att ngn vet var han och barnet är om ngt skulle hända.

Vårdnad har förövrigt inget att göra med boendet eller umgänget.

PS. Även jag åkte ensam på semester med bara ett barn. Min äldste behövde lite extatisk med mig och den yngste var hemma med pappa och farfar. Jag har varit hos både mormor o farmor när mina föräldrar varit på semester med annat syskon. Inga konstigheter.

Särbehandling blir det om det andra syskonet ALDRIG får åka med.

Du anser att pappan straffar dig. Det gör ju inte det rätt för dig att straffa honom OCH barnen :/

Extratid ska det naturligtvis stå. Inte extatisk :)

Förstår hur ni tänker ang boendet och gården men nej det är inget alternativ med tanke på summan han satsat i det för att vara där han är idag. 

Och ja det är särbehandling eftersom han inte gör något annat med den lille istället. 

Och med tanke på att dom nu igen är lösa i magen (denna gången båda) så är det något som inte stämmer. :(

Har du kollat upp om de är laktosintoleranta? 
Hur vet du att han inte gör saker med den lille i vardagen?

Har testat att ta bort allt laktos men ingen skillnad... Kan ju inte vara 100% säker på att han inte gör något med han på veckan men eftersom jag vet att dom är hemma kl 17 och barnen somnar 19 och dom däremellen ska ha mat så är chansen 90% att han inte gör nått speciellt med han

Men om inte han tar bort laktosen så märker du väl ingen skillnad? Eller du menar att du har tagit bort laktosen på din tid och de är fortfarande lösa i magen även hos dig? Ta barnen till en läkare och kolla upp det så har du det svart på vitt. Du kan inte anklaga honom för att, jag vet inte vad du anser framkallar deras lösa magar, utan att vara säker på att det faktiskt inte är något medicinskt.

Att han inte tagit sin treåring på semesterresa är inget man förlorar boendet för. Och nej - du kan inte vara 100% på att han inte gör saker med barnet på barnets nivå för du är inte där. Du bara antar saker som läget är nu.

Du får ursäkta, men det låter som om du desperat försöker hitta anledningar på att dina barn mår så dåligt hos sin pappa så att det skulle rättfärdiga din flytt. En flytt som är för din skull, inte för barnen. 

Om han skulle ta det här till TR och stämma dig på boendet så skulle dina skäl väga väldigt lätt och du skulle troligen förlora boendet och bli vh-förälder. Det är inte lätt att skilja sig med barn. Man får göra uppoffringar som man kanske helst hade sluppit för att underlätta barnens rätt till umgänge med båda sina föräldrar.

Vi har alltså tagit bort laktos hos mig hos pappan och på dagis men ingen skillnad.

Varför jag alls har misstanke på att barnen inte mår bra hos honom är inte helt utan grund. När vi levde tillsammans ägnade han ingen tid tillsammans med familjen eller med barnen ensamma. Han uttryckte klart och tydligt att han tyckte minstingen var för jobbig att ha med på olika saker för att han var gnällig inte åt och skulle störa andra. Han åkte ALDRIG och handlade ensam med båda barnen. Han var nästan aldrig ensam med båda barnen för det var alltid för jobbigt på ett eller annat sätt. Saker han sagt om minstingen var en av många anledningar till att jag tillslut lämnade honom.

Han kan ju inte vara en så fruktansvärd förälder eftersom du låtit barnen bo varannan vecka hos honom tills nu, då du kommit på att du vill flytta?

Om du är så orokig för deras välbefinnande hos pappan så börja med att slåss för att de ska bo heltid hos dig. På den ort du bor nu. Då blir det lättare för dig att flytta sen. 

Jag tyckte också det var ganska jobbgt med småbarn måste jag erkänna. De är mycket roligare att umgås med när de är runt 4-5.

Mina tankar om honom är inte nya men jag flyttade i juni och har gett honom chanser att visa att han är ansvarsfull och faktiskt bryr sig om BÅDA barnen. 

Visst kan det vara jobbigt med småbarn men inte såpass att man väljer att inte umgås med dom.... :(

[quote=76246530][quote-nick]Vikalu skrev 2016-01-19 13:56:56 följande:[/quote-nick

Visst kan det vara jobbigt med småbarn men inte såpass att man väljer att inte umgås med dom.... :([/quote]

Är han inte med barnen när de är hos honom?

Många föräldrar växer vid en skilsmässa. Eftersom den andra föräldern är fast i sin bils av hur exet "är" ser föräldern inte förändringen. Du VET ju egentligen ingenting. Du gissar bara.

Jag tycker också min minsting är skitjobbig att åka iväg att göra saker med. Rent krasst så hade vi bara haft ett barn om han fötts först.. Det innebär dock inte att jag inte älskar honom precis lika mkt som storebror eller att jag särbehandla honom. Jag tar dock INTE med båda två till affären om jag kan undvika det. Antingen det stora barnet eller det minsta. Och helst det stora då han har en annan behållning av det.

Jag har inte åkt på ngn semester med bara minstingen än, som jag gjorde med stora. Inye säkert att det kommer heller i det närmare. Nästa resa ska vi försöka åka allihop istället. Och - min stora sexåring har mer ut av att åka på semester än treåringen just nu. Treåringen har mer behållning av att vi umgås hemma.

Att han inte gör som du innebär inte att han gör fel..

Du svarade inte på om du kan tänka dig vara ifrån barnen eller om de kan tänka sig vara ifrån dig nästan på heltid?

Är han inte med barnen när de är hos honom?

[/quote]

Fast. Du vet väl ärligt talat inte vilket ansvar han tar de veckor han har barnen?

Fast. Du vet väl ärligt talat inte vilket ansvar han tar de veckor han har barnen?

[/quote]

Haha. Blev visst fel där ;)

Skulle naturligtvis tagga TS :D

Jo han är med dom på veckorna oftast. Händer titt som tätt att hand mamma är där och hjälper till.

Nej jag vill inte vara ifrån dem.

Jo jag har själv vuxit som förälder och är mycket lugnare gentemot dom nu så visst jag är medveten om att man kan ändras. Men när det alltid är en av dem som får åka med på saker och det alltid är samma som får va hemma anser jag att han väljer bort att umgås med minsta.

Vad bra - då får de en nära relation med sin farmor också. Det är ju guld värt :)

Antar att treåringen är hemma med ngn när pappa åker iväg (och handlar? - eller är det roliga extraaktiviteter varje vecka?)?

Isåfall är det ju kvalitetstid med den personen.

Det ÄR skillnad på en sexåring g och en treåring.

Och vad du anser är inte helt säkert rätt.

Så nej. Det är inget skäl till att ta ifrån barnen möjligheten till att leva med båda sina föräldrar.

ja 6 och tre är en jävla skillnad men 4 och 3 är inte så stor skillnad....

Mitt fel. Fick för mig att den äldsta var 6 år :)

Det kan vara skillnad på barn även när de ligger nära varandra i ålder.

När min äldste var 3 var det inga problem att ta med honom någonstans. Inte när han var 2 eller 1 heller. För hans yngre bror är det dock inte likadant.

Och du ser fortfarande inte hur barnen får uppmärksamhet utöver när de åker iväg.

Vad är det förresten pappan inte tar med båda barnen på? Hur mkt semestrar och aktiviteter har hunnits med sedan i somras?